Liberalismen och särintressena

Frihetliga liberaler brukar värna om två saker, ekonomisk frihet och individuell frihet. Men några sådana liberaler finns knappast längre. De som kommer närmast är de som kallas libertarianer eller nyliberaler, den där sortens liberaler Annie Lööf med eftertryck förklarat att hon inte är.

En annan sak liberalerna traditionellt är noga med, är att lagen ska vara lika för alla. Men diskriminerande lagar eller lagtillämpning reagerar de inte på längre. De accepterar gladeligen resonemang om positiv särbehandling av samer, inklusive en arvsrätt till yrkesutövning/skråväsende. Likaså positiv särbehandling av kvinnor, romer och muslimer. De har ju varit illa behandlade av tidigare odemokratiska samhällen. Men att bara vända upp och ner på ett privilegiesamhälle tar ju inte bort privilegiesamhället. Det ger bara nya priviligierade klasser och diskriminerar nya.

Särintressen ges stort inflytande i den moderna liberala politiken. Alla partier, från moderater till socialdemokrater benämner idag ofta sig själva som någon form av liberalt parti. Sossarna vill inte vara socialister och moderaterna vill inte vara konservativa.

Jag hade tänkt berätta följande exempel om särintressena, byggt på uppgifter från en tjänsteman på skatteverket. Ett alldeles färsk exempel på särintressenas inflytande är jakten på svartarbete i Sverige. För att få bukt med problemet med oredovisad personal på vissa arbetsplatser infördes krav på personalligare inom vissa sektorer. Dessa var ursprungligen, byggbranschen, restauranger, frisörer, tvätterier. Bland annat bilverkstäder har nu tillkommit. Framför allt fackföreningen Byggnadsarbetareförbundet, som var rädda för konkurrens från utländsk arbetskraft och Byggindustrierna, som var rädda för konkurrens från små företag och F-skattare tryckte på om denna lagstiftning.

Inom byggsektorn blev allt som Byggnads och Byggindustrierna pekade på belagt med krav om personalliggare. Inom de andra områdena justerades kraven till att i princip gälla kärnverksamheten. Man gjorde en gränsdragning som var enkel att förstå. Så icke inom byggsektorn. Nästan vad som helst kan idag falla inom byggsektorna och omfattas av kravet på personalliggare.

Enligt en tjänsteman på Skatteverket är det lagstiftaren som skrivit lagen på det viset. Mycket ovanligt enligt min sagesman. Lagstiftaren brukar ge Skatteverket uppdraget att dra gränserna så att det blir meningsfullt att kontrollera och beivra lagbrott. Så icke här, Skattemyndigheten är skyldig att så att säga hellre fälla än fria.

Bland mina många engagemang talar jag ofta med många myndighetspersoner, både högt och lågt. När jag började luska i ett antal andra myndigheters åsikt om det som jag beskrivit ovan, fick jag veta att det är lögn! Lagen är inte skriven på annorlunda sätt än normalt. Det är den enskilde tjänstemannen på Skatteverket som hittat på såväl tolkningen som berättelsen om hur det har gått till, helt på egen hand. Tjänstemannen berättade för mig att hen jobbat med denna fråga i sju år och nu är verkets expert i frågan.

Jag har i egenskap av ordförande riksorganisationen för medlemsägda fiberföreningar på landsbygden e-postat följande till tjänstemannen:

Här kommer en mycket kort redogörelse för varför vi anser att kravet på digital personalliggare inte ska gälla vid anläggande av fibernät på landsbygden.
Lagen är tillkommen för att stävja svartarbete på byggen, restauranger, tvätterier och i frisörverksamhet. Det är endast dessa områden som är utpekade som orsak till lagen. Därmed ska inte annan verksamhet omfattas.
Ingen byggarbetsplats, en byggarbetsplats omfattas av kollektivavtal med byggnadsarbetareförbundet. Det är vanligt att entreprenörerna som anlägger fibernät istället går under Transports avtal. Alltså ej byggnation.
Ingen avgränsad eller avgränsningsbar arbetsplats, allmänheten har tillträde både på väg och i allemansrättsligt tillgänglig natur. Här åläggs beställare och /eller entreprenör ansvar för allmänheten. Det är helt oacceptabelt ur rättssynpunkt.
Ofta inte ens rastkur. Arbetsplatsen rör sig med ett antal meter per timme. Här finns ingen punkt eller plats man kan installera en automatiserad elektronisk avläsning för närvaro på arbetsplatsen.
Ideellt arbete, oavlönat. Sådant arbete förekommer i kombination med avlönat arbete. Men det är för den skull inte svartarbete och ska därför inte omfattas av lagen.
Oskäligt krav på föreningar som inte jobbar inom byggverksamhet, inte har  teknisk kompetens, utför denna åtgärd endast en gång. Det kan synas märkligt att de som beställer ett fibernät inte har tillräcklig digital kompetens för att hantera denna utrustning. Men i de flesta fall så sköts föreningens operativa arbete av pensionärer som vill ha en fast uppkoppling för andra ändamål än mobilitet. Det är fullständigt odemokratisk att kräva att människan som föds analogt och dör analogt, ska tvingas leva digitalt däremellan, från vaggan till graven. Frivillig användning av digital teknik är utmärkt, tvång däremot strider mot alla demokratiska principer.
Dålig täckning, olämplig teknik för ändamålet. Eftersom den mobila täckningen ofta är dålig där dessa nät anläggs och i princip alltid har helt blinda fläckar, är teknik som förutsätter ständig kontakt med övervakande myndighet helt olämplig i denna verksamhet.

Jag påtalade muntligt även andra olägligheter för fiberföreningarna och generellt för verksamheter på landsbygden. Bland annat att det inte finns några definitioner på projekt eller tidgräns för projekt, vilket allvarligt försvårar verksamhet för vanliga jordbruk. Tjänstemannen höll med om allt, men menade att det inte gick att göra något åt, med hänvisning till lagen. Det är samma tjänsteman som jagat en känd fäbodstinta med krav på elektroniskt kassaregister i väglöst, elfritt och telefonfritt land.

En tjänsteman på ett annat verk berättade att de hade haft lagförslaget om personalliggare på remiss, och avgett svaret att de inte hade något att invända. Hade de insett de konsekvenser jag beskrev, hade de avgivit ett annorlunda utformat remissvar, var tjänstemannens spontana svar. Jag har talat med minst fyra olika myndigheter som anser att tjänstemannen på Skatteverket obstruerar de andra myndigheternas arbete att verka för arbete och tillväxt i Sverige.

Vännen Åke som flitigt kommenterar här på Frihetsportalen brukar påpeka att man alltid ska skjuta på rätt pianist. Här har vi en pianist som ingår i en hel symfoniorkester, och hen spelar inte enligt partituret. Dirigenten, han med svetspinnen i handen, märker ingenting. De andra musikerna, från stråkar, blås och slagverk, har talat med pianisten och försökt få denne att förstå att hen skadar orkesterns anseende och ödelägger de andras musikanternas möjlighet att framföra musikstycket korrekt. Detta har inte haft någon inverkan på pianistens agerande.

Var fanns de frihetliga liberalerna när den lagen antogs? Var fanns de högstämda talen om ett samhälle med ekonomisk frihet för att säkerställa bästa möjliga samhällsutveckling? Var fanns försvaret för de individuella friheterna och personliga intgriteten? Hur vanligt är det att tjänstemän på andra verk agerar på liknande sätt?

Det är läge för en folkstorm! Skriv till de myndigheter ni tror kan ha intresse av att Skatteverket inte motarbetar dessa myndigheters uppdrag. Skriv till regeringen och vart och ett av riksdagspartierna och kräv att de ställer frågor. Allt skriftligt som kommer in till det offentliga Sverige diarieförs, det lämnar spår som kan granskas. Skriv till media!

Posted in Aktuella övriga ämnen, Frihet | Tagged , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 6 Comments

Vem ska äga jorden?

I SvD har LRF och Skogsägareföreningen med rätta ifrågasatt svenska ämbetsmäns opartiska hållning angående ägande och äganderätt till jord och skog. Skogsstyrelsens generaldirektör, Herman Sundqvist, svarar bland annat följande:
”Låt mig göra det klart en gång för alla: Skogsstyrelsen ifrågasätter inte äganderätten. Skogsstyrelsen misstror inte Sveriges skogsägare. Vi ser inte enskilda skogsägare som ett hinder för statlig styrning. Tvärtom.”

Jag kan inte uttolka det som annat än att Skogsstyrelsen ser det som en enkel och rättfärdig uppgift att styra det privata ägandet av jord och skog. Där avslöjade nog Sundqvist mer än han tänkte sig.

Vidare säger han:
”En bärande del i skogspolitiken är sektorsansvaret vilket bland annat innebär att det finns en politisk förväntan att skogsbruket ska ta större miljöhänsyn än vad lagen kräver.”

Det verkar stämma rätt bra med vår inofficiella grundlag.

1 kap. Statsskickets grunder
1 § All offentlig makt i Sverige har utgått från folket. Folket kommer aldrig att få den åter.
Den svenska folkstyrelsen bygger på ofri åsikt, obildning och på allmän och lika trötthet. Den förvekligas genom representation och preliminärt statsskick och genom kommunalt vanstyre.
Den offentliga makten utövas under lagarna, eller den senaste modetrend som makthavarana tagit till sig. Eller andra nycker och infall som statsråd och statens ämbetsmän föredrar.

För den som vill ta del av en mer nyanserad global debatt om ägande av mark rekommenderas denna norska artikelserie i tidskriften Nationen.

Posted in Äganderätt | Tagged , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 19 Comments

Liberalismen och klimathotet

Ett grundtema i såväl liberalismen som i frihetsivrande ideologier och filosofier, är att individen är ett eget subjekt och de generella friheterna tillkommer människor. Denna grundinställning har inte vare sig socialismen eller konservatismen. Där är istället ansatsen att friheten bestäms av det kollektiv som sitter på rättigheterna, oavsett detta kollektiv är en fackförening, ett arbetslag, en familj eller en församling. I praktiken avgörs de viktigaste frågorna, även i så kallat demokratiska församlingar, oftast av en enda person i toppen av organisationen. Patriarken eller matriarken.

Liberalismen har aktivt förkastat den ordningen, med blandad framgång. En av liberalismens frihetsidéer är tanken om förnuftsbaserade beslut. Det har nästan blivit ett implict krav att alla beslut ska baseras på logisk analys av fakta vilket förnuftsmässigt leder till rätt beslut. Men man har i jämlikhetsivrandets namn inte lyckats förstå och hantera att inte alla människor handlar förnuftigt.

Även här var David Hume lite av en pionjär när han upptäckte att enbart fakta inte ger stöd för något beslut alls. Fakta kan ge stöd till i stort set vilket beslut som helst, det beror bara på hur man arrangerar och värderar dessa fakta. För att utföra dessa operationer krävs något helt annat än fakta, nämligen en vilja som pekar ut en riktning för beslutet. Om fakta vid en granskning stöder ett beslut i den riktningen, då är det ett bra (förnuftigt) beslut. Om inte, så är det ett dåligt beslut som aldrig borde tas (tagits).

Klimathotet från antropogent utsläpp av koldioxid är inte ett faktum. Det är en teori som inte stöds av tillgängliga fakta. Det finns vissa indikationer eller extrapoleringar från andra fakta som ger visst stöd för teorin. Men sammantaget alla relevanta fakta så finns inget vetenskapligt stöd för teorin om klimathotet. Därför finns naturligtvis inte heller något förnuftsbaserat stöd för några som helst åtgärder för att motverka klimathotet.

Här har liberalismen helt missat en viktig del av sitt politiska uppdrag. Man har inte krävt en komplett redovisning av fakta och inte tillräckligt väl brukat förnuft i analysen av påståenden kring klimathotet. Istället för att tänka fritt och individuellt har man sprungit med massan i en riktning som pekats ut från toppen, FN.

En sak som möjligen förblindat liberalerna i frågan, är att enskilda och företag kan tjäna pengar på klimathotet. Det kan vid hastig blick likna ekonomisk frihet att tjäna pengar på vad som helst och i detta fall på en helt ny och oprövad marknad. Ett mycket spännande perspektiv för en liberal. Men vad man i så fall missat är att hela denna marknad är konstgjord och skapad av en genomreglerad politik såväl nationellt som via interntionella konventioner. Det vill säga att klimatotets marknad(er) är själva antitesen till liberalismens ekonomiska frihet.

Posted in Frihet, Klimatbluffen | Tagged , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 10 Comments

Norsk toppolitik fjärrstyrd?

Trine Skei Grande är partiledare för norska Venstre. Under en försvarspolitisk hearing började hon intensivt spela Pokemon Go. För det har hon fått kritik, som har hörts svagt även i Sverige.

Men hon är inte ensam. Statsminister Erna Solberg, Høyre, gjorde samma sak på statsbesök i Slovakien. Hon kunde ses dra omkring på Bratislavas gator med följe av säkerhetsfolk och dignitärer letandes pokemonfigurer.

Går det att fjärrstyra norska politiker? Går det med alla politiker? Man kan ju undra, i synnerhet när man ser hur vanligt folk i stora drivor följer dessa elektroniska signaler.

Posted in Aktuella övriga ämnen, Frihet | Tagged , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Leave a comment

Propaganda är A och O, som i Alan och Omar

Ni kommer säkert ihåg den drunknade pojken Alan som låg i strandkanten på Turkiets kust. Ni har också sett bilderna på Omar som påstås ha räddats ur ett bombat hus i Syrien. Båda bilderna har nyttjats flitigt i propagandasyfte för att få oss att välkomna obegränsat med ”flyktingar”. Åtminstone den senare visar sig vara arangerad.

Propaganda har naturligtvis länge varit en del av staters sätt att påverka både egna och andra länders befolkningar. Nu erkänner den största fria staten att det är en del av vardagen.

Burkinikrisen är också en given chans för alla propagandister, oavsett sida. En del tjänar pengar på den, andra ser sin nationella självbild hotad.

George Soros har tidigare avslöjats som en stor finansiär av klimathotet. Tillsammans med den nu avlidne Maurice Strong har de skickligt bedrivit klimathotspropaganda. Soros bekostar och demonstrationer och propaganda till stöd för ”flyktingar” och ”rörelsen” Black Lives Matter. Förutom att han tjänar pengar på social oro så har han naturligtvis politiska baktankar med det hela.

Så där kan man fortsätta med nästan all information som sköljs över oss. Men svenska PK-media gör inte mycket för att avslöja falsarierna. Istället deltar de med liv och lust i dess spridning. Även på en litteraturmässa tillägnad yttrandefriheten!

Posted in Aktuella övriga ämnen | Tagged , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 3 Comments

Liberalismen och intrinsikalismen

När man ersätter gud med naturrätten kan man också råka på problem. I synnerhet om man degraderar människan till de encelliga organismernas jämlike. Vi talar nu om intrinsikalismen, tanken att allt har ett inneboende värde i sig själv. Det kan man för all del hävda och det visar på en viss respekt för livet och naturen.

Men när man ger alla andra livsformer samma rättigheter som människan, i den för människan unika uppfinningen det demokratiska samhället, då har man avlägsna sig långt från de frihetliga tankar som ville elevera just människans frihet. Påstår man att människan dessutom har en naturgiven skyldighet att bevara ett status quo i naturen, då har man än en gång fjättrat människan, i den goda viljans bojor.

Vi har några svenskar som gått den vägen. Per Gahrton var folkpartisten som var med och grundade den extremistiska politiska rörelsen Miljöpartiet. Centerledaren Lennart Daléus blev efter sin korta tid som partiledare VD för Greenpeace i Sverige.

En annan inriktning som ligger nära intrinsikalismen, i synnerhet för den som har svårt att lämna gud, är panteismen. Det vill säga tron att allt är besjälat, möjligen av ett gudomligt väsen. Här talar vi inte bara om allt liv utan om all materia, ja kanske rent av om tomheten i såväl universums oändlighet och atomernas innersta. Då närmar vi oss antroposofin. Denna esoteriska rörelse anser att människan på översinnlig väg kan nå kunskap om den immateriella världen. De kallar det själva ibland för frihetens filosofi.

Hur liberalt och förnuftsbaserat är det att omhulda även sådana rörelser i frihetens namn? Att tolerera dem är en sak, men de bör inte uppmuntras. Liberalismens svåra balans på knivseggen avslöjas av utblickar på olika filosofier som har omsorgen om annat än människans frihet på agendan.

Posted in Frihet | Tagged , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 7 Comments

Liberalismen och gud

Det är tydligt att många liberaler inte ser de konflikter de själva bygger in i sin filosofi. En av dessa är föreställningen om gud. Vad har gud att göra med det världsliga styret? Vilken gud då, för den delen? Eftersom dessa filosofer utan undantag, jag kan i vart fall inte komma på någon, kommer från västvärldens föreställningsvärld är det underförstått den kristna guden de tänker sig. Ibland redovisar de en föreställning om en gemensam judisk-kristen gud.

Det är sant att kristendomen tagit in Gamla Testamentet som ett förord till den kristna tron. Men guds budskap är ju helt olika i de två delarna, så frågan är om det ens är samma gud. Judarna ser i vart fall Jesus som en bedragare eller avfälling från judendomen och de kristna följaktligen som varande ovärdiga. Islam har både GT och NT som förord till Koranen, men bryr sig egentligen inte mycket om den gudstolkningen.

Dessa är de enda stora monoteistiska religionerna. Det är endast om man har en monoteistisk gudsuppfattning som det är meningsfullt att hänvisa till Gud, i singular och med stor bokstav, som alltings skapare och herre. Så vi må anta att de som referrerar till gud som ursprunget till människans frihet och rättigheter har någon av dessa tre gudar i åtanke. Ingen av dem tycks reflektera över det ologiska i att hänvisa till ”gud” i ett samhälle med religionsfrihet, där varje individ kan ha sin egen gud, av vilka inte två behöver vara lika. Så vilken gud som är gud i ett samhälle med religionsfrihet är ett mycket luddigt koncept.

De frihetliga liberalerna poängterar religionsfrihet, att man ska få välja sin egen religion och även utöva den som man själv vill. Ganska få säger uttalat att en fri människa måste kunna välja att inte bli inkluderad i religiöst liv och ceremoniel. En av de första frihetsivrare som hävdade att vi inte fått våra rättigheter av gud, var David Hume. Han hävdade istället att de var naturgivna.

Bland de amerikanska revolutionärerna som skrev Oavhängighetsförklaringen fanns några som inte var medlemmar i någon kyrka eller församling. Det bidrog nog till att texten fick utformningen:
When in the Course of human events, it becomes necessary for one people to dissolve the political bands which have connected them with another, and to assume among the powers of the earth, the separate and equal station to which the Laws of Nature and of Nature’s God entitle them, a decent respect to the opinions of mankind requires that they should declare the causes which impel them to the separation.
We hold these truths to be self-evident, that all men are created equal, that they are endowed by their creator with certain unalienable rights, that among these are Life, Liberty and the pursuit of Happiness.”

Här finns alltså bakom deklarationen en köpslagan om formuleringarna för att beskriva med vilken rätt revolutionärerna slår sig fria från den existerande maktordningen. Gud eller naturen, det är frågan. Svaret blev bådadera. Endast så kunde man enas och gå vidare. Idag har föreställningen om gudsgåvan tagit över i den amerikanska allmämhetens medvetande och för all del även bland de skolade, vilka inte törs opponera mot en i samhället utbredd barnatro på en gud som likt en gammal farbror vakar över världen.

Inte ens en så sentida filosof som Isabel Paterson, som 1943 skrev The Humanitarian and the Guillotine, kunde lämna gud åt sidan till förmån för den naturgivna rätten. Trots en lysande inledning till frihetens försvar och hur den goda viljan har mer ont på sitt samvete än alla diktatorer och krigshetsare tillsammans, lyckas hon vända det till att humanister och filantroper är terrorister i samma ögonblick som de inte utför guds verk.

De svenska liberalerna försvarade länge statskyrkan, trots att många liberaler istället var medlemmar i frikyrkor. De socialliberala i viss mån och socialisterna i än högre grad bejakar ateismen. Men många liberaler vågar inte utmana konservatismens krav på gudstro, av rädsla för att bli stämplade som socialister. Och så finns naturligtvis de som trots förmåga till logiskt tänkande och rationella beslut inte förmår överge gud.

Posted in Frihet | Tagged , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 5 Comments

Liberalismens tankefel

Anledningen till att jag började fundera på denna serie är att jag läser boken Frihetens klassiker, utgiven av Timbro 2003, med Mattias Bengtsson och Johan Norberg som redaktörer. Ofta är det korta kapitel med utdrag ur något som kända och mindre kända tänkare skrivit. Trots att kapitlen typiskt är 3-5 sidor långa hinner jag bara med två innan jag somnar.

Jag har läst idéhistoria och liberalismens frihetliga ansats tilltalar mig. Ändå slocknar jag. Det borde inte vara så, men det säger en del om liberalismens problem med att nå ut med sitt budskap. Jag noterade för många år sedan att vara liberal, det är att balansera på en knivsegg. Det gäller tydligen inte bara den moraliska balansen, utan även hur budskapet presenteras.

Filosoferna presenteras i en i huvudsak kronologisk ordning efter när de levde. Det innebär i en del fall att de skrifter som presenteras inte kommer kronologiskt efter publiceringsdatum. Det kan vara bra att vara uppmärksam på.

Det som kan sägas startade liberalismen och kraven på frihet handlar om pengar, ekonomisk frihet. Det är Smiths osynliga hand, statens återhållsamhet med lagstiftning, kallat laissez-faire. Det hade tidigt visat sig effektivt för att allokera resurser och leverera produktion. Historien har helt enligt planerna visat om och om igen att ekonomisk frihet ger önskan om ökad välfärd utrymme att utvecklas.

Men hur har liberalismen försvarat individens frihet? Den är väl ändå viktigare än pengarnas frihet? Vi ska titta på det.

Posted in Frihet | Tagged , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 3 Comments

Den osynliga handens uppfordran

När man går tillbaks och läser upplysningsfilosoferna, så är något som i vissa delar skaver i deras tankegångar. Det gäller särskilt när man läser giganter som Locke och Smith, samt deras anhängare och efterföljare. Vi talar nu om 1700-tal. De pläderar för frihandel och fri näringsverksamhet. De förutsätter att alla människor i alla lägen söker berika sig och därför kommer att producera mesta möjliga till lägsta kostnad. Därigenom gör de största möjliga vinst. Och största möjliga vinst, det är vad alla människor antas önska mest av allt.

Men stämmer det? Maslow lanserade 1954 sin idé om behovstrappan. När vi har mat, kläder, bostad och rimlig trygghet, är det då säkert att alla människor gör samma prioriteringar för sin fortsatta verksamhet? Jag tror inte det och Maslow verkar inte heller ha trott på det. Faktiskt verkar en del filosofer redan på 1700-talet ha tvivlat på det. Rousseau och Hume är två. Thomas Jefferson ändrade i den amerikanska frihetsdeklarationen Lockes krav på life, liberty and property, till life, liberty and the pursuit of happiness.

Smiths osynliga hand verkar inte räcka till för att optimera produktionen. Eller är det så att den inte behövs? Vissa fenomen i historien må upprepa sig, men annat förändras obönhörligt. En sådan är tillgången till varor. På 1700-talet var produktionstakten låg, varje sak som skulle tillverkas krävde många handgrepp med olika verktyg. Det mesta som tillverkades och efterfrågades var någon form av nyttoföremål.

Idag har industrin kapacitet att spotta ut prylar i en omfattning som vida överstiger efterfrågan. Merparten av världens människor har ärligt talat fler prylar än de verkligen behöver. Produktionen söker allt mer specialiserade individer, för sin lönsamhets skull. Detta lämnar i sin tur ett allt större antal människor utan meningsfull sysselsättning. Därför läggs också allt mer pengar på nöjen. Hedonismen blev tillgänglig även för vanligt folk under 1900-talet. 2000-talet har rivstartat med en uppsjö digitala förströelser. Människan lever således icke av bröd allena. Trots materiellt välstånd som överträffar allt tidigare upplevt verkar den lycksalighet alla söker ännu vara utom räckhåll för flesta. Kanske rent av mest för dem som jagar den mest intensivt. De klassiska politiska filosofierna har inga bra förslag på hur detta ska hanteras.

Detta är bara inledningen till lite djupare funderingar om liberalism och frihet. Hoppas jag får till det. Det verkade som en bra idé när jag först kom på den.

Posted in Frihet | Tagged , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 11 Comments

Först i kön

Några högprofilerade amerikanska universitet, som Princeton och Marquette, har fallit offer för den politiskt korrekta förnekelsen av det normala med binär könsfördelning. Låter det kryptiskt? I klartext har de bestämt sig för att varken lärare, personal eller studenter på skolorna får skriva och tänka på människan som uppdelad i två varandra kompletterande kön. Sådana tankar benämns sexism och anses vara förolämpande för de få personer som känner sig som ett tredje, fjärde eller möjligen femte kön.

Det är alltså inte längre feminismen och kvinnorna som ska försvaras mot det otäcka patriarkatet. Nu ska promilleminoriteter hållas i helgd och ges fördelar. Som en början tar man alltså ifrån den stora binära majoriteten (män och kvinnor) deras språk. Inte ens Orwell förutsåg denna utveckling.

Titeln på denna text är vald med omsorg. Kan man bli kränkt av att någon använder ord som man och kvinna, kan man säkert hitta på att bli kränkt av att ordet kön inte alltid måste tolkas som minst två personer på led. Jag är lite nyfiken på hur många av läsarna som verkligen blir kränkta av att slentrianmässigt tilldelas något av könen man eller kvinna. För snart har ni denna sjuka på en högskola nära er.

Posted in Jämlikhet | Tagged , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 8 Comments