Nu ryter RUT och ROT

Hur kommer det sig att de som tycker att det är viktigt att vi minskar andelen skattefinansierad försörjning är de som ropar mest högljutt på skattesubvention av hushållsnära tjänster? De är också samma människor som tjänar mest och som borde ha bäst råd att klara sina egna utgifter med egna pengar.
Detta verkar hänga ihop med en mytifierad bild av att medborgarna helst av allt vill göra grandios karriär och bli både rika och världsberömda. Jag tror att i storleksordningen nittio procent av medborgarna inte alls har dessa mål. De flesta människor vill ha stadiga rutiner, pålitlig inkomst och möjlighet att koppla av från omvärlden.
Men de som förmedlar bilden av karriär som allenarådande mål är naturligtvis själva karriärister som umgås med karriärister som bekräftar varandra. I deras drömvärld ska en självförverkligad människa inte behöva befatta sig med vare sig disk, städning, smutstvätt eller barnuppfostran. Man kan undra vad det är de då har lyckats förverkliga?

Det här inlägget postades i Jämlikhet och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.