Fossilfri fordonsflotta

Regeringen har nyligen lämnat direktiv till en utredning med ovanstående rubrik. Jag saxar lite ur direktivet och kommenterar.

I regeringens proposition … prop. 2008/09:162 … att Sverige 2030 bör ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen … Sverige 2050 … utan nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären.
Till år 2030 är en mycket svår utmaning. Det är en enorm omställning som då ska till. Vad menas egentligen med växthusgaser och varför är de inte önskvärda? Jo vi vet att dit räknas vattenånga, metan, kväveoxid koldioxid, och ozon. Vattenånga är den i särklass viktigaste växthusgasen. Sedan börjar uppfattningarna gå isär, allt ifrån att CO2 är den näst viktigaste till att den inte spelar någon roll alls. Frågan är viktig eftersom vattenånga kan vi inte göra mycket åt och koldioxid är det viktigt att veta dess roll innan vi beslutar om genomgripande förändringar. Koldioxid är en spårgas i atmosfären, med för närvarnade strax under 400 ppm. Alltså knappt 400 miljondelar.

Det har spenderats miljarder på att visa att CO2 är en skadlig växthusgas som hotar jorden med en uppvärmning som skulle ge oöverskådliga konsekvenser. Hittills har ingen lyckats presentera bevisen för denna teori. Ändå kan vi dagligen i MSM läsa klimathoten, om de katastrofer som våra utsläpp redan förorsakat. Trots att allt detta alltså ligger inom normal variation.

Men modellerna har ju förutspått just detta! Nej, modellerna har förutspått mycket värre händelser, men de har hela tiden varit fel. Modellerna är alltså inget att lita på. Nå, vidare ur propositionen. Det som riskerar få oöverskådliga konsekvenser är själva det politiska spelet kring klimathotet.

Klimatförändringarna är en av vår tids största utmaningar. … De globala utsläppen av växthusgaser behöver minst halveras till 2050 jämfört med 1990. … Syftet är att uppfylla målet att minska unionens utsläpp med 80–95 procent till 2050.
Jasså är det säkert det, att klimatförändringarna är en av vår tids största utmaningar och att Sverige med en mycket blygsam bråkdel av utsläppen kan göra något åt detta? Är det ingen ansvarig människa som inser vilka katastrofala följder en minskning från 1990 års nivå med 80-95% till år 2050 kommer få för den Europeiska Unionen? Inser de inte vilka ekonomiska, sociala och demokratiska återverkningar detta skulle få?

Till 2020 är målet för Sverige 40 procents minskning… klimatpolitiken – ska bygga på samma tre grundpelare som energisamarbetet inom EU. Politiken syftar till att förena ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet. … En kontrollstation ska enligt propositionen genomföras 2015 för att analysera utvecklingen i förhållande till målen och till kunskapsläget. Kontrollstationen omfattar inte politikens grundläggande inriktning, men kan komma att leda till justeringar av styrmedel och instrument.
Ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet. Den förda kampen mot oljan riskerar att ödelägga alla dessa grundpelare.
Läs sista meningen i stycket igen. Kontrollstationen får alltså inte påverka politiken ens om man år 2015 erkänner att klimathotet är en bluff, eller om utredaren konstaterar att det finns inte en möjlighet i världen att nå målen oavsett vilka åtgärder som vidta. Den beslutade politiken ska ändå ligga fast!

Förändringar av skattesystemet aviserades (2010) så att det skulle bli mer träffsäkert och ändamålsenligt
Självklart ska inte Svenska folkets rätt att sig själv beskatta förbigås!

Syftet med ett fortsatt analysarbete är att i god tid före 2020 ha väl avvägda ekonomiska styrmedel som vid behov kan justeras. Detta är särskilt angeläget om det inom ramen för kontrollstation 2015 görs bedömningen att det behövs.
Vet hut, svenska folk!

Det är också centralt att utgångspunkten för åtgärderna är samhällsekonomisk kostnadseffektivitet. Det är dessutom viktigt att spelreglerna i Sverige inte avviker allt för mycket från spelreglerna i andra länder eftersom det kan begränsa marknaden för nya produkter väsentligt.
Här börjar så brasklapparna dyka upp.

Fordonsmarknaden är i högsta grad internationell, i många avseenden global. Regelverk, styrmedel och åtgärder i Sverige måste därför utformas på ett sätt som beaktar det internationella sammanhang som fordonsutvecklingen sker inom.
Mera brasklappar, men är de tillräckliga för att väga upp de stränga orden i popositionens inledning?

En viktig del av utredarens arbete ska därför vara att analysera olika alternativ för hur begreppet fossiloberoende fordonsflotta kan ges en innebörd som stöder regeringens arbete med att nå visionen för 2050. En analys av åtgärdernas och styrmedlens offentligfinansiella kostnader, kostnadseffektivitet samt förenlighet med unionsrätten är av central betydelse.
Här är ett riktigt gummidirektiv. Nu finns det plötsligt utrymme att omtolkningar av för utredningen grundläggande begrepp!

De åtgärder och överväganden som tas fram ska beakta Naturvårdsverkets arbete med uppdraget att ta fram ett förslag till svensk färdplan 2050 (dnr M2011/2426/Kl) samt det arbete som regeringen kommer att initiera inför kontrollstation 2015.
Det är klart att den sleven ska vara med och röra om i grytan!

Utredaren ska bedöma strukturella förändringar och andra konsekvenser för svensk industri och övrigt näringsliv, såväl för berörda sektorer som på en aggregerad samhällsnivå.
Utredaren ska beakta de samhällsekonomiska och offentligfinansiella effekterna…
Utredaren ska slutredovisa resultatet av sitt arbete senast den 31 oktober 2013.

Någon som vågar satsa en slant på utfallet?

Läs mer om utmaningen att finna ett prisvärt alternativ till oljan i morgondagens artikel.

 

Det här inlägget postades i Klimatbluffen, Trafik och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till Fossilfri fordonsflotta

  1. allemand skriver:

    Så går det när inkompetenta politiker och dess tjänstemän sätts att dra viktiga slutsatser.

  2. Gunnar Strandell skriver:

    Mats!
    Du har så rätt när det gäller misstaget att förutsäga framtiden med hjälp av modeller. Jag läste ett häfte av Björn-Erik Willoch: ”Business process reengineering” för ca 15 år sedan.

    En av punkterna han tog upp var att Statoil före oljekriserna jobbade utifrån centralt producerade prognosmodeller för oljepriset under de närmaste 30 åren!
    Kriserna fick dem att byta paradigm och istället satsa på flexibilitet.

    Men ännu är inte hoppet ute. Häftet har moderniserats och återutgivits i bokform i maj 2012 och på svenska!
    Låt oss hoppas att några av våra generaldirektörer läser den och tar den till sig för att slippa undan”elefantkyrkogården”.

    Referens:
    Willoch, Björn-Erik
    Business process reengineering : [radikal förändring för dramatisk förbättring] / Björn-Erik Willoch
    2., omarb. uppl.
    Stockholm : Cordial Business Advisers, 2012
    177 s. ; 24 cm
    Uniform titel: Business process reengineering. Svenska
    ISBN 978-91-637-0390-4 (inb.)

  3. Gunnar Strandell skriver:

    RÄTTELSE!
    efter att ha hittat Björn-Erik Willochs hemsida ser jag att hans exempel kom från Exxon / ESSO AS(Olslo) där han jobbade. Jag ber Statoil om ursäkt.

Kommentarer inaktiverade.