Prejudikat på rätt spår

Järpens kommun blir den andra i Sverige att kräva betalt för åkning i kommunala skidspår. 40 kr för dagkort eller 400 för säsongskort är det tänkt.

Mora kommun har redan gjort samma sak och fått rätt i kammarrätten. Nu väntar prejudicerande dom i Högsta Domstolen.

Det principiellt viktiga i sammanhanget är dels att markägaren får rätt att ta betalt för tillgänglighet och utövande av verksamhet även när anläggningen saknar stängsel och inhägnad. Det råder som bekant generellt stängselförbud för att tillförsäkra allmäheten tillgång till mark enligt allemansrätten.

Det andra principiellt viktiga är att det är en kommun som får denna rätt att ta betalt för inträde på allmänt ägd mark. Kommunal mark är ju per definition gemensamt ägd och bör därför vara allmänt tillgänglig om inte särskilda skäl motiverar annat. Då måste det rimligen vara ännu mer motiverat att låta privata ägare ta betalt för tillträde på sin mark.

Det finns några få sådan privata marker där man får ta inträde för en naturupplevelse. Kullens fyr och Eriksbergs herrgård i Blekinge är två jag känner till. Nu kanske det öppnas affärsmöjligheter för fler markägare anlägga promenadvägar, rastplatser med mera, för att njuta av en utsikt eller något annat åtråvärt.

Det här inlägget postades i Äganderätt och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

4 svar på Prejudikat på rätt spår

  1. Samuel af Ugglas skriver:

    Hur hanteras stängselfrågan när det gäller att skydda tamboskapen från rovdjuren när den så kallade ”allemansrätten” skall hävdas?

  2. mats skriver:

    Av vad jag förstått kan det vara lite olika. Frågan har varit uppe till rättslig prövning vid några tillfällen, med olika resultat. Ett nötkreatursbete som hade stängsel ned i vattnet fick rätt, för att det varit så av hävd. Trots att det utsläckte allmänhetens tillträde till stranden. Å andra sidan bevarades den betade strandängens biotop.
    Minst en fårbonde som stängslat mot varg har tvingats sätta upp grindar eller annan anordning så att allmänheten kan passera. Andra har sluppit för att det ansetts vara mark ianspråktagen för jordbruket så att allemansrätten blivit underordnad.
    Jag har inga diarenummer att hänvisa till. Det är bara taget ur minnet från jakt och lantbrukspress de senaste åren. Det finns nog alla varianter, beroende på handläggare, djurslag, markförhållanden, rovdjurstryck, etc.

  3. Samuel af Ugglas skriver:

    Borde inte befolkningen kunna begära av en så kallad ”riksdagsman” att man inte stiftar lagar som det inte råder samförstånd om bland medborgarna?
    I ett civiliserat samhälle är det fundamentalt, så icke i ett pöbelvälde som bygger på klasskamp och avundsjuka!

    • Niklas skriver:

      Jag tror detta system har provats tidigare i Polen mellan 1652-1791. Dock gällde inte kravet på samsyn för hela befolkningen, utan det räckte med den polska riksdagen – vilket var svårt nog genom liberum veto!
      /Niklas

Kommentarer är stängda.