Atmosfär eller växthus?

Vad skiljer en atmosfärsgas från en växthusgas?

Jordens atmosfären betår av 78% kväve, 21% syre, 0,25% vattenånga, 1% argon, 0,038% CO2 samt spår av väte, helium och andra ädelgaser (avrundade värden). I klimatdebatten hävdas ibland att 99% av atmosfären (kvävet och syret tillsammans) inte är växthusgaser. Hur tänker de då? På alla andra planeter i solsystemet växlar temperaturen på ytan direkt med motsvarande solintrålning om de saknar atmosfär och med fördröjning eller utjämning om de har atmosfär. Utjämningen bestäms bland annat av vilken sammansättning och vilket tryck den har. En skillnad man försöker skapa i synen på den blandgas som atmosfären är, är att molekylerna H2O och CO2 exiteras på ett annat sätt av infraröd strålning än N2- och O2-molekylerna. Alla molekylerna bidrar till att hålla kvar och jämna ut temperaturen. Det gör att utpekandet av enbart H2O och CO2 till växthusgaser inte är en helt korrekt och hederlig beskrivning av förhållandena.

Att jorden skulle ha ett helt annat klimat utan kväve och syre är ställt utom allt tvivel. De som vägrar kalla dem för växthusgaser gör det av någon anledning, som är dåligt redovisad. Man kan gissa att det är för att rikta fokus på andra gaser som de vill kunna påverka. Det närmaste man har kommit är gasen CO2, som tidigare benämndes spårgas, men nu fått status av växthusgas. Det är ändå osäkert och omtvistat om det alls är en växthusgas. Vad man är ense om är dock att vattenångan i atmosfären har störst betydelse för hur temperaturen på jorden jämnas ut. Detta är inget att förvånas över. Vattenångan har ju den speciella egenskapen att den kan kondenseras till vatten vid det tryck och temperatur som råder på vår planet. Inga andra gaser i vår atmosfär byter fas på detta vis.

Det har också visat sig mycket svårt, än så länge omöjligt, att med någon säkerhet (noggrannhet, statistisk signifikans) mäta koldioxidens inverkan på temperaturen. Historiskt syns att värmen alltid har kommit långt innan CO2-nivåerna stiger, vid de tillfällen då dessa två parametrar samvarierar. Korrelationen, kausaliteten, förefaller alltså vara den omvända mot det som AGW-sidan hävdar.

Men koldioxid har utan tvekan betydelse för växtlivet på vår planet. I jämförelse med de senaste 500 miljoner åren har växterna de senaste 100 miljoner åren svultits av en ständigt minskande halt av CO2. De senaste 3-4 tusen åren har öknarna brett ut sig, delvis med vår hjälp, men kolbrist kan inte uteslutas som bidragande orsak. En av effekterna av försöken att påvisa koldioxidens negativa inverkan på klimatet, är att man noterat hur växtligheten på hela planeten verkar ha gynnats av detta.

I Sverige har våra skogar ökat sitt virkesförråd med 84% sedan 1920. Det kanske blir nästan 100%, alltså dubbelt upp på hundra år. En skogspolitik som skapat förutsättningar för god tillväxt är en viktig orsak. Men eftersom flera forskare ser tydliga spår av ökad tillväxt i nästan hela världen från 1960 och framåt så kan inte den ökande CO2-halten uteslutas som gynnsam för skogen och alla växter. Experiment har också visat att att plantor med god tillgång på koldioxid tål stress av olika slag bättre. Stress i detta fall är värme, kyla, betning, insekter, svampar etc.

 

Det här inlägget postades i Klimatbluffen och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

5 kommentarer till Atmosfär eller växthus?

  1. B-J Bjurling skriver:

    Javisst är CO2 en växthusgas – i rent ”bokstavlig” betydelse. Växthusodlarna använder sig ju av CO2 för att få tomaterna etc att växa bättre.

    • mats skriver:

      Jo, vilket väl bara visar att termen växthusgas är vald med vilseledande omsorg. Som växthusgas får den assimilerande växter att växa bättre. Värmen i växthuset reglerar man på annat sätt.

  2. Niklas skriver:

    Det har insmugits ett faktafel i början av den artikel. Argon-halten i atmosfären är snarare 1%, inte 0,1%. Wikipedia anger 0,93% http://sv.wikipedia.org/wiki/Argon

    Sedan när det gäller ökenutbredningen, så har den varierat stort över tiden. Jag minns en intressant föreläsning om detta ämne, där föreläsaren specifikt undersökt Saharas utbredning under de senaste 10000-20000 åren. Slutsatsen var att under vissa perioder, fanns det knappt någon öken i Sahara. Under andra perioder var öknen betydligt större än idag.

    Så att bara ta en kortare tidsserie (t.ex. 50 år) som intäkt på att den ”onda och giriga” människan bär all skuld till en eventuell ökenutbredning, är knappast vetenskapligt hållbart.

  3. mats skriver:

    Tack Niklas, åtgärdat.
    Intressant är att http://sv.wikipedia.org/wiki/Jordens_atmosfär
    åter igen, eller fortfarande, listar CO2 som en spårgas.

    • Niklas skriver:

      Det står ju var och en fritt att editera Wikipedias artiklar… Även artiklarnas historik kan lätt visas…
      /Niklas

Kommentarer inaktiverade.