Sanning eller konsekvens?

Ska vi skärskåda några klimathotspåståenden och vad den senaste forskningen visat om relevansen i dessa påståenden?

1900-talets uppvärmning har varit kraftigare än någonsin tidigare.
Wu et al har undersökt havsdjupet söder om Okinawa där man undersökt teraederlipider från planktonarten archaea. Deras resultat är att depositionerna visar en mycket god korrelation med andra kända värme- och köldperioder. Dessutom har depositionen under 1900-talet inte avvikt på något signifikant sätt från tidigare tillfällen. Uppvärmningen har alltså inte varit exceptionell.

Ökande CO2 i atmosfären ger ökat upptag i haven vilket hotar livet där.
Lomas et al har funnit att det sker en viss förändring mellan olika arter av havslevende cyanobakterier, men att det generellt sett är gynnsamt för livet i havet.

Grönlandisen smälter fortare än vi anat.
Kjaer et al. har undersökt kunskapen om Grönlandsisen. De konstaterar att någorlunda säker kunskap har vi endast från år 2000 och framåt, med hjälp av satelliter, radar etc. program som InSAR, GRACE och ICESat. Genom att granska en stor mängd flygfoton har de kunnat jämföra tiden 1985 till 2010 med dessa mer noggranna mätningar 2000-2010. De har då funnit att någon egentlig avsmältning inte sker på Grönland. Däremot bryts issytcken loss vid kusterna då och då. En process som är väntad och naturlig. Någon inverkan på denna process från atmosfären har de inte kunnat spåra.

Havens försurning via CO2 skapar obalans som förstör balansen mellan arter beroende av varandra.
Appelhans et al. har studerat interaktionen mellan bytesdjur och predator i Östersjön vid olika CO2 nivåer. De fann att naturen har en buffrande kapacitet och att relationen mellan byte och predator påverkas relativt lite även vid extremt höga nivåer.

Vi upplever nu det varmaste klimatet sedan istidens slut.
Osborne et al. har kollat glaciärvariationerna på vulkankäglorna vid norra stillahavskusten i Amerika, för enkelhets skull kan vi säga Klippiga bergen. Den grundligaste undersökningen har skett vid Mount Baker, Washington, USA. Resultaten därifrån har man sedan kontrollerat på andra ställen och fått samstämminga resultat.
De fann att den kallaste perioden sedan den senaste istiden är det som har kallats den lilla istiden. Den inleddes cirka 1300 och nådde sin kulmen under 1600- och 1700 talen. Osborne et al anser baserat på sina fynd att den var slut cirka 1850. Därefter har klimatet återhämtat sig och är nu på väg att närma sig samma temperaturer som vid de tidigare varma perioderna. Inget tyder på att koldioxid är inblandat.

Ökad medeltemperatur leder till fler dödsfall orsakade av värmen.
Och nej, fler människor dör av kyla än av värme. Till och med i Thailand.

Dessa och andra vanföreställningar som stoppas in i modeller och simuleringar leder naturligtvis till katastroflarm och dåligt underbygda beslut hos politiker, myndigheter och företag. Det vore mycket bättre att hålla sig till sanningen och verkligheten. Det finns ingen anledning att spä på klimatneuroserna.

Det här inlägget postades i Klimatbluffen och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Sanning eller konsekvens?

  1. Errbe skriver:

    Mycket bra sammanställning. Den kommer jag att referera till i andra sammanhang.

    BRA !

    • mats skriver:

      Tack! värt att notera är att sådan forskningsresultat kommer hela tiden. Dessa är presenterade bara de senaste två månaderna. Men de möts med tystnad i MSM.

Kommentarer inaktiverade.