Mot stupet

När det är dags för omröstning i EU-parlamentet (25/3) om bilars CO2-utsläpp kommer nya skrämsel- och kravlistor fram. Cambridge Econometrics and Ricardo-AEA, är lobbyorganisationer för ett politiskt världsherravälde, under täckmantel av vetenskap och säkerhet. Enligt deras optimistiska rapport lovas tvingande åtgärder för bilar skapa 443.000 nya jobb i Europa och årligen lägga 16 miljarder € till EU:s BNP.

Medan bilindustrin (ACEA) svarar att, Nej, enligt vår erfarenhet håller folk fast vid sina gamla bilar när de nya blir dyrare att köpa och äga. De som hoppas tjäna pengar på nya krav applåderar naturligtvis, som aluminiumindustrierna.

I Sverige skriver ett antal NWO-representanter en debattartikel i DN där de kräver maktåtgärder för att tvinga folk att spara energi i sina hus. De argumenterar också med att de ökade kostnaderna måste till för klimatet och lovar runthänt 30000 nya jobb i Sverige. Ja, det är klart maktapparaten, övervakning och tvång, behöver sina byråkrater och hantlangare.

Men sanningen kvarstår, CO2 är inget hot mot planeten, vare sig människor eller annat liv. I den verkliga världen är CO2 en frälsning som ger bättre förutsättningar för liv. Men det är en svårsmält karamell för verklighetsförnekarna.

Här finns också en svensk brutus, som gör vad han kan för att göda EU-byråkratin med desinformation om klimatet, CO2 och önskvärda åtgärder, Bo Kjellén.

I Australien kan man redan efter ett halvår av höga CO2-skatter se effekterna. Konkurserna har ökat med 12%  jämfört med 2008 års globala ekonomikris.

Kan någon förklara hur dessa domedagsprofeter tror att kostsamma tvingande symbol- och panikåtgärder ska resultera i en gynnsam utveckling för den enskilde, staten och hela jordklotet?

Det här inlägget postades i Klimatbluffen och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

31 kommentarer till Mot stupet

  1. Thomas skriver:

    Oavsett vad som är rätt eller fel så tröstar jag mig med Kjell Alekletts ord
    ”Klimatet hinner inte påverkas innan oljan är slut…”
    Så vi kommer att konsumera all form av energi så länge det går…
    Och ju större krisen blir desto tuffare går man fram.
    Som med skiffergasen i Skåne…
    Ja, där finns ju stenkol också…
    (Jag minns bråket om skogsdöden. Jag gick på det….)

  2. Åke Sundström skriver:

    Givetvis är det lögn och förbannat dikt att subventioner skapar nya jobb. Det gör inte ens det s k jobbskatteavdraget. Varken Borg eller ngn annat har några gratispengar att tillgå, därför kan han och andra bara OMFÖRDELA jobb. Alla de nästan dagliga bulletinerna om att nya jobb skapas på det ena eller andra bidragssättet är förstås falska, men medierna spelar med, ofta av rent oförstånd. Att ledarskribenter i förment borgerliga tidningar deltar i ljugandet är svårare att ursäkta.
    De vill förstås ogärna kritisera sin egen regering, men bidrar faktiskt till att skada den, eftersom jobbpolitikens misslyckande ser ut att fälla regeringen nästa höst.

    Sign Thomas nämner en annan skojare, Kjell Aleklett. En fysikprofessor må ursäktas för att inte förstå hur marknader fungerar: oljan tar inte slut, som våra Peak Oil predikanter påstår, men pristrenden är förstås långsiktigt stigande. Det är värre när ekonomiprofessorer kommer med liknande uttalanden. Eller – som Klas Eklund – sväljer den s k klimatpanelens utsagor med hull och hår, utan att låtsas förstå att FN är en genomkorrumperad organisation, som i detta fall springer kärnkraftsindustrins ärenden. Klimathotet är deras allra käraste vän, som tänkande människor inser.

    Klimatdebatten är en kuliss bakom vilken döljer sig en intressekonflikt mellan två energislag: kol och uran. FN, EU och alla svenska partier håller uranet och kärnkraften om ryggen, genom att med växthuspökets hjälp straffbeskatta de fossila bränslena och därmed subventionera den uranbaserade energin. Allra fräckast är miljöpartiet, som medverkar till detta, samtidigt som de påstår sig vilja avveckla kärnkraften. Ett avancerat dubbelspel av ett parti som en gång bildades med löfte om att agera hederligare än de gamla partierna. Med sådana vänner behöver seriösa kärnkraftskritiker inga fiender.

  3. Gunnar Flyberg skriver:

    Offattbart att man i dessa köldrekordtider ändå kan på allvar påstå att vi lider mot värmeslag! Om koldioxid skulle bilda ett ”växthus” runt jorden skulle vi inte ha dessa otroligt stora temperaturskillnaderna mellan dag och natt… Något som lite moln enkelt fixar. Vart tar all koldioxid vägen som skulle fixa det där växthuset?!
    Koldioxid, som är förutsättningen för liv på den här planeten, har plötsligt blivit slagpåse i miljödebatten. Koldioxid, som finns i det mesta liv och som avges genom vattenånga, havens avdunstning, blir plötsligt ”skadligt” när det produceras av bilar…

    Världen behöver tydligen ett ”hot” för att hålla folk på ”mattan” och beskedligt acceptera både skattehöjningar i miljön tecken och att sitta på skampåle. Förr var det (och är fortfarande i vissa delar av världen) religionen som står för makten. Nu när kyrkan tappat sitt grepp gäller det att hitta nya metoder att återställa den…

  4. Åke Sundström skriver:

    Det är sant, Gunnar Flyberg, att hot av olika slag används för att motivera skatter och andra pålagor. Men det är inte ”världen” som behöver klimathotet, utan kärnkraftsbolagen och deras politiska beskyddare, till höger och vänster. Samt alla dessa mjukryggade ”forskare”, som reducerar sig själva till maktens knähundar. Koldioxidnojan är ett (av många) utslag av denna intellektuella kris.

    Universiteten är inte längre fria som förr, utan styrs av politiska ombud. De viktiga forskarbidragen blir en muta, som får professorerna att blunda för sina etiska plikter, de som talar om sanningssökandet som enda ledstjärna. Intelligentian, som den så vackert kallas, blir i moralisk mening de värsta svikarna, även om bestickarna, politikerna, bär huvudansvaret.

    Vi bör inte heller, Mats, spilla krut på underhuggare som Bo Kjellén, en tjänsteman som bara säger vad han är instruerad att säga. Låt oss vara tydliga med att lägga skulden där den hör hemma, i Fredrik Reinfeldts knä – men snabbt tillägga att det knappast blir bättre om han byts ut nästa år. Klimatmyterna är väl cementerade även inom arbetarrörelsen, därför att Erlander och Palme i kampen mot backstugornas återkomst lät sig luras att bygga 12 kärnkraftsreaktorer (en eller två hade eventuellt varit OK). Med gigantiska ekonomiska förluster som följd – väl dolda för omvärlden, givetvis, bl a med inflationens hjälp. Utan klimatet som en i efterhand konstruerad ursäkt blir det arvet en tung belastning.

    Moderaterna var också med på atomkraftståget. Men inte som initiativtagare, utan som språkrör för ASEA:s och den tunga industrins särintressen. ”Elrean” som följde i det enorma elöverskottets spår var förstås en rejäl bonus för elslukande stålverk och massafabriker. Men alla villaägare som under elreans glada dagar installerade ”billig” elvärme blev blåsta. De itutas nu att det är klimathotet som tvingar riksdagen att höja elskatterna till dagens extrema höjder, vilket i sin tur gör dyra nyinvesteringar i bergvärme mm nödvändiga. Sanningen är att de offrats i ett smutsigt politiskt spel. Men delar det ödet med alla skattebetalare och inte minst pensionärskollektivet.

    Människor låter sig inte så gärna bedras, men blir bedragna. Av sina egna ombud på Helgeandsholmen.

    • mats skriver:

      Gunnar, Instämmer helt med din åsikt om koldioxid. Men anser inte att den kyla vi har nu är bevis för något annat än att väder och klimat varierar en aning från år till år, det vi kallar årsmån. Om det är något dessa variationer bevisar, så är det att årsmån är ett begrepp att hålla i minnet och en effekt att i varje ögonblick vara redo för.

      Åke, Naturligtvis är Kjellén en poltisk hantlangare, men han utger sig för att ha vetenskaplig kompetens.
      Du frågade tidigare efter min uppfattning om kärnkraft och energiöverskott. Jag hittade denna gamla artikel i ett annat ärende, men tycker den täcker det hela rätt bra. http://www.frihetsportalen.se/2011/10/energi-formar-samhalle/
      Jag ser inget egentligt problem med att tillgången på energi ligger något över efterfrågan, så länge detta regleras med en naturlig prismekanism.

    • Gunnar Flyberg skriver:

      Så sant, så sant… Sorgligt att inte sanningen censureras!

  5. Gunnar Flyberg skriver:

    Tack, Mats. Med mitt inlägg om rekordkyla var bara ett sätt att driva med koldixidtalibanerna som hävdar att vi går mot katastrofhöjning av temperaturen. Klimatet har i alla tider varierat och kommer så att göra. vilket tyvärr alltför sällan poängteras…

  6. Gunnar Littmarck skriver:

    Hej Mats,

    Jag har aldrig blivit uppmärksammad på din blogg…

    Givetvis ska energi aldrig beskattas högre än andra för samhälle, individ och framtiden, mindre viktiga varor. Detta insåg Sverige fram till 1970-talet för att utveckla in absrudum efter 1990.

    Det trevliga Mats är att priser driver som alltid teknikutvecklingen, så när vi börjar bygga privata energiöar, kommer det inte hjälpa att sänka skatter och avgifter.

    Om jag mins rätt är du skogsägare, det skulle vara kul att bygga ett kraftvärmeverk med en hederlig V8 generator och ett finskt gengasaggregat.

    Snart går det att än effektivare förgasa skogsavfall och tillverka metanol eller bättre syntetsiska dieselersättare.

    I USA reagerar människor tidigare, för att de inte är lika nedtryckta, där bygger redan allt fler system där solceller ger el för vätgasproduktion genom elektrolys, det är mycket olönsamt här med våra höga dieselpriser, men bedrivs som en proteströrelse där.

    Tänk vad kul när du aldrig med betalar nätavgifter, eller energiskatter?

    Jag är säker på att det blir lönsamt före 2020 för de som är händiga eller har fri tillgång till skog.

    Vi kommer skratta åt politiker då elöverskotet ökar allt mer och de måste sänka skatterna, men då är bollen redan är i rullning så alla inkl. moms måste tas bort och läget blir som fram till början av 1990 (om jag mins rätt).

    Jag upphör aldrig att förvåna mig över att politiker aldrig har tekniker som rådgivare.

    Mvh gunnar

    • mats skriver:

      Hej Gunnar, trevligt att du hittat hit och slarvigt av mig att inte berätta nog tydligt vad jag ägnar min fritid åt.
      Jo, den där tanken med eget bränsle á la Finlande och en 350 har redan skavt lite på mig. Som det är nu betalar jag mer i skatter och jag betalar dessutom mer i anslutningsavgift än jag betalar för förbrukningen!

  7. Åke Sundström skriver:

    Tack för länken, som bekräftar att vi i hög grad är ense, dock med ett par reservationer.

    1. Du instämmer i princip i kravet på konkurrensneutrala energiskatter, som enligt min mening bör utformas som en särskild energimoms på ca 60 procent (som ersätter alla nuvarande energiskatter och subventioner). Man bör dock differentiera skattesatsen för att beakta miljöeffekterna. D v s låta de ur miljösynpunkt bästa energislagen, främst biobränslen, solceller och vindkraft, betala vanligt moms. Både uran och fossila bränslen medför miljöskador (dock inte via CO2-utsläpp) som bör synas i slutpriserna. Allt enligt PPP-principen.

    Låt mig tillägga att vindkraften, trots denna skattefavör, slås ut (för överskådlig tid) när elcertifikaten försvinner.

    2. Undrar däremot varifrån du fått din idé om att ”all samhällsutveckling kräver överskott på energi”. På en fri marknad råder alltid balans, varken brist eller överskott (annat än mycket temporärt, vid snabba konjunkturväxlingar). Obalanser i form av över- eller underskott innebär samhällsekonomiska förluster, som inte går att försvara, fast smärre och kortvariga överskott kan vara mindre skadliga än motsvarande underskott. Var det kanske det du menade?

    • mats skriver:

      Svar till Åke,
      1) Nja, jag tycker att miljövalet får bli en konsumentfråga, ett konsumentval, inte en beskattningsfråga. Ogillar PPP, som jag förklarat tidigare. Det är ingen neutral eller objektiv fråga som alltid har samma svar. Det kan alltid alltid göras olika tolkningar och avvägningar. Helst ingen skatt alls på energi, eftersom energi är motorn i vårt samhälle och välstånd.

      2) Jo, det krävs ett överskott. Av flera skäl. Ett är att det måste finnas en reservkapacitet att sätta in vid toppar och driftavbrott på andra enheter. Ett annat är att denna överkapacitet är prisutjämnande. Försöker någon manipulera marknaden och höja priset träder reservkraften in och reglerar inte bara tillgången på energi, utan även priset.
      Ett tredje är att utvecklingen inte alltid kan vänta på ny energi, produktionen av en vara eller tjänst sätter igång direkt som efterfrågan blir tillräckligt stor.
      Vi behöver mao en installerad effekt med överkapacitet som kan tas i bruk när som helst med kort varsel. För att vara ekonomiskt försvarbar bör den ha relativt låg investeringskostnad, låg kostnad i avställt läge, låg uppstartskostnad. Detta kostar alltså lite extra men är rätt genomfört ändå försvarbart.

      Alternativet är som sagt stagnation.

    • Gunnar Littmarck skriver:

      Om du anser att uran ger större miljöbelastning än vilken annan gruvsdrift som helst (vilket frigör både uran och torium men ger fan i vart dessa grundämnen hamnar utom för torium i bl.a. Australien där det tvingas läggas tillbaka i vissa fall) så måste du styrka det. Alla andra vet att redan dagens primitiva svenska reaktorer minskar jordens mängd uran och den joniserade strålning som människor exponeras för på lång sikt.

      Dessutom skulle din modell ge nollskatt på reaktorer som likt de första riktigt stora GenIV som nu startar och drivs av att destruera kärnavfall.

      Redan är GenIV mänsklighetens enda fossilfria alternativ iom att enbart priset utan miljöbelastning eller regionala subventioner styr mänsklighetens energival.

      Med dina regelverk så får GenIV nollskatt och sol&vind hög skatt genom deras stora miljöbelastning/TWh då avslutas dagens destruktiva energipolitik i de ytterst få och ekonomiskt allt mer krisande länder som bedriver den.

      Det största hinder du dock måste övervinna är hur du ska styra mänsklighetens energival annat än genom att gynna utvecklingen av de mest kostnadseffektiva systemen?

      Kanske lika destruktiv och naiv som Greepeace?

  8. Åke Sundström skriver:

    Mats,

    1. Förvånad att du ifrågasätter PPP-principen, d v s att Förorenaren Skall Betala. För visst går det att objektivt, om än inte med millimeterrättvisa, klargöra vad miljöskador kostar. Bättre att göra ungefär rätt än helt fel. Inte heller sant att ”energin är motorn i vårt samhälle”, varifrån får du sådana idéer? Det finns många andra och betydligt viktigare motorer, som t ex systemvalet mellan plan- och marknadsekonomi, en välfungerande rättsordning och tekniska genombrott. Råvarutillgångar blir intressanta först när människor utvecklar teknik för att utvinna och nyttiggöra dem.

    2. Här missuppfattar du vad man menar med överskott. En väl avpassad kapacitetsreserv är inget överskott utan en absolut nödvändighet på en elmarknad i balans. I synnerhet i Sverige, som är så beroende av en variabel vattenkraftsproduktion. Men rätt att elreserven bör bestå av energislag med låg investeringskostnad, t ex gasturbiner.

    • mats skriver:

      Nej Åke, det kan inte komma som någon överraskning att jag har invändningar mot PPP. Exempel finns här, http://www.frihetsportalen.se/2013/03/ingen-skitfraga/

      Energin är motorn i vårt samhälle, här kan man förstås diskutera hönor och ägg. Jag har bland mycket annat läst idéhistoria, visserligen inte till någon hög nivå i formell mening, men med redskapen i hand får man faktiskt göra egna bedömningar. En av de observationer man gör vid betraktande av perioder med stark utveckling jämfört med perioder med svag dito, är att starka perioder har gott om energi i vid mening. Det kan vara varmt klimat, slavar, ångkraft eller annat. Detta gör att slitet för brödfödan inte engagerar alla medborgare hela tiden. Oavsett vad energiöverskottet består i, så frigör detta möjligheter för ett antal personer att ägna sig åt nytänkande. Detta ger vanligen både nya kunskaper och ny teknologi.
      En annan viktig faktor som du nämner är naturligtvis hur samhället är organiserat. Om det tillåter att människor oavsett klass eller ursprung kan tänka nytt så får det ett större genomslag än om det bara är förbehållet vissa. NIH och jante kan här nämnas tillsammans med planekonomi och religiösa tabun som utvecklingshämmande.

  9. Ake Sundström skriver:

    1. Jo, jag minns, men förvånad kan jag fortfarande vara. Det är OK att vara motvalls, och sant att majoriteten väldigt ofta har fel (som inte minst klimatdebatten visar). Men motsatsen är inte helt ovanlig och gäller avgjort betr. PPP-principen – knäsatt som du vet av Erik Dahmén, en djupt konservativ ekonom, ingen miljöpartiskt eller socialistisk virrhjärna.

    2. Lite ordlek och kringelkrok blir det, när du avviker från den vanliga definition av ordet ”energi” och i stället menar energi i mycket vid bemärkelse. Värme, slavar och fritid underlättar på alla möjliga sätt, det är sant, men det var ju energibeskattningen vi pratade om (och fritiden är fortfarande en skattefri zon). Så din långsökta parallell är knappast något bevis för din tes att tillgången på energiresurser är välståndets främsta motor. Även i den frågan är jag övertygad om att forskarmajoriten har rätt.

    3. När det gäller elreserven har du ingen kommentar. Jag missade att kommentera din slutkläm, ”alternativet är stagnation”. Menar du att bristen på reservkapacitet (om den nu förelåg, vilket jag bestred) skulle kunna leda till ekonomisk stagnation? Det är i så fall en rejäl överdrift, en priseffekt kunde det bli, men det är allt. Mig störde det att formuleringen påminner om backstugorna i kärnkraftsdebatten och Lenins klockartro på elektricitetens välsignelser. Steget från sossarnas, moderaternas och näringslivets syn till Lenins är ju dessvärre ganska litet, men i motsats till dessa (och Climate Scam), har du tydligt visat att du står på marknadsekonomins sida. Då kan vi strunta i en förflugen formulering.

    • mats skriver:

      Åke, på vilket sätt eller i vilken fråga/detalj menar du att forskarmajoriteten har rätt?

      Jag trodde vi var ense om elreserven? Kanske möjligen att jag vill ha mer i reserv än du, för jag tror möjligen på större svängningar i efterfrågan än du verkar göra. Precis som (fast omvänt) det är viktigt med jordbruksmark och viss reservkapacitet för att undvika svält. Avkastningen varierar mer än efterfrågan.

      Jo, jag menar faktiskt att alternativet är stagnation (inbromsning, långsammare utveckling) om reservkraften inte finns när den efterfrågas. Prisfråga? Jo, men det är väl bara ett annat sätt att beskriva samma sak?

  10. Åke Sundström skriver:

    1. Om PPP som princip och konkret policy har forskarmajoriteten rätt. I detaljer (som bevisligen i klimatfrågan) kan oenighet finnas, men det förändrar inte vikten av att kostnaden för miljöskador belastar förorenaren (och hans kunder). Då har alla ett intresse att minimera dessa skador. Men visst förfuskas denna då och då, inte bara genom CO2-skatten utan också i handeln med utsläppsrätter, som i EU-regi förvandlats till en koldioxidsubvention! Men det är inte Erik Dahméns eller PPP-principens fel.

    2/3. Jo, om elreserven tycktes vi vara eniga, men inte om din tolkning, att för liten reserv leder till ”stagnation”. Det är mycket lätt att beräkna den optimala reserven och om man vart 50:e år får större svängningar än vanligt är även det förhållandevis enkelt att hantera (via variabla eltaxor och/eller timvisa bortkopplingar av extremt effektkrävande produktion). Kort sagt, på denna punkt oroar du dig i onödan. Det finns många viktigare frågor som skapar stagnation och som du/vi har större anledning att diskutera.

    • mats skriver:

      Åke, du svarar inte frågan,
      1) vilken forskarmajoritet och
      2) vad är de ense om?

      • Åke Sundström skriver:

        1. Vilken majoritet? Det råder en mycket bred uppslutning kring Erik Dahméns ganska självklara tes, därav min slutsats. Känner du till några dissidenter, bilägg gärna en ny länk.

        2. Vad dom är eniga om? PPP, förstås, som princip. I detaljer kan det förekomma olika tolkningar, som alltid (se nedan). Vem menar du skall betala, om inte förorenarna? Skattebetalarna? Jo, om staten är medskyldig genom att riksdagen eller ngn myndighet godkänt en miljöfarlig verksamhet. Inte annars.

        Men föreligger ingen bevisad skada så behöver man givetvis inte diskutera hur den skall betalas, då blir PPP-aspekten irrelevant. Den länk du hänvisar till (ny för mig) ger ett par konkreta exempel av det senare slaget: hanteringen av gödsel och slam. Frågan blir därför om du (och Sture Åström) har rätt i sak eller ej. Det är jag inte rätt person att bedöma, men i det första fallet är jag benägen att svara ja. I det andra variererar säkret svaren med slammets innehåll av skadliga substanser.

        Sant också att en jakt på det du kallar ”den sista nedsmutningen” bara kan försvaras om det handlar om extremt farliga ämnen, som kvicksilver eller plutonium. Kostnaden måste stå i rimlig proportion till den skada man vill åtgärda.

        Det är, som jag tidigare sagt, viktigt att miljöskadorna bedöms av obundna experter, inte av politiker. Dessvärre kan vi numera inte lita på att våra myndigheter sköter dessa uppgifter med den oväld som så länge varit en svensk paradgren. Men det är inte PPP-principens fel, utan riksdagens.

        • mats skriver:

          Låter som en vacker princip, men fungerar lika bra som halmgubbe. Vad är egentligen en förorening? Vid vilken nivå? Gäller det överallt? Vem bestämmer det? Vem övervakar väktaren? Vad är ett skäligt pris? Hur kan man veta det? OSV.
          Som sagt var, PPP är ingen universallösning för miljöpolitik

  11. Åke Sundström skriver:

    Mats, tillåt mig tycka att du på denna punkt är lite mer oresonlig än jag hade förväntat mig. Du avstår från att bemöta invändningar och t ex förklara vari felen ligger i Erik Dahméns analys och förslag. Och visst tusen går det att bedöma vad som är en miljöskada eller en förorening!

    Men du rätt i att miljötillsynen i dag fungerar mindre väl, därför att politiker agerar populistiskt, älskar meningslösa symbolhandlingar (klimatpolitiken!) och själva lägger sig i svåra teoretiska och tekniska bedömningar som man bör överlåta åt obunda experter att bedöma.

    Din fråga, ”Vem övervakar väktaren”, är befogad, men inte så svårlöst som du antyder. Det räcker långt med ett fungerande rättsväsende och en effektivare demokratisk kontroll, t ex via beslutande folkomröstningar, som i Schweiz. Sådana konstitutionella faktorer bidrar till att förklara varför alplandet klarat sig så väldigt mycket bättre än Sverige, både ekonomiskt och demokratiskt. Hos oss har klyftan mellan väljarna och deras ombud på Helgeandsholmen vuxit sig så bred att vi kanske inte längre har rätt att kalla oss en demokrati, d v s ett land med folkstyre. Så svaren om väktarnas övervakare ligger, menar jag, på ett mer generellt plan.

    • mats skriver:

      Åke,
      Jag känner inte alls till Erik Dahmén och du har inte lämnat någon länk. När jag söker på hans namn nämns inget om PPP på Wikipedia, söker jag på både hans namn och PPP får jag bara upp skräplänkar. Så känd eller erkänd för detta är han tydligen inte, som du tror.
      Vem som övervakar väktaren är ett urgammalt som problem som jag bara funnit en användbar lösning på, nattväktarstaten. Var och en bestämmer över sitt, med minimal inblandning från andra eller myndigheter.
      Folkomröstningar är bland det dummaste jag vet. Vem ska ta ansvar för det som beslutas i en folkomröstning?
      Jag gissar att dena debatt fortsätter när du får läsa vad jag skriver imorgon. Uppenbarligen är det inte så enkelt som du tror att avgöra vad som är en förorening.

  12. Åke Sundström skriver:

    Erik Dahmén var pionjären som skrev boken Sätt pris på miljön, som du säkert sett på Wikipedia. Men han använde inte förkortningen PPP, den har införts senare i internationella sammanhang, men innebörden är densamma.

    Lite bekymrad blir jag när du frågar vem som tar ansvar för beslut i en folkomröstning. Givetvis är en regering skyldig att genomföra det som fastslås i en beslutande folkomröstning, det kan väl inte vara en nyhet för dig?

    Och vill du verkligen skrota allt vad miljöpolitik heter, som du nu antyder? Då är vi rejält oense, oberoende av vad du skriver i morgon. Man kan förvisso banta bort en mycket stor del av statsapparaten, men ett miljöskydd måste även en nattväktarstat garantera sina medborgare. Fast med färre regler än i dag och med större rättssäkerhet, så långt kan jag hålla med dig.

    • mats skriver:

      Åke,
      Om du tror att parlamentariker eller regering tar något ansvar för resultatet i en folkomröstning är du bra blåögd. Jämför resultat och utfall i de svenska.
      En god rättsordning är extremt viktigt, som du också är inne på. Jag håller det för mycket viktigare än någon miljöpolitik.

  13. Åke Sundström skriver:

    Men känner du inte till, Mats, att det aldrig hållits några BESLUTANDE folkomröstningar i Sverige?? Det var sådana jag efterlyste, som du ser om du backar ca 10 rader. Alla har varit enbart rådgivande och därmed icke-bindande. Att rubba den ordningen kräver en grundlagsändring. Även bortsett från detta, var det inget dräpande argument att jämföra resultat och utfall, för det är inte bristen på följsamhet som varit det avgörande problemet.

    En konstitution som tillåter beslutande folkomröstningar (som i Schweiz) är nämligen ingen garanti för att folkviljan skall segra och respekteras. Omröstningarna i Sverige om EU och kärnkraften manipulerades med hjälp mjukryggade ”forskare” som i s k konsekvensutredningar blåljög om alternativens innebörd. I ett sådant ruttet klimat, både politiskt och intellektuellt, räcker det inte med nya paragrafer i grundlagen.

    • mats skriver:

      Beslutande folkomröstningar är inget att lita på heller. Det är ändå de folkvalda politikerna som ska verkställa. Vill de inte det säger de bara att då måste vi höja skatten si och så mycket samt skära bort det eller det, och plötsligt är beslutet inte lika angeläget längre. Alla manipulerade opinioner till trots.

  14. Åke Sundström skriver:

    Nej, Mats, så enkelt är det inte att smita undan beslutande folkomröstningar. Fråga folket i Schweiz hur ofta deras regeringar vägrat lyssna. Aldrig, i civiliserade länder verkställs beslut fattade i laga ordning. Så även i Sverige skall du se – när vi väl ändrat regeringsformen för att möjliggöra denna mest demokratiska beslutsmetod.

  15. Gunnar Flyberg skriver:

    ”Klimatforum i Kalmar län” föreslår en rad åtgärder för att minska koldioxidutsläppen, trots att det ännu inte finns några bevis för att koldioxid påverkar klimatet. Motivet skulle vara att, citat ”Världens årsmedeltemperatur kan komma att stiga med mellan två och fyra grader inom 50 år”.

    ”Kan komma”. Inte ”kommer”.

    Årsmedeltemperaturen har inte stigit på 17 år, vilket borde vara en anledning att ompröva alla beslut att strö miljarder av skattemedel världen över till påverkade s.k. klimatforskare och utvecklingsländer som ser sin chans till bidrag till (meningslösa) s.k. klimatmål. Det är inte mindre allvarligt att länets landshövding Stefan Carlsson försöker vinna billiga poäng på samma subjektiva åsikter.

    Om klimatforskare hade varit kreditvärderare, skulle klimatets känslighet nu stå under uppsikt för en nedgradering.

Kommentarer inaktiverade.