Newsmill, stärkt äganderätt skapar samhällsnytta

Mitt genmäle till en artikel häromdagen. Notera en liten redigering NM gjorde i ingressen. Det som är första stycket nedan.

Magnus Nilsson, frilansande miljökonsult, journalist och SNF-aktivist skrev på Newsmill den 20 mars att miljömålen kräver en förändrad (läs: försämrad) äganderätt. Jag har ingen anledning att acceptera hans skeva världsbild som utgångspunkt för ett klarläggande. Så jag ger min egen och visar hur den är mer allmängiltig än Nilssons.

I jordbruksverkets nyligen avlämnade rapport om biotopskydd i jordbrukslandskapet, skriver man om biotoperna redan på framsidan hur de ”speglar tidigare generationers insatser för att utveckla jordbruket.”

Liknande omdömen och beskrivning av hur uppskattade biotoper tillkommit återfinns på flera ställen i rapporten. I allt väsentligt gäller samma historia för biotoperna i skogen, det är tidigare generationer ägares val av insats som skapat det som finns idag. Jordbruksverket erkänner bondens, ägarens betydelse för resultat och utveckling av natur och landskap.

Miljörörelsen präglas av en syn om naturens intrinsikalim, en tro på dess inneboende värde. Detta värde sätter man gärna i en teoretisk särställning över människan. Dessa naturintrinsikalimsens företrädare gör sig själva till naturens uttolkare och domare över mänskligheten. Därvid missar man fullständigt att i rättsstaten och demokratin har människan, ja varje individ ett intrinsikalt värde. Detta värde manifesteras i så kallade negativa rättigheter, det vill säga rätten att slippa olika typer av förtryck. Till dessa rättigheter räknas rätten till sitt eget liv, sin egen kropp, frukten av eget arbete och äganderätten. I äganderätten ingår rådigheten över sin egendom vare sig den är fast eller lös. Dessa samhälleliga fundamenta väljer miljörörelsen och Nilsson att helt bortse ifrån. Det är minst sagt svekfullt mot medmänniskorna.

Idag kan man med satellit och andra tekniska hjälpmedel övervaka väldigt många parametrar på jordytan, förändringar av markytan, vilka växter som finns där och även hur väl fotosyntesen fungerar på kvadratdecimeternivå. Men bara för att man kan, ger det staten rätten att övervaka och diktera vad varje markägare skall och bör göra på sin mark? Än värre, varför skulle särintressen som SNF ha rätt att tvinga staten att piska medborgaren till lydnad?

En skogsägares mark är hans egendom. För somliga är det en intäktskälla via aktivt brukande. För andra kan det vara en pensionförsäkring. För ytterligare andra kan det vara en privat rekreationsmöjlighet via exempelvis jakt. Poängen för samhället (samhällsnyttan!) är att varje enskild ägares intressen avgör hur marken blir brukad. Det i sin tur resulterar i en mångfald som inte kan kommenderas fram av centrala direktiv.

Vill Nilsson verkligen införa det övervakningssamhälle han till synes efterlyser? Varför nöja sig med skog och markägande? Varför inte tvinga alla medborgare att investera sina besparingar efter en avkastningsplan som staten bestämmer? Eller ännu mer likt SNF:s ideal, låt aktiespararna diktera hur de vill att staten ska piska småspararna att spendera sina pengar. Med modern teknik skulle vi alla kunna vara inloggade och se, sekund för sekund, vad Nilsson har på kontot och i plånboken, vad han köper och var. Var tar tvånget slut i Nilssons idévärld?

Det här inlägget postades i Äganderätt och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

8 kommentarer till Newsmill, stärkt äganderätt skapar samhällsnytta

  1. Anders38 skriver:

    Bra Mats, den som ändå hade din förmåga att klä tankar i ord…

    Men varför har vi dessa diskussioner 2013? Varför skriver unga människor böcker om att de vill ha planekonomi? Och varför förminskar kulturskribenter kommunismens illdåd med att revolutionen ju hade en del gott med sig också? Ibland blir man lite förtvivlad…

    • mats skriver:

      Tack! Jo, man får försöka hålla huvudet kallt fastän tankarna hettar till.
      Det där kommunismen är svårt att förstå, som om det var ett institutionaliserat grundkrav i svensk samhällssyn.

    • Samuel af Ugglas skriver:

      ”Varför vill unga människor ha planekonomi”?
      Det hade jag nog också varit öppen för om jag hade blivit förespeglade ett liv i ett ”paradis” som Tensta, Botkyrka eller Rosengård. Tyvärr blev föräldrargenerationen plundrad både materiellt och intellektuellt av socialister, i den heliga solidaritetens namn. I solidaritet med vad kan man fråga sig.

  2. Thomas skriver:

    Den biologiska mångfalden är som störst när det finns många markägare med helt olika intressen..
    En kollega från Miljökontoret, för tjugo år sedan, följde med runt i skogen och vi gick genom en grannes skog med jättegammalt trädbestånd..
    Då sa han, att här borde man göra ett reservat…
    Och så sneglade han på mig med ett litet leende.
    Han var ute för att retas…
    Han fattade ju lika mycket som jag hur sådant funkar…
    Utan människors aktivitet så blir det givetvis något slags natur men inte det vi tror…
    Men miljöfascisternas dröm är ju sådan.

  3. Thomas skriver:

    Och så är ju hälften av skogsmarken i antingen statens, kyrkans eller skogsbolagens händer och dessa kommer inte att acceptera några ekonomiska inskränkningar.
    Så då kommer miljöintressena att fokusera på den halvan av skogsmarken som är ägd av privatpersoner. En balans mellan olika ägarintressen son tvingades fram av bagggböleriet för hundra år sedan..
    Om man inte upprätthåller denna balans, eller för över mer mark till medborgarägd/privatägd mark och koncentrerar ägandet till färre medborgare så kan det ändå bli politiska problem.
    Så någon förändring i ägarsystemet måste nog till framöver så att nuvarande markkoncentration inte fortsätter, ty, som sagt, då blir det svårare att hävda privat ägande av skog. Då ju bolag, stat och kyrkan gömmer sig bakom ”bondeskogen”.
    Kanske att rationaliseringslagarna i skogen måste göras om,,?
    Ty som Gösta Boman sa: Varje svensk borde äga en fastighet.
    Klokt, menar jag….

    • mats skriver:

      Där är vi helt eniga. Varje svensk borde äga sin egen fastighet, skuldfritt! Tänk vilket självständigt folk och vilken självständig nation vi skulle vara.

  4. Bertil skriver:

    Landsbygdsutveckling i strandnära lägen bör förenklas

    Om man vill bygga vid en sjö där det är lågt bebyggelse tryck i landsbygden bör det bli mycket lättare att få göra en tomtruta ungefär 50 meter från strandkanten. Det kan vara en tomtruta på ca 500- 1000 k.v.m.

    Beroende på hur stor fastigheter är förstås.Där markägaren för endast ta denna tomtruta i anspråk och bara bygga inom denna tomtruta och har som skyldighet att inte bygga utanför denna tomtruta.

    Den som bygger måste verkligen hålla sig inom denna tomtruta och inte röra resten av marken fast han äger det. Då stör man inte livs villkoren för djuren och inte stör allemansrätten, på samma sätt eftersom det finns en fripassage.

    Om man bara håller sig till tomtrutan och inte rör resten av marken. Där skulle det vara mycket lättare att få ett bygglov och strandskyddsdispens än vad det är i dag. Om man inte håller sig inom tomtrutan (den privata zonen) då kan man få räkna med dyra böter som straff.

    Det är viktigt att tomtrutan markeras så att det verkligen syns att det är en tomtruta och att man håller sig innan för den. Det skulle det vara lätt för tjänstemännen att kolla detta genom flygfotografering eller att någon passerar och ser att någon byggnad är utanför tomtrutan och då får man betala dyrt och återställa så att man blir tvungen att hålla sig till tomtrutan.

    Att man verkligen lämnar en fri passage och bara håller sig till tomtrutan borde det också vara ett särskilt skäl för dispens. Reglerna för landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS) bör förenklas ytterligare genom att kommunen och Länsstyrelsen skulle ha ett samarbete istället för att Länsstyrelsen ska överpröva de dispenser kommunen har godkänt. Man kan inte ha två olika myndigheter det blir för rörigt och det försvårar landsbygdsutvecklingen i onödan.

    • mats skriver:

      Du får ha din åskt, men den stämmer inte med den jag framför här på Frihetsportalen, nämligen att äganderätten ger markägaren rätten att bestämma över sin egendom.

Kommentarer inaktiverade.