Äganderätt

Statens Naturvårdsverk och Länsstyrelserna flyttar utan uppdrag från Riksdagen eller stöd i lagen fram positionerna i en funktionssocialistisk konfiskation av privat egendom. Länsstyrelsens i Skåne jurist, Margaretha Svenning, anser att markägarna ska på egen bekostnad driva civilmål mot personer som överträder allemansrättens begränsningar. Att via lagstiftning identifiera gränserna för allemansrätten är henne främmande. Enligt hennes egna ord när jag träffade henne förra året.

En sådan ordning skulle man kunna ha. Men den förutsätter att några klargöranden först kommer på plats. Först måste man förklara varför det inte är ett allmänt samhällsintresse att beivra egendomsbrott och det därför inte ska falla under allmänt åtal. I den förklaringen måste man lämna en redogörelse för varför man vill bortse från 3000 års rättspraxis och erfarenhet av äganderätt och hur betydelsefull den är för samhällets utveckling. Där ska också ingå en förklaring varför inte ens skyddet i grundlagen gör det till ett allmänt åtal att bryta mot lagen.

Om man ändå vill ha den ordningen att varje markägare själv får freda sin egendom i en civilrättslig process, så kräver det några anpassningar. Staten har idag ett våldsmonopol som bland annat är till för att skydda medborgarna, deras egendom och rättigheter. Om inte staten längre ikläder sig det ansvaret måste den istället släppa lite på våldsmonpolet till den enskilda markägarna. Främst tänker jag då inte på rätten att skjuta först och fråga sedan. Nej, jag tänker på något så enkelt som rätten att säkra bevis, att fråga efter legitimation, att sätta upp övervakningsutrustning, att beslagta utrustning som använts vid brottet samt i grova fall avbryta gärningen och frihetsberöva brottslingen tills polis anländer.

Vill man från staten och myndigheternas sida inte längre värna äganderätten vore det redligt att tala om för väljarna och fastighetsägarna att de överges till sina egna förmågor att värna sin egendom. Att ett sådant besked skulle eka med skammens genklang över världen behöver ingen fundera över, så den smygande funktionssocialiseringen lär fortsätta.

Om jag förstått Gunnar Wiktorsons referat från ett juridiskt symposium och övrigt material han sammanställt i skriften Föreställningar om Allemansrätt, så anser aktiva jurister på olika positioner inom staten att brott mot grundlagen (kränkning av äganderätten) i princip saknar straffvärde. Varför finns då äganderätten alls nämnd i grundlagen? Vilka andra grundlagsbrott anser dessa jurister saknar straffvärde?

Den alldeles färska skriften kan beställas från mrr.se, ISBN 978-91-981104-01, Captivo förlag

Det här inlägget postades i Äganderätt och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

13 kommentarer till Äganderätt

  1. Bertil skriver:

    Äganderätten måste bli bättre

    varför inte bara allemansrätten utan också strandskyddet har tagit sig allt för stora utrymmen på markägarnas bekostnad. Fler markägare måste få information att läget är rent för djävligt. Det är många markägare som inte vet om lagen om strandskydd och att man inte får sätta upp en hundkoja ens. Alltså om man har en tomt utan byggnad vid ett vattendrag.

  2. Samuel af Ugglas skriver:

    Det är en lång väg tillbaka innan man kan anse Sverige som civiliserat när det gäller egendoms, bruks och nyttjanderätt. Ett annat aktuellt exempel lite vid sidan av från den organisation (LRF) som borde ta livsmedelsproducenternas parti gentemot korrupta politiker är när STASI agenten? Palle Borgström enligt uppgifter på offentliga möten på fullt allvar förordar ”anonymt angiveri”, i det här fallet när det gäller djurhållningen.
    En mentalitet som och livsåskådning som garanterat kommer att förgöra Sverige. Vi får betrakta det som ett fantastiskt propagandanummer av en yrkessocialist dagen före ”nationaldagen”!

  3. norpan skriver:

    Statens implementation av allemansrätten är en sorglig historia.

    Äganderätten är en moraliskt absolut rätt, så egentligen existerar ingen ”allemansrätt”. Men det finns en lång sedvana av att ha möjlighet att använda andras mark så länge man inte är till något besvär för ägaren, och ägaren har oftast inget att invända mot detta.

    Om endast markägaren skulle bära kostnaden för sitt egendomsskydd (så som det skulle vara i ett fritt samhälle) så visar sig de ekonomiskt mest effektiva lösningarna snabbt. Eftersom markägaren inte förlorar något på en rimlig ”allemansrätt” så kommer han inte heller att ha något ekonomiskt incitament att förbjuda människor att vistas på hans mark. Tvärtom så kan han ju dra nytta av detta, han kan ordna med försäljning av saker där, han kan be om frivilliga donationer från dem som vistas där, han kan utfärda tillstånd för markguider där, och så vidare.

    Hur skulle man då göra som allmänhet i ett sånt läge? Ja sedvanan är att markägaren tillåter människor att vistas på hans mark, så det kan man anta gäller. Om inte, så får markägaren sätta upp tillräckligt med skyltar eller liknande, eller på annat sätt tydligt ange att han inte tillåter människor att vistas på hans mark (eller registrera detta på allemansrätt.se?). Han får ordna med bevakning för att avhysa inkräktare och så vidare.

    Allmänhetens och markägarens intressen är inte så motstridiga som man kan tro. Det är staten som tvingar fram den här striden genom att reglera bort möjligheten till kompromisser.

    • Thomas skriver:

      Hmm..
      Jag minns när jag var dräng i USA för länge sedan….
      Några grabbar fräste runt i buskarna med nån motorcykel…
      Och min bonde blev upprörd.
      Jag frågade varför?
      Jo, om de vurpade och skadade sig kunde han bli skadeståndsskyldig, så därför ville han inte ha dom där i hans marker…
      Logiskt, tänkte jag…

      Samma problem finns tydligen i Tyskland, där et hänt olyckor då folk gått över rangliga broar som gått sönder och folk har skadat sig…
      Och markägaren haransett skyldig.
      Då har man tagit bort allting istället…..

      Troligen kommmer vi få samma utveckling och då halkar man över en tröskel eller hur man skall uttrycka sig…….

  4. mats skriver:

    För att lyckas med sin konfiskering av privat mark införde staten redan från början skyltförbud och stängselförbud.

    Allemansrätten är inte sedvänja, den är en politisk (läs socialdemokratisk) konstruktion som etablerades under 1930-50 talet. Förarbetena till lagen visar tydligt att man var medveten om detta lögnaktiga påstående. Men de resonerade som så att om vi i lagen säger att det är en sedvänja så tror folk det, och förresten blir det ju lag på att det är en sedvänja.
    Gunnar Wiktorson har föredömligt visat på detta bedrägeri i boken Den grundlagsskyddade myten.

    • norpan skriver:

      Jag argumenterade inte på något sätt för någon allemansrätt, och om den sedvanan inte finns så må det vara hänt. Jag skyller på den statliga indoktrineringen :), och det påverkar inte mitt resonemang. Då kanske jag istället ska säga att det man kan förvänta sig är att markägaren inte har något emot att man vistas där så länge man inte tillfogar någon skada, och om så inte är fallet, att han då gör någon åtgärd för att se till att människor vet detta.

      Det är tråkigt, eftersom jag är övertygad att människor inte egentligen vill tillfoga varandra skada, och det i nästan alla fall går utmärkt att komma överens.

      De här kommersiella intressena som använder allemansrätten som alibi för att göra stora intrång i äganderätten har jag däremot inget till övers för.

  5. Isabella Östlund skriver:

    Jag läste om ett par som tidigare hade haft får betande på strandskyddat område, men bytt ut fåren till kor. Vilket naturligtvis innebar att de bytt ut fårstängsel till kostängsel. Nu hotas paret av Vite!
    Om ni vill läsa om detta googla på ”Ko-släppet som kan kosta klöver” (Bohuslänningen). Jag kunde inte låta bli att kommentera artikeln.

  6. Anders38 skriver:

    Klas Sandell är tydligen ute och cyklar med det här också: http://www.dn.se/nyheter/sverige/utevistelse-stressar-sma-barn/

  7. Bertil skriver:

    Landsbygdsutveckling på ett enkelt sätt det skulle öka inflyttning till landsbygden mer!

    Politikerna borde kolla upp om det finns möjligheter att göra en översiktsplan för landsbygdsutveckling vid sjöar och hav. Undrar om man kan göra en kompromiss med strandskyddet att få sätta upp ett fritidshus på 30 k.v.m. Ungefär 50 m från vattnet och göra en zon yta runt huset på ca 10 k.v.m. Runt om huset som då är privat. Resten av sjö-tomten kan vara för allemansrätten och även för djur och växt livet.

    • mats skriver:

      Varför ska man ge bort äganderätt när man kan visa på att konfiskationen är orättfärdig? Att landsbygden skulle må bra av utveckling är inte detsamma som att folk vid skrivbord i tätorterna ska bestämma hur och var.

  8. Bertil skriver:

    Landsbygdsutveckling på ett enkelt sätt

    Politikerna borde kolla upp om det finns möjligheter att göra en översiktsplan för landsbygdsutveckling vid sjöar och hav. Undrar om man kan göra en kompromiss med strandskyddet att få sätta upp ett fritidshus på 30 k.v.m. Ungefär 50 m från vattnet och göra en zon yta runt huset på ca 10 k.v.m. Runt om huset som då är privat. Resten av sjö-tomten kan vara för allemansrätten och även för djur och växt livet.

Kommentarer inaktiverade.