I SvD Brännpunkt 5-6 juni, beklagar sig docent Peter Berglez, och professor Ulrika Olausson, båda verksamma inom medie- och kommunikationsvetenskap vid Örebro universitet, över att media inte längre ägnar klimatfrågan den uppmärksamhet de borde. Det är ungefär lika intelligent och vältajmat som att 1943 i Tyskland klaga på att judefrågan inte längre får den uppmärksamhet den förtjänar.
Artikeln går inte att kommentera på svd.se, så jag får lämna min kommentar här. Dessa två medieexperter tror alltså fortfarande på jude- förlåt, klimathotet. Trots all avsaknad av bevis och trots all bevisning på det motsatta, nämligen att människan inte i någon förnimmelsebar utsträckning påverkar klimatet och att de fenomen som observerats mycket väl ryms inom de naturliga variationerna.
Som medieexperter kan man inte förvänta sig att de ska vara experter på klimat. Men man har rätt att förvänta sig att de ska vara experter på media! Här är alltså två mediaexperter, sannolikt både forskare och utbildare på området, som på fullt allvar anser att media ska vara enfrågemegafoner istället för att vara den granskande tredje statsmakt, som vi brukade kalla media.
Jo, de säger sig efterlysa lite mer nyans i klimatfrågan, istället för den svartvita skildring frågan får idag. Men de säger samtidigt att detta måste till för att: ”Ännu har man inte hittat ett fungerande sätt att kritiskt granska klimatvetenskapen utan att samtidigt slänga ut idén om en grön ekonomi med badvattnet. Problemet är att medier som fortsätter att – passivt eller aktivt – vara en del av den gamla oljeekonomin får svårt att spela en viktig roll för samhällsutvecklingen.”
Same shit, different colour! Förnekelsen kring klimathotets död dröjer sig envist kvar i propagandaapparaten.
RSS – inlägg
Vetenskapsbloggen har också kommenterat
http://metrobloggen.se/faktavetdu/vila-inte-i-frid-klimatfragan/
I en elevuppsats vid journalistutbildningen i Göteborg, ”Flashback FWD” uttalar sig journalisten Anders Mildner på följande sätt i en intervju:
”Just det goda syftet är också en skiljelinje mellan traditionell journalistik och nätmedia. Det måste enligt spelets regler vara ”de goda drivkrafterna” som ligger till grund för traditionell journalistik. (…) På Flashback spelar det där ingen roll. Alla drivkrafter är godtagbara, även de onda.”
Ett par sidor senare refererar författarna till medieforskarna Atton och Gillmor som hävdar att det som driver människor till medborgarjournalistik på bloggar och forum är ”en sorts förakt gentemot traditionell media som uppfattas som giriga företag som istället för att värna om den lilla människan, ägnar sin tid åt att hålla sig själva om ryggen. Poängen är då att forum är den demokratiska plattformen, i motsats till medieföretagen, där enskilda lögner och agendor inte får fäste.”
Vad Mildner menar med ”enligt spelets regler” skulle jag bra gärna vilja veta. Men det är uppenbart att han menar allvar och att han lever som han lär. Han har t.ex. i flera krönikor uppmärksammat tendenser till att ersätta värdeladdade, stigmatiserande begrepp som ”främlingsfientlig” med ”invandrarkritisk”, vilket Mildner uppenbarligen inte gillar. Han är alltså mycket väl medveten om språkets makt över tanken, men det Mildner försvarar, är alltså sin egen och medias rätt att manipulera opinioner med hjälp av språket. Och ja, kopplingen till judefrågan är väl uppenbar.
Ja, och framför allt är kopplingen propagandan klar (hoppas jag). År 1943 bör det ha stått klart för generalerna i tredje riket att man passerat Churchills ”the end of the beginning” och inträtt i ”the beginning of the end”. Likadant är det med klimathotet. På IPCC och andra ställen har man insett och delvis erkänt att man förlorat slaget om klimathotet. Lika fullt eldar man på sina trupper så att generalerna ska hinna omgruppera högkvarter och sätta sig själva i säkerhet.
På nätet verkar föraktet för traditionell media vara kompakt, med rätta.
Hmmm…
Jag är tvungen att skriva något!!
Håller med föregående talare!
Uppsalainitiativet heter en religiös grupp, som säger att vi ganska snart brinner upp. För våra synders skull…
Jag såg där att de slår fast (9 juni) att tidskriften Time skulle haft ett omslag ”How To Survive The Coming Ice Age”, 1 april 1977. (Nja: 8/4 ser jag.)
Nähä, gläds man i Uppsala. Någon hade fotoshoppat en sida från 2007, ”The Global Warming Survival Guide”.
http://uppsalainitiativet.blogspot.se/2013/06/forvillare-forfalskar-framsida.html
Jaha. Time’s eget arkiv får bara betalande prenumeranter se. Men visst, bilden kan nog vara ett bedrägeri.
Men man hittar faktiskt en Time-artikel från 24 juni 1974, med rubriken ”Another Ice Age?”, nedkopierad (text only) 2006 av Free Republic. T.ex. i andra stycket: ”the weather aberrations they are studying may be the harbinger of another ice age.” Och näst sista: ”Whatever the cause of the cooling trend, its effects could be extremely serious, if not catastrophic.”
http://www.freerepublic.com/focus/f-news/1663607/posts
Newsweek hade artikeln ”The Cooling World”, den 28 april 1975. ”The drop in food output could begin quite soon, perhaps only 10 years from now. ” ” the present decline has taken the planet about a sixth of the way toward the Ice Age average.” ”Climatologists are pessimistic that political leaders will take any positive action to compensate for the climatic change”
http://denisdutton.com/cooling_world.htm
Svårt, så’nt där.
Tack Staffan för de fina källorna. De som inte var med då och därför inte kan minnas istidsalarmismen, uppmanas läsa de sista två i Staffans kommentar.