Fria ord ransoneras

Många dagstidningar stänger sina populäraste avdelningar i nätupplagan, kommentarsfälten. Drakarna ransonerar hårt och tillåter kommentarer endast till garanterat okontroversiella artiklar. Lantbrukstidningarna Land och ATL har stängt sina.

Den största sajten för kommenterade artiklar, Newsmill, stängde kommentarsfälten för nästan ett år sedan. Nu i år stänger man helt och hållet under sommaren. Man tar alltså inte ens in artiklar. Frågan är om de kommer att öppna efter sommaren. Min artikel om klimatbluffen,  tillhör sedan ett tag topp 100 av de mest lästa det senaste året.

Vad är det som gör att så resursstarka publicister inte orkar hålla det fria ordet levande? De skyller på bristande resurser, men ideella skribenter som jag själv och många andra bloggare orkar skriva i stort sett varenda dag och hålla kommentarsfälten öppna. De ämnen som behandlas på olika bloggar är ytterst varierande, liksom kommentarerna. Men det är sällsynt med grova övertramp socialt och språkligt.

Kan det vara något annat som får dem att stänga kommentarsfälten? Kan det vara så att journalisterna vill ha ensamrätten till publicerade åsikter och fakta? Ett sådant förhållande till verkligheten och ny teknik kommer bara att göra dem arbetslösa. Envar sin egen grävande journalist kan bli nästa stora folkrörelse.

Det här inlägget postades i Aktuella övriga ämnen och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

5 kommentarer till Fria ord ransoneras

  1. Samuel af Ugglas skriver:

    Stäng av all finansiering som sker med utplundrade skattepengar till journalister antingen direkt eller via t.ex. dagspressen.
    Låt näringslivet sponsra den så kallade journalisthögskolan. Jag tänker tillbaka på ärkekommunisten Lars Furhoff när han förgiftade ungdomen? Om folk bara visste?

  2. B-J Bjurling skriver:

    Mm. På 80-talet brukade försvarsdebattörerna påstå att alla länder har ett försvar – antingen sitt eget eller någon annans…
    Så tidningarna har alltså lärt upp sina läsare i kommenterandets konst, och sedan vill de inte administrera denna nya folkrörelse längre…
    Ja, men då får väl någon annan göra det då!
    För att ta Lantbruket som exempel: vad är det rent tekniskt som hindrar att någon driftig bloggare (som ändå tillbringar en stor del av dagen framför datorn) skapar en hemsida, säg ”Lantbruksdebatt.se”, sätter rubriker och länkar till aktuella artiklar från atl.nu, lantbruk.com, etc? Då blir det ju denne ”driftige bloggare” som redigerar kommentarerna sedan!? Vad vi bevittnar just nu är ju ett åttiotalistiskt ”maktvacuum”! Drakarna har dragit sig tillbaka frivilligt (!) och nu väntar ”marknaden” på att en ny aktör ska ta kommandot. Medge att det är ett intressant läge!
    Mitt ”dreamteam” vore ju om du Mats, Thomas, Samuel och SSB kunde prata ihop er. Dags för ett maktövertagande?

  3. Thomas skriver:

    Man kan fundera litet på detta genom att läsa Strindberg.
    I Götiska rummen är ju intrigen väldigt modern. Den utspelas delvis i tidningsvärlden. Att skriva artiklar med ett syfte gjorde att man antingen var med eller inte med….
    Att ha förmånen att få sprida sina åsikter gällde bara ett fåtal!

    Idag ser vi ett paradigmskifte?! Ja, möjligen….
    Hur många kommer att utnyttja möjligheten?
    Att sprida sina egna åsikter. Ty journalister tycks ha ett skrå. Åtminstone de etabletade….. Arbetslösheten är stor bland journalister. Många vill vara med och att få ett jobb på en redaktion kostar i integritet….

    Jämfört med Strindbergs tid så är möjligheterna att kunna yttra sig enorma idag jämfört med hans tid. Ja, jämfört med nästan all tid förr…
    Förändringen har skett bara under de senaste tio åren!!
    Och dessutom är läskunnigheten och utbildning numera enbart en fråga om begåvning och inte som på Strindbergs tid, en fråga om pengar och klass. Karriären är däremot fortfarande en fråga om klass och kontakter.
    Därför borde hela mediavärlden i dessa internettider vara under total förändring.
    Och så är det kanske om man funderar litet…..

  4. B-J Bjurling skriver:

    Jag läste precis Zetterberg – Texter i urval, i ett föredrag från 1990:

    ”Hand i hand med det professionella monopolet på yrkesutövnning finner man i professionerna att kontrollen av verksamheten utövas av kollegor, inte av ägare, administratörer, statliga myndigheter eller andra utomstående. (…) Journalisterna har genom sin professionalisering fått ett monopol som bestämmer hur utrymmet i medierna skall användas. (…)
    I Sverige har denna journalistprofessionens monopolmakt gått hand i hand med det fackliga inflytandet. (…) Det nära äktenskapet mellan proffession och fackförening börjar faktiskt redan på journalisthögskolan. (…) Nyhetsredaktionerna i Stockholm – det är Ekot, Rapport, Aktuellt, TT och de stora dagstidningarna plus möjligen Veckans Affärer – bemannas av samma nätverk. Flertalet har inte bara journalisthögskolan gemensamt. De umgås på fritiden. (…) Summan är att i Stockholm finns det i praktiken bara en nyhetsvärdering. Mångfalden är en illusion. Lägg därtill att stockholmredaktionernas nyhetsvärdering varje dag i mångt och mycket är nästa dags nyhetsvärdering i resten av landet.”

    • Thomas skriver:

      Det ärväl därför vi har en TV-avgift på över 2000kr om året, medan Grekland har 40kr per månad….

Kommentarer inaktiverade.