Millenniemålen blir obligatoriska för alla

EU:s utvecklingskommissionär, Andris Piebalgs, uttalade nyligen en önskan att ”millenniemålen”, ni vet de där totalitära målen FN satte upp inför tusenårsskiftet, under föregivande att de var nödvändiga för att rädda världen från en katastrof, ska ersättas av mer tvingande beslut. Millenniemålen var alldeles avgjort vackra och tilltalande som önskningar. Problemet är att deras uppfyllande i FN:s vision krävde en toppstyrning av ett slag som världen tidigare aldrig skådat.

Hela tankegången är att den nya policyn, som ska ersätta millenniemålen 2015, är ett politiskt ansvar som ska skötas uppifrån och vara tvingande för alla länder. Redskap som frihet och kapitalism finns inte med i verktygslådan hos FN.

I rapporten (pdf) som haft Susilo Bambang Yudhoyon (Indonesien), Ellen Johnson Sirleaf (Liberia) och David Cameron (GBR), som huvudförfattare (eller deras tjänstemän), hävdas att bevisen för en klimatkatastrof har stärkts. När verkligheten är att de vetenskapliga indikationerna på ens en klimatförändring och än mer på en katastrofal sådan har försvagats. Man påstår helt kontrafaktiskt att, ”Scientific evidence of the direct threat from climate change has mounted.” Här har verkligheten inte tillåtits ligga ivägen för ”visionerna”.

Det är mycket tjat om uthållig utveckling ”sustainable development”. För att uppnå detta föreslår de ett världsomspännande program om fem verklighetsförändrande åtgärder:

  1. Lämna ingen på efterkälken. Alla ska omhändertas och garanteras en centralt bestämd dräglig tillvaro. Rätten att bli lämnad ifred avskaffas, skyldigheten att betala för andra stadfästs.
  2. Sätt hållbar utveckling främst. Ingen vet vad det egentligen är, men det ska tillåtas diktera allt.
  3. Hårdare styrning av ekonomin så att alla får arbete och välstånd. Inte släppa tyglarna så att alla får möjlighet att utveckla sin bästa sida.
  4. Skapa fred och öppna institutioner för alla. Skapa fred på jorden. Det har varje miss universumkandidat de senaste 50 åren försökt åstadkomma. Det kan väl inte vara så svårt. Öppna institutioner för alla, lite som envar sin egen dårhusföreståndare.
  5. Tvinga fram en ny global samverkan. Tvång är en jättebra fredsskapande åtgärd, långsiktigt hållbar dessutom.

 

Till råga på allt vill kommissionär Connie Hedegaard tvinga bankerna att inte låna ut pengar som används för att gynna oljeindustrin. Det kan innebära allt från att sluta handla med oljebolagens aktier i portföljer och fonder, till att vägra låna ut pengar för prospektering och utvinning till att vägra privata lån för bilköp. Den kvinnan måste vara en de största politiska belastningarna Danmark producerat sedan Christian tyrann.

Det här inlägget postades i Klimatbluffen och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

4 svar på Millenniemålen blir obligatoriska för alla

  1. Thomas skriver:

    1. Låter som svensk politik.
    2. Låter som svensk politik.
    3. Låter som svensk politik,
    4. Pax Romana.
    5. Pax Romana, modern variant Pax USA.
    Inga problem, vi är redan vana…..

  2. Åke Sundström skriver:

    Det mest chockerande var väl ändå hitta David Camerons namn bland rapportförfattarna. Reagerade inte i början, snubblade förbi namnet i övertygelsen att det måste vara någon annan än DEN Cameron. Sen insåg jag misstaget och tog mig för pannan.

    Men grattis till ett scoop, Mats, har inte sett andra referat (men inte heller letat). Men hur i all världen kan man förklara att Cameron känt sig tvungen att medverka? Vet vi kanske för litet om honom, nöjer oss med att minnas något bra tal han hållit eller notera hans demokratiska sinnelag med löftet att låta engelsmännen folkomrösta om EU-medlemskapet? Det räcker tydligen inte.

    Allt är förstås relativt: trots denna svårbegripliga fadäs förtjänar han nog högre betyg än vår egen statsminister, som säkert hade hört till undertecknarna om han fått chansen, men som varken varken håller brillianta, ideologiska tal eller tycker att medborgarna skall tillfrågas i onödan, allra minst genom beslutande folkomröstningar.

    Och definitivt inte om tvångsanslutningen till ett odemokratiskt EU. Han vet förstås att det rådgivande referendum som hölls 1994 var lika riggat som kärnkraftsomröstningen 1980. I båda fallen ”informerades” väljarna via s k konsekvensutredningar, som i själva verket var solklara partsinlagor, hopsnickrade av korrumperade ekonomer och statsvetare. Och regeringen Carlssons kuppartade beslut att söka medlemskap går till historien som en smart manöver med syftet att göra Bildt ansvarig för kronans fall 1992. Och naturligtvis gick denne – chef för ”Sverige bästa regering ”-i fällan, med känt resultat.

    Detta sagt enbart för att sätta in Camerons tavla i den ram där den hör hemma. Då tvingas man dämpa sin upprördhet en smula.

    • mats skriver:

      Jo, Cameron blir allt mer svårbedömd. Han kritiserar EU och initierar en process där man vill förändra EU alternativt det brittiska avtalet med EU. Sedan talar han om för EU att han tystat EU-kritikerna på hemmaplan, så allt är lugnt.
      Hans hållning i klimatfrågan är också minst sagt vacklande.

Kommentarer är stängda.