Rättsvakuum

Många, de flesta, tror att allemansrätten existerar i ett vakuum. Det gör den också, för allmänheten och för myndigheterna. Men inte för markägaren. För markägaren är allemansrätten endast en del i en mycket stor mosaik av lagstiftning, inskränkningar och pålagor. Trots detta komplicerade förhållande mellan allemansrätten och äganderätten har politikerna valt att även juridiskt placera allemansrätten i ett vakuum. Det har man gjort genom att skriva in allemansrätten i Grundlagen, men utan vidare preciseringar och anknytning till annan lagstiftning. Man har till och med aktivt isolerat allemansrätten från annan lagstiftning, dels genom att avstå från alla definitioner och dels genom att skriva att den gäller oavsett vad som står i annan lag. Detta är inget annat än ett stort svek mot såväl rättsstatens principer som markägarna.

Dessutom har man vakuumisolerat äganderätten genom en mängd funktionssocialistiska ingrepp. Ingrepp som borde vara/betraktas som författningsvidriga. Jag har läst Naturvårdsverkets Handbok om Markavvattning och Rensning, från 2009. På byråkratspråk kallad 978-91-620-01636.pdf. Den är på 126 sidor och ägnar sig mest åt Miljöbalkens 11:e kapitel.

Hur har man då burit sig åt för att isolera äganderätten via funktionssocialism? Jo, man har som jag tidigare berättat delat in världen, frågor, antaganden och principer i små fack där man sedan ostört kan smula sönder vad som helst.

Till att börja med har man med stöd från EU bestämt att allt är vatten. Nej det är inte Herakleitos Panta Rei eller Robert Brobergs Stan är full av vatten. Det är EU och Naturvårdsverkets ”all natur är vatten”. Vatten har beslutats vara heligt och en ändlig resurs. Trots den kunskap om vattnets kretslopp via avdunstning, regn, floder och hav som alla skolbarn får lära sig, så är vatten numera i statliga och byråkratiska ögon en ändlig resurs som den gett sig själv ensamrätten att bestämma över.

Så om du vill göra något på din fastighet så berör det förmodligen vatten. Det är enligt definition en vattenverksamhet och kräver tillstånd. För att vara på den säkra sidan har staten infört omvänd bevisföring. Det är du som är skyldig att bevisa att det du tänkt göra inte är skadligt för vattnet.

Vidare så har man delat in all förflyttning och omdispisitioner av något (vad som helst) på din fastighet i små fack med egna beteckningar. Sålunda är något som du plockat upp ett avfall om du avser att lägga det någon annnastans. Då behöver du tillstånd för deponi. Om det du plockar upp kommer till nytta på den nya platsen, då är platsen där du tog föremålet en täkt. Naturligtvis behöver du då ett täkttillstånd.

I vissa fall kan sådana här ändringar accepteras om de inte ändrar fastighetens värde. Värst av allt är om åtgärden ökar fastigehetens användbarhet eller ekonomiska värde för dig som ägare. Då är det nästan säkert olagligt.

För säkerhets skull kan sådan funktionssocialism som inte kan användas mot dig med ovanstående regler genomdrivas via det generella biotopskyddet, natura 2000, strandskyddet och annan invasiv lagstiftning som isolerat äganderätten från rättsstatens normala funktioner. Alltihop är ett virrvarr av generalklausuler, funktionssocialism och rättsröta.

Kombinationen av intrinsikalism och funktionssocialism, eller museifiering och undersåtefiering om man så vill, har skapat en perfekt omyndigförklaring av medborgaren och absolut makt för byråkratin. Man kan med fog hävda att i princip alla som äger en fastighet är lagbrytare, brottslingar. De flesta vet inte om det och myndigheterna har inte hunnit konstatera det. Därför är medvetenheten om detta låg och protesterna uteblivna. Men med allt mer sofistikerad satellitövervakning och databehandling, som i princip kan hålla reda på enskilda grässtrån, kommer vi snart i ett annat läge. Kommer folket då att resa sig mot dumheterna eller kommer man att foga sig, för det är för dyrt att hävda sin rätt?

Undantag från dessa vattenverksamhetsregler och nyttofunktion för fastigheter finns inom planlagt område. Nej inte för en enskild fastighet, men om det rör många. Det vill säga om det är kommunen som planerat göra något. Då är det fritt fram (nästan). Är inte det fiffigt?

I ett annat häfte, anvisningar för anläggningsarbetare, läste jag en annan intressant sak. För att hindra olje-och asfalrester från att infilteras ner genom vägkroppen och ner till underlaget, kan man lägga ut en tät gummiduk i botten. Detta tvingar alla sådana ämnen ut i diket där de koncentreras. Kom ihåg att jag häromdagen skrev om Det Naturliga Steget och deras kamp för att inga ämnen ska koncentreras i naturen. Med denna metod uppnår man koncentration, kanske så mycket att man överskrider något gränsvärde i någon bäck. Då kan man smälla på med miljösanktionsavgifter och krav på åtgärder. Man kan i den vevan passa på att ge biltrafiken och big oil skulden för allt ont här i världen. Visst låter det genomtänkt och bra!

Det här inlägget postades i Äganderätt, Frihet och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

22 svar på Rättsvakuum

  1. Samuel af Ugglas skriver:

    Svensk lagstiftning ger klara bevis på att socialisterna tvingat legoknektar (så kallade tjänstemän) och hjon i ett vakuum där hjärnan slutat att fungera.
    Kristallklart, Mats

    • mats skriver:

      Många har läst dagens artikel. Det är flera som skrivit till mig och beklagat sig men ingen mer än du har kommenterat. Kan det vara för att jag skrev att alla markägare är brottslingar enligt NVVs definition och den som klagar är rädd att peka ut sig själv? I så fall är fegheten värre än jag trodde i fäderneslandet!

      Den juridiska situationen är dessutom värre än jag beskrev. För grovt rån och våldtäkt finns preskriptionstider, men icke för dessa brott mot myndigheten. Du kan få absolution för något du gjort med goda avsikter och liten inverkan före 1986. Allt du gjort efter det står öppet för ingripande från myndigheten i evig tid.

      Våra folkvalda är tydligen så obildade i filosofi, juridik, ideologi, biologi, ja till och med politik, att de låter tjänstemännen tubba dem att tillåta dessa monstruösa ”rättstillämpningar”.

    • Lukas skriver:

      Allt det här är sanning, men vi måste ta konsekvens och bilda en organisation som aktivt moverkar förtrycket. jag är med i kampen om bättre, friare sverie där äganderätten förvaras. Till kamp mot de svulstiga byråkrater.

  2. Åke Sundström skriver:

    Underbar sågning, som borde generera en ström av kommentarer. Men kanske räds många dina ofta ganska exklusiva ordval? Vad ”intrinsikalism” betyder kan du inte förvänta dig att alla vet, så tillfoga gärna vid sådana tillfällen en förklarande parentes.

    Min enda invändning i sak är att du i kommentaren till Samuel Af Ugglas kunde ha varit ännu lite tydligare om var ansvaret ligger. Du skriver att de folkvalda ”låter tjänstemännen tubba dem att tillåta monstruösa rättstillämpningar”. Det kan vid en hastig genomläsning felaktigt tolkas som en anklagelse mot sagda tjänstemän. Att illa skrivna lagparagrafer leder till tolkningsproblem är inte det minsta konstigt. Detta är inte laguttolkarnas fel, med eller utan försök att tubba någon till något, utan förstås lagstiftarens, de 349 riksdagsmän som utan protester eller korrigeringar tolererar en monstruös tillämpning.

    Till Samuel vill jag i en likartad närläsning påpeka, att formuleringen ”socialisterna tvingat legoknektar ..” kan missförstås. Du inkluderar tydligen alla våra borgerliga partier i kretsen av socialister, vilket i och för sig är sant, men långt ifrån självklart för alla läsare, som i stället tror att du vill friskriva Alliansregeringen från medansvar. Det har du säkert inte menat, eller hur?

    • mats skriver:

      Jag vill ju att det ska vara en viss stil på språket, gärna en knorr, en innovation, en oväntad eller träffande ordvändning.
      Många av de ovanliga ord jag använder har jag använt förr och förklaring kan erhållas genom att skriva in ordet i sökrutan uppe till höger och få förslag på sådana texter.
      För att göra det ännu enklare har jag börjat plita ihop en Frihetsportalens egen ordlista. Finns som knapp i listen högst upp. Här är en direktlänk. https://www.frihetsportalen.se/ordlista/

      Riksdagsledamöterna skriver ju inte lagarna. De får de serverade, (ibland på beställning, men långt ifrån alltid,) av sina tjänstemän i kanslihus, departement och och myndigheter. Det är detta jag avser när jag menar att de folkvalda tubbas att tillåta den rättstillämpning som efter lagens antagande verkställs.

      • Åke Sundström skriver:

        All heder åt din språkbehandling och tack för tipset om ordlistan, som jag inte observerat. Men visst hade det underlättat om du i en parentes förklarat det extremt ovanliga ordet instrinsikalism.

        Men i sakfrågan är du, för ovanlighetens skull, ute på svag is, som även Carl Virén påpekat.Hur i all världen kan du påstå att riksdagsledamöterna ”inte skriver lagarna”? Det är klart dom gör. Vad du menar är tydligen att dom inte alltid begriper eller tänker igenom vad dom beslutar om. Det kan i många fall vara helt sant, men förändrar ingenting i ansvarsfrågan.

        Att förslag kommer från parlamentariska utredningar (även där med politiker som beslutsfattare!) eller från tjänstemän i kanslihuset betyder givetvis inte att de 349 riksdagsmännen de kan friskriva sig från ansvar för själva lagen eller från ”rättstillämpningen efter lagens antagande”, den som du framförallt kritiserar.

        ”Jag kan även vittna om den upprördhet dessa tjänstemän uppvisar om man som politiker anger en politisk vilja som står i strid med deras personliga agenda”, skriver du i svaret till Virén. Även det är en tveksam vinkling, för det handlar väl sällan om personliga agendor, mer om olika tolkningar av lagar och tillämpningsföreskrifter – som beslutats av andra än tjänstemännen på fältet. Och återigen med riksdagen som ytterst ansvarig.

        Däremot är vi säkert eniga om grundproblemet: att det skrivs alldeles för många lagar i frågor som hör hemma i den privata sfären. Eller som strider mot diverse mänskliga eller politiskt knäsatta rättigheter, t ex den äganderätt som du så välmotiverat försvarar.

        .

        • mats skriver:

          Jag får tydligen förklara vad jag menar med att riksdagsledamöterna ”inte skriver lagarna”. De stiftar lagarna, i betydelsen att de fattar besluten om att en viss text ska gälla som lag. Men det är ytterst ovanligt att de själva skrivit dessa texter. Något vanligare är det att de fått med ett visst ord eller så.

          Ledamöterna är således inte lagtextens upphovsmän. Däremot kan de vara upphovet till den motion som föranleder en utredning, vilken sedan kommer med förslag till lagtext.

          Mycket vanligt är dock att personer runt ledamoten är upphov till den motion som småningom utmynnar i en lag. För sossarnas del är det väl främst LO-TCO som tillhandahåller den tjänsten, för MP gissar jag på SNF, C-LRF, M-Företagarna och Timbro, KD-kyrkligt engagerade personer, FP-?
          Vanligt är också privatpersoner i bekantskapskretsen och naturligtvis partikollegor högt och lågt. Kontakten med verkligheten och fantasin räcker inte till för en motionsflod som får en ledamot att verka aktiv och engagerad. Något som ska motivera en placering högt upp på listan i nästa val.

          Jag hävdar med absolut övertygelse att 700 av de 349 ledamöterna (jag inkluderar deras ersättare också) inte inser konsekvenserna av de beslut de fattar i kammaren.

          • Lukas skriver:

            Hej Mats.
            Förr hade jag tro att dessa illdåd som tjänstemän på Kommuner och Länsstyrelser kan göra mot markägare var endast deras misstolkning av lagen eller även brist på kunnande. Men med åren har jag fått fler och fler bevis att så är inte fallet. I frågor om äganderätt har jag god insyn hur dessa maskineriet fungerar. I många fall berövar man markägaren rättigheter och ger samma rättigheter till en granne, en tomtägare. Det finns flertalet fall där Kommunen beviljar strandskyddsdispens för en granne som svart uppför på markägarens ägor en brygga. De anser sig ha rättigheter att ge bort delar av markägarens egendom till en tomtägare. Länsstyrelsens tjänstemän granskar och i sina granskningsutlåtande ljuger rakt ut om alt. Överklagar man det och påpekar man det till överordnad instans då får du svar att du har inte talerätt i strandskyddsfrågor även om det gäller grannens svartbygge på Din mark. Flera fall vittnar om att en tomtägare får dispens att nyttja markägarens ägor men markägaren själv får inte det. Här har jag ett antal bevis för att det är riktat djävelskap mot markägare och inte omsorg om miljön..

            Därför anser jag att alla markägare borde förenas i en riktig ideell organisation och gå mot atack . Det är vad som saknas i Sverige. Alla dessa LRF mm står aldrig på markägarens sida. DE lever på sina bidrag och lurar bönder och markägare.
            Jag sätter en 1000 lapp för att få igång en sådan organisation. Vi behövs

          • Åke Sundström skriver:

            Nej, Mats, den förklaringen duger inte. Visst, det är inte politikerna som bokstavligen ”skriver” lagarna eller behöver vara dess ”upphovsmän” i bemärkelsen idégivare och/eller förslagsställare. Men det förändrar inte det faktum, som fastslås i grundlagen, att det är riksdagen som ”stiftar lag” och därmed givetvis också har det fulla ansvaret för lagtexterna.

            Däremot kan vi vara eniga om att våra folkvalda ofta inte förstår innebörden och konsekvenserna av alla de lagar man beslutar om, men det är en helt annan diskussion, om skillnaden mellan formell och reell demokrati.

            Din utsaga i sista stycket, att ingen enda ledamot riksdagen någonsin förstår någonting om konsekvenserna, är förstås en häftig överdrift, men det kan vi leva med, eftersom den s k andemeningen är korrekt.

            • mats skriver:

              Vi verkar vara ense om att riksdagens ledamöter inte sköter sitt lagstiftande ansvar särskilt bra.

              Jag menar dock bokstavligen att ingen enda av dem inser samtliga konsekvenser av alla de beslut de fattar. Det är inte heller att begära, men det är bra om medborgarna förstår detta. Inte minst för att medborgarna ska motiveras att bli mer alerta att ställa sina valda representanter till svars för hur de röstar i kammaren.

              Någon enstaka gång inser någon eller några av ledamöterna de mest uppenbara konsekvenserna av ett visst beslut. Men inte ens det kan man vara säker på. Det mest givna resultatet kanske går dem aningslöst förbi, trots att hela folket förstår hur utfallet kommer att bli.
              Alkohollagstiftning är väl det mest uppenbara exemplet. Genus-, sexual- och prostitutionslagstiftning verkar vara på väg åt samma håll. Hastighetspolitiken på vägarna och vapenlagstiftningen är andra exempel där präktiga hål i luften slås med lagarna.

              • Åke Sundström skriver:

                Överdrifter avsedda att väcka människor till eftertanke går att försvara, som jag också själv antydde. Med din nya formulering om totaliteten av all lagstiftning har jag inga problem att instämma. Men jag reagerade mot ditt påstående att ingen enda ledamot förstått något enda enskilt beslut.

                Och visst hade det varit bra om du kommenterar vad som kvarstår som ett tankefel, detta om var ansvaret ligger – d v s i riksdagen och ingen annan stans. Nog borde vi vara överens om vikten att skjuta på rätt pianist.

                • mats skriver:

                  Ja, självklart är ansvaret författningsmässigt och juridiskt politikernas. Men frågan är om de är helt tillräkneliga i sitt uppdrag.

    • Samuel af Ugglas skriver:

      Alliansregeringen fanns inte när socialisterna tvingade på svenska folket den grundlagsändringen. Däremot fanns det partier som var för bekväma för att bjuda socialisterna motstånd , det blev ju knappast något ”löntagrfondsuppror”. Det är borgarna som bär skulden för den utveckling som det famösa begreppet ”allemansrätt” har fått.
      Det var heller inte lätt för den enskilde skogs och lantbrukaren att motstå trycket från de till näringarna hörande organisationerna. Jag vet hur den ”mobbningen” fungerade.
      Det av socialisterna missbrukade ordet ”solidaritet” spreds under kollektivt överinseende ända ner till gräsrötterna. Med facit i hand, hur kunde vi ”torska” så lätt?

      • Åke Sundström skriver:

        Din kommentar handlade om ”svensk lagstiftning”, inte enbart om våra grundlagar, det var det som blev missvisande. Och som Mats tidigare noterat, var de borgerliga partierna medansvariga för att allemansrätten, som du åsyftar, skrevs in i regeringsformen. Om vi då hade en sosseregering betyder därför ingenting i sammanhanget. På motsvarande kan man inte anklaga enbart Alliansen för ”den utveckling..begreppet fått”. De övergrepp som Mats och andra talat om förekom väl även före 2006?

        Att det starkt värdeladdade ordet solidaritet varit ”kidnappat” av vänstern är förstås sant. Rätt också att ställa frågan hur vi – eller rättare sagt borgerliga partier och ledarskribenter – kunde ”torska så lätt”, genom att godkänna denna stöld.

        Lika illa är det med nyordet ”välfärden”, som t o m språknämnden godkänt som synonym för socialförsäkringssystemet. Eller smaka på dagens favoritterm (i alla läger): ”tillväxten” , som illitterata ekonomijournalister, och ibland även professorer, använder för att beskriva kvartalsvisa BNP-förändringar. Ett Orwellspråk som vore något för Mats att uppmärksamma i sin ordlista.

  3. Carl Virén skriver:

    Mats, innan du anklagar de folkvalda för att vara okunniga när det gäller juridik, så kanske du ska se över dina egna juridikkunskaper. Visst, sant är att varje lag föregås av ett förarbete av något slag. Beroende på omfattningen av lagförslagen är dessa förarbeten vitt skilda när det gäller storlek. Men till de allra flesta lagar finns någon slags utredning, som utförts av tjänstemän, därför att det är de som är specialiserade inom området. Men sedan går det genom utskottet, som ger ett betänkande innan plenum i sin helhet röstar om lagförslagets vara eller icke vara.
    Med vänlig hälsning
    Jur.Stud.

    • mats skriver:

      Carl, jag vet ganska väl var jag står i juridiken, liksom jag vet hur de folkvaldas insikter ser ut. Jag har varit politiker och umgåtts med många riksdagspolitiker från olika partier och det är en skrämmande upplevelse när man inser hur okunniga de är och hur fullständigt utlämnade de är till sina tjänstemäns godtycke. Jag kan även vittna om den upprördhet dessa tjänstemän uppvisar om man som politiker anger en politisk vilja som står i strid med deras personliga agenda.
      Du är varmt välkommen till verkligheten när du är färdig med juristutbildningen. Räkna med att det finns åtskilligt kvar att lära då!

  4. B-J Bjurling skriver:

    (Svar till Mats 11:50)
    ”Däremot kan de vara upphovet till den motion som föranleder en utredning, vilken sedan kommer med förslag till lagtext.”
    Ja. Men varför är det så? Vore det inte rimligare om utredningens uppgift var att klarlägga fakta i målet, och kanske peka ut några olika handlingsalternativ? Hur kan man låta utredaren få makten att formulera förslaget till lagtext? Varför ska utredaren kunna ”lägga ord i mun” till utskottet?

    • mats skriver:

      Det enkla svaret är att utredaren, kanske naturligt nog, anses ha de bästa kunskaperna i ämnet. Normalt tar man väl inte utredarens text rakt av och gör lag av. Regeringskansliets tjänstemän brukar få peta lite i texten också. Men det ger väl en illustration till vad moderaten Anne-Marie Pålsson kritiserade i sin bok Knapptryckarkompaniet. Hennes udd var dock mest riktad mot partipiskan. Boken väckte upprörda känslor inom alla partier. Så där naket avslöjar man inte politikernas inkompetens.

  5. Lukas skriver:

    Svar-Bj-Bjurling.

    Ok. Mats artikel var underhållande och återger verklighet på ett finurligt sätt. Jag anser att vi ska inte tvista om detaljer som beskriver exakt i vilken ordning besluten fattas som går emot markägarna. Vi bör se på våra mål först och diskutera hur konstruktivt vi kan uppnå de. Många markägare har blivit moraliskt ruinerade och ekonomiskt berövade sina rättigheter. Jag tror inte på att vi kan i första taget ändra något genom att byta ut riksdagsmännen eller deras arbetsmetoder. De ser bara till en grupp som maktfaktor. Är vi markägare inte förenade och inte visar makt då får vi tåla att man hänger oss en efter en som i koncentrationslägret. Därför är min rop till Er , Vi ska förena oss och försvara våra rättigheter. Det är helt legitimt att omgående skapa en sida som upplyser andra markägare och politiker om vilka de djävligaste tjänstemännen är, var de jobbar och dras befattning samt vilket fel de begår.
    Mitt initiativ är att om ingen annan vågar då gör jag det. Jag vill inte konkurrera med den här sidan och göra något utanför , det vore bäst att sidans ägare skapade en sådan rubrik för upplysning om tjänstemännen. Men gör man inte det då gör jag gärna det på min sida, redan om en stund. Där kommer jag hänvisa till diskussioner på den här sidan men ger möjlighet för andra att komma till tals om de domnitiska tjänstemännen. Det är helt lagligt. Viktigt att man inte går på personer privat. Snart. på http://www.allemansratt.com finns det en flick för domnitiska tjänstemän som förstör livet för medborgarna.

    • mats skriver:

      Spännande sida du har där Lukas! Du är uppenbarligen duktig på webdesign, men skulle behöva lite hjälp med svensk stavning.
      Här får du lite fakta att presentera på sidan:

      Det vi måste upprepa om och om igen är att allemansrätten inte är någon ”gammal sedvänja”. Den är ett socialdemokratiskt påhitt från 50-talet som smugits in på ett oanständigt sätt och sedan vidareutvecklats ännu mer oanständigt.
      Fritidsutredningens betänkande 1940 konstaterade att:
      Statliga Domänverket förutsatte att det kunde tillåtas (allmänhetens vistelse på dess marker) endast om särskild ersättning skulle erhållas för vakter och städning. Med alla sina egendomar runt om i landet kände Domänverket alltså inte till någon sedvana med rätt för allmänheten att vandra i dess skogar.
      Först i kapitel V i Fritidsutredningen nämns allemansrätten med en hänvisning till bilaga 2, författad av utredningens sekreterare Gunnar Carlesjö, som studerat för Axel Hägerström. Han påstår att en sedvanerätt existerar, men förklarar att det finns ”starka skäl att undersöka vilken omfattning denna rätt har och av vad natur den är”. Därmed bevisar han att den inte existerar. En ”sedvanerätt” för allmänheten existerar givetvis endast om den är känd av större delen av allmänheten. Behöver man akademisk forskning för att finna den, är den alltså inte allmänt känd och ingen sedvana överhuvudtaget.
      Doktrinen om allemansrätten byggdes alltså på en bluff !

      Justitieminister Beatrice Ask har gjorts uppmärksam på detta i en skrivelse från MRR.

  6. Lukas skriver:

    svar Bj- Bjurling.

    Tack för uppskattning. Jag är inte särskild duktig på stavning och författarjobb och det gör jag inte heller anspråk på att vara. Jag är civilare på byggsidan och renodlat tekniker. Rädds inte för utmaningar. Genom mitt jobb har jag kommit i kontakt med alla Kommunerrs handläggare i diverse frågor, de av den äldre generation. Vi hade oftast mycket gott samarbete och gemensamma mål. Dessvärre har jag fått höra om tragiska öden från söder till norr från folk vars egendomar blivit konfiskerade med lömska metoder. Därför bestämde jag mig att ideellt , utan vinningssyfte hjälpa dessa människor. Alla är välkomna tt lägga sitt strå till stacken. Jag skulle vara tom benägen att lämna sidan till någon annan som kunde driva det arbete. Jag har inget som helst mål med att lysa littärärt eller publicistiskt. Mitt mål är rätt enkelt. Stärka markägarnas ställning och spara de det lidande de utsätts idag för. Vem sedan gör det , kvittar. Ju fler vi är desto bättre. Emotser alla synpunkter och rättar både sakfel och stavfel utan att blinka. Jag vill därför på inget sätt skäla besökarna från den här sidan. Snarare tvärtom. Jag vill att vi är fler som går mot samma mål.
    Kom gärna med synpunkter, jag ändrar. Se sidan ingen. Där finns det redan rubrik om de stygga tjänstemän. Bara fylla i, men det ska vara sakligt så ingen kan stämma mig eller någon annan sedan.
    För övrigt jag skriver som en kråka , då jag skriver som rinnande vatten utan att sedan kolla noga hur det har blivit.

  7. B-J Bjurling skriver:

    Lukas – ”Det är helt lagligt.”
    Okej. Då förutsätter jag att du har koll på Personuppgiftslagen.
    Det finns annars lite fakta på http://www.pul.nu

Kommentarer är stängda.