Tecken i tiden

Astrid Lofs har uppmärksammat ett problem som jag inte ens ägnat en tanke. Tidelag, människors sex med djur. Jag har visserligen noterat att man ibland i utländska filmer eller dåliga historier anspelar på sådana aktiviteter. Jag har alltid uppfattat kommentarerna som omoget eller bara ett rent allmänt korkat sätt att förolämpa folk.

För länge sedan hade vi tydligen en lag mot detta, men i några decennier har det varit tillåtet. Enligt Lofs och andra som hon ger ord åt i sin blogg har en person, Veterinärförbundets ordförande Johan Beck-Fries, fört en kampanj mot detta uppenbarligen minimala problem. Enligt Lofs är kampanjen  omotiverad utifrån känd information om förekomsten av tidelag. Inga veterinärrapporter finns som visar på något problem för djuren i detta avseende. Det är helt och hållet ett personligt korståg för Beck-Fries.

Jag vet inte mer om hur vanligt tidelag är efter att ha läst Lofs initierade artikel. Men jag ser en trend, en politiskt driven önskan att misskreditera män och mäns sexualitet. Detta pågår trots att FNs deklaration om mänskliga rättigheter uttrycker alla människors rätt till sin egen sexualitet. Hur skulle de homosexuella kommit så långt som de gjort idag, utan offentligt stöd för sin läggning? De homosexeulla utgör dock inget hot mot vilseideologin feminism. Men heterosexuella män är tydligen en huvudvärk för dem.

En annan rörelse som också har ett aktivt stöd i våra PKP är djurrättsrörelsen. I deras ögon är alla som jagar och dödar vilda djur, alla som håller tamdjur, alla som äter kött eller bär päls, omoraliska människor. Själva anser de sig stå så högt moraliskt över andra att de har rätt att begå såväl egendomsbrott som våldsbrott för sin övertygelse.

Jag kan inte peka på något organiserat samarbete mellan dessa ideologier, även om man relativt ofta ser människor som platsar inom båda kategorierna, alltså både feminister och djurrättsaktivister. Det förefaller därför vara naturligt för PKP att ge sitt stöd åt båda och då i synnerhet båda i förening när så är möjligt.

Varken jag eller Astrid Lofs förordar djurplågeri, inte på något sätt. Men när personer med en viss samhällsställning uttnyttjar såväl sin ställning som lagarna för andra syften än de var menade, då måste man reagera. Om denna hetsjakt på heterosexuella män tillåts bara ytterligare ett litet steg törs de snart inte skaffa sig ens en egen hund. Människans bästa vän och kanske deras enda sällskap i en omänsklig värld.

Det här inlägget postades i Aktuella övriga ämnen och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

3 kommentarer till Tecken i tiden

  1. Thomas Gunnarson skriver:

    Tja…
    Kvinnligt tidelag tycks vara vanligare än man tror….

    • mats skriver:

      Se där, ännu mer som jag inte visste i denna fråga. Kvinnor som sexualförbrytare alltså. Det är inte det intryck man får när man läser rapporteringen om denna fråga i PKP.

Kommentarer inaktiverade.