Klimatkommunism

Nej det är inget påhitt av mig att jämföra klimatalarmisterna med kommunister. Christiana Figueres är sedan 2007 utnämnd till exekutiv sekreterare i Framework Convention on Climate Change, UNFCCC, det vill säga den FN-organisation som är ansvarig för såväl Kyotoprotokollet som IPCC.

Den Costa Ricanska politikern/byråkraten säger enlikt Daily Caller att kapitalism och marknadsekonomi inte kan kontrollera klimatet och därför är oförmöget att stoppa klimatförändringarna. Ja, jo, för oss som inte tror att människans göranden påverkar klimatet ens så att det märks låter det ju rimligt. Men Figueres går längre, hon säger att komunismen kan kontrollera klimatet. Det är enbart kommunismen som kan rädda oss från jordens undergång!

Nu blir det lite svårt hålla med, eller ens hålla masken. Kommunismen har ju världsrekordet i miljöförstöring. Om det är Sovjetunionen eller Maoistkina som är innehavare av rekordet är ointressant. De har båda på ett kraftfullt sätt visat att miljöfrågor är något som de verkligen inte klarar av. Inte det heller.

Beskrev inte jag för en tid sedan FN som socialistinternationalen? Jo, visst gjorde jag det! Här

 

Här i Sverige vill den gamla kommunisten Karin Svensson-Smith, numera MP, förstatliga all järnvägstrafik. För hon tror att det det finns lönsamma delar som kan finansiera den olönsamma trafiken, så att alla svenskar kan få järnväg. Dessutom är det ju roligt att förstaliga och klanka på privata företag. Enligt SVT Rapport 17/1.

Det här inlägget postades i Klimatbluffen och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

7 kommentarer till Klimatkommunism

  1. Åke Sundström skriver:

    Återigen, hur förvånad kan man bli? FN förblir, trots modiga insatser av en svensk f d riksrevisor, fen genomkorrumperad organisation. Något mer förvånande borde det vara att vår förment borgerliga regering blundar i stället för att reagera och försöka göra något åt eländet.

    Väl känt också att MP övergivit sin blockpolitiska neutralitet och städslat en f d kommunistisk riksdagsledamot som talesperson i trafikfrågor. I sak har hon faktiskt en poäng. För styckningen av gamla SJ, med rälsen i ett separat Banverk, var ett misstag och en typisk halvmesyr – med SJ kvar som monopolist på de få lönsamma sträckorna. Tills nu.

    Fast fortfarande är SJ och järnvägarna helt beroende av subventioner, i form av de stora statsbidragen till Banverket, som förs vidare till SJ och andra operatörer via orimligt låg banavgifter. Utan pappa statens kryckor skulle merparten av persontrafiken på räls slås ut och ersättas av långfärdsbussar, som i USA. En ren miljövinst dessutom.

    Än en gång, vem förvånas? När ”Sveriges bästa regering” (som Bildt så blygsamt beskrev sitt inkompetenta gäng) inte ens klarade av att reformera taxitrafiken. I dag är denna en guldgruva för bedragare, som – helt lagligt – kan kräva 10 ggr normaltaxan. Bara de tydligt upplyser om den saken på bakdörrens ruta. Turister och ovana taxiresande grundluras.

    Men justitieminister Ask (en av Reinfeldts mest obegripliga utnämningar) tiger. Hon har ingenting att säga när rättsstaten faller sönder inför våra ögon. Fast visst, en utredning lär sen en tid grubbla på en lösning – som om det skulle krävas mer än mycket liten dos sunt förnuft för att snabbt stoppa dessa samvetslösa taxirånare.

    • mats skriver:

      Det som förvånar mig är inte att de är som de är. Det som förvånar mig är att de tillåts vara det, att allmänheten, medborgarna, väljarna inte reagerar och röstar på något helt annat.
      Javisst ja, det finns ju inte så mycket annat att rösta på!
      Som i den gamla sovjethistorien, ”man kan inte klaga”.
      Ask som justitieminister måste vara ett bottennapp för en borgerlig regering. Sossarna har ju haft ett antal som inte skulle klara ”cutten”, som golfarna säger om de som sorteras bort.

  2. Åke Sundström skriver:

    Det gladde mig att du delar mina åsikter om vår katastrof till justitieminister (kanske har skrivit om det tidigare).

    Men låt oss inte glömma de optimistiska tecknen, att väljarna faktiskt, sent omsider, börjar reagera. Inte bara i Sverige, i hela Europa. Tysklands nya EU-kritiska parti, som nyligen nära nog klarade den tuffa 5-procentsspärren till förbundsdagen och säkert väljs in i EU-parlamentet om några månader, är det största glädjeämnet. När det bildas ett liknande parti i vårt land kommer deras framgångar bli lika stora. Eller vad tror du, Mats.

    Du avstår från att kommentera mina synpunkter på trafikpolitiken, är vi stort eniga också om den eller hör du möjligen till de nostalgiska tågvännerna?

    • mats skriver:

      Jo, jag är helt enig med dig om järnvägspolitiken. Den lever av subventioner. Dessutom är spårbunden trafik behäftad med tekniska utmaningar som inte är anpassade till varken vårt klimat eller vår tid.
      En släkting som jobbade med service och banunderhåll, sa till mig för flera decennier sedan, att det skulle vara förbjudet att bygga järnväg längre än tio meter från en klass 1 väg. För när något blir fel på järnvägen kommer man inte dit för att åtgärda felet. Men vägen kan man lita på.
      Det är bara att hålla med. Fast då kan man lika gärna fråga, varför inte bygga bra motorväg och strunta helt i järnvägen?

      • Åke Sundström skriver:

        Upptäckte, lite sent, att du i ett tidigare inlägg (från 2010) dödförklarat järnvägen. Fast väldigt kortfattad. Nu tillför du några konkreta synpunkter och ställer i sista meningen en så kallad ”bra fråga”.

        För visst är det i första hand ett högklassigt vägnät som behövs i ett glesbefolkat land som vårt. Där enskild och kollektiv trafik kan samsas på samma vägbank: båda bilar och bussar. Med fri konkurrens och bensinpriser utan (omotiverade) koldioxidskatter är det inte ens självklart att persontåget mellan Göteborg och Stockholm skulle överleva. Godstågen fyller däremot en nyttig funktion, främst på långa avstånd, och klarar sig bra med befintliga banvallar. .

        Men nya järnvägar i glesbygden, som Botniabanan och den tilltänkta Norrbottenbanan, är ren galenskap. En satsning på 1800-talsteknologi, genomförd med hjälp av politiserande byråkrater (felaktigt benämnda trafikforskare), som behandlar koldioxidskatten som en miljöavgift, när det i stället är en rent fiskal skatt, som INTE får tas med i en s k samhällsekonomisk analys. I Botnia-utredningen fanns också flera andra felaktigheter av elementär natur, men allt svaldes med hull av vårt s k kunskapssamhälle.

        Intellektuell prostitution är ett gissel, men bestickaren, regering och riksdag, kan inte att skylla ifrån sig på mjukryggade forskare som levererar det beställda resultatet. Vi måste vara tydliga med att det är Fredrik Reinfeldt och Stefan Löfven som, i egenskap av ledare för de två dominerande partierna, är ansvariga för att medborgarnas pengar försnillas.

        Och förvisso inte bara genom en planekonomisk trafikpolitik. Totalt är svinnet/slöseriet oerhört stort. Det förutan vore det mycket enkelt att höja dagens låga folkpensioner och lösa diverse kriser i både skola och äldrevård.

        • mats skriver:

          Det verkar ständigt vara cirka 10% av befolkningen som tror att alla kan få allt samtidigt.

          • Åke Sundström skriver:

            Bara 10 procent? Bland folk i gemen, kanske, men ser man till andelen politiker som lovar ”allt åt alla” och finansera kalaset genom att inteckna framtiden, så ligger väl siffran närmare 100 procent? Och det är ju ett större problem än vad MedelSvensson

            Skrönan om gratislunchen tror ju t o m Anders Borg på, när han påstår att nya järnvägsbyggen ”skapar nya jobb”. Liksom, naturligtvis, nystartsjobb och andra former av window-dressing, vars enda effekt är att omfördela jobben och göra AB Sverige fattigare.

Kommentarer inaktiverade.