I ären Jordens salt

En äldre bekant till mig undrade nyligen hur man ska förstå skillnaderna mellan svenskt och amerikanskt samhälle. I synnerhet om man inte kan läsa engelska och aldrig varit i USA. Han tänkte då främst på synen på välfärdssystemen och en del andra saker som rör pengar och egendom.

Jag kunde då berätta om hur jag i min ungdom i USA kommit att förstå en passage i Bibeln som varit obegriplig för mig i Sverige. Det är följande stycke ur Matteus femte kapitel.

Matteus 5:13-16
I ären jordens salt; men om saltet mister sin sälta, varmed skall man då giva det sälta igen? Till intet annat duger det än till att kastas ut och trampas ned av människorna.
I ären världens ljus. Icke kan en stad döljas, som ligger uppe på ett berg?
Ej heller tänder man ett ljus och sätter det under skäppan, utan man sätter det på ljusstaken, så att det lyser för alla dem som äro i huset.
På samma sätt må ock edert ljus lysa inför människorna, så att de se edra goda gärningar och prisa eder Fader, som är i himmelen.

Dessa Jesu ord är levande i amerikansk moral, eller var det i vart fall för 40 år sedan. Det är varje medborgares plikt mot sig själv, sina föräldrar, sitt land och sin Gud att göra sitt yttersta för att förverkliga sin sanna potential. Att ha talang och slösa bort den genom brist på ambition eller annan underlåtelse är en svår synd. Detta liknar i hög grad våra gamla svenska lutherska ideal. Svenska invandrare i USA var då, när jag bodde där, kända för sin goda arbetsmoral och fromma livsföring.

Den som genom talang, ambition och ansträngning når framgång är därför också väl värd sin framgång och hyllas också för detta. Då inträder den där plikten att vara saltet, att sprida sitt ljus. Är det pengar man samlat på sig är det god moral att dela med sig till dem som inte begåvats med samma mått av talang eller kraft. Därför skänker man pengar till skolor, sjukhus etc. eller upprättar en fond att söka pengar ur. För detta får man göra avdrag på skatten.

Skillnaden mellan Sverige och USA blir då att i USA är det i vissa stycken är enskilda förmögna personer som bestämmer vilka som ska få del av deras välstånd och hur mycket. Det kan för en svensk synas orättvist. Å andra sidan betäms sådant i Sverige av tjänstemän. Det finns ingen garanti för att dessa tjänstemän gör en bättre bedömning än den som faktiskt tjänat ihop pengarna som delas ut.

En annan skillnad mellan länderna är att i Sverige baisseas incitamenten för att göra sitt bästa. Det gör att det utrymme som skapas för bistånd till behövande, totalt sett blir mindre. När de som kan inte gör sitt bästa går utvecklingen i samhället saktare. Vårt system suboptimerar välståndstillväxten. Tyvärr finns tecken på att USA på senare år slagit in på den svenska vägen, i synnerhet med det fullständigt katastrofala sjukvårdsprogrammet kallat obamacare. Men även beskattningsfrågor, äganderätt och individuell frihet har fått drag av svensk storebrorsattityd och funktionssocialism.

Just nu när jag laddar upp detta, som jag skrev för en tid sedan, inser jag att det är Kristi himmelsfärdsdag. Det var inte planerat så, men det kanske passar väl.

Det här inlägget postades i Aktuella övriga ämnen och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till I ären Jordens salt

  1. Gunnar Littmarck skriver:

    Sverige ändrades under 1960-talet vad jag förstått efter samtal med min mamma, hon var lärare i kemi, fysik och matematik och redan under början av 1960-talet togs orbitaler bort från kemi för fyra år i naturvetenskaplig linje, med motivet att det var för svårt. Elektronskal ersatte.

    Kemi har annars fördummats sedan 1913 då chefkemisten på Carlsberg blev så trött på sina korkade underlydande så han skapade ph i stället för koncentrationen av vätejoner blev det minuslogaritmen för antalet mol i en liter…

    Därför ser ofta titreringskruvor idiotiska ut, linjära är egentligen exponentiella eller logaritmiska.

    Givetvis skulle antalet per kubikmeter användas, då kunde alla räkna fram och tillbaka med kortare väg till förståelse.

    Se hur en 36% saltsyrelösning får ett ph som blir minus.

    Så gick föraktet mot intelelktuell förmåga och strävsamt inlärande vidare, studentexamen blev ett skämt, nu sätter i det närmaste analfabeter på sig en vit hatt och kallar sig studenter.

    Detta har gått så långt att högskolor och universitet får allt lägre internationell värdering.

    Hoppa skutta, kladda och kleta är de enda förmågor en svensk uppmuntras att lysa upp sin omgivning med.

    Därför funderar jag sedan en tid på att byta medborgarskap och glömma Sverige, efter valet i höst kan det bli den enda vägen att slippa skämmas.

    • Samuel af Ugglas skriver:

      Skall vi verkligen ge upp kampen för att avslöja socialisternas innersta väsen? Dom eldar ju med Hitler fortfarande!

      • Gunnar Littmarck skriver:

        Ibland kan det vara bättre att lägga sin energi på befolkningsregioner som uppskattar ansträngningarna och en liten chans till förändring finns.

        Inte ens Sveskt Näringsliv har kurage att peka med hela handen mot den ljusnande framtiden och de hot dagens politiska intentioner och beslut, innebär.

        Jämför med SAF på Curt Nicolines tid, raka puckar.

        Nu har politiken köpt stora delar av näringslivet genom att göra dem beroende av subventionerade system som har noll chans att klara sig i fri konkurrens.

        Detta gäller inte bara energipolitik.

        Den listiga metoden med sock puppet och att se till att lärarhögskolan och journalisthögskolan genomsyras av rödgrön ideologi.

        Jag mins 1985 då jag vann entreprenaden att byta fönster i Lärarhögskolan.

        En av texterna på en av toalettrena:

        -Måste man vara kommunist för att bli lärare?

        -Är du borgare så har du inget här att göra.

        Så mins jag kurserna i pedagogiskt drama och då skolan blev av med ett antal datorer.

        De ansvariga elvererna (20-25års ålder) ertappades, men rektorn tystade ner det hela och ansåg att det ju är unga människor vi har att göra med, inget åtal ingen ersättning för de förlorade datoirerna, dessa tjyvar är sedan årtionden lärare i Sveriges lärarkår.

        Vart tror du skolresorna gick?

        En gång demonsterarde elevrena för att de inte fick resa till Iran på skattebetalarnas bekostnad. alla som hatade USA är älskade i den yrkeskåren ansågs det då.

  2. mats skriver:

    Under året i USA gick vi i engelskakursen mycket grundligt igenom Shakespeares Hamlet. I första aktens tredje scen, skickar den avlidne kungens rådgivare, Polonius, iväg sin son Laertes på en bildningsresa i Europa. Den förmaning han skickar med sonen lyder: To thine own self be true.
    På svenska kan det tolkas som, var uppriktig mot din egen sanna natur. Eller sätt inte ditt ljus under en skäppa.

    I Sverige gäller dock sedan åtminstone 1960-talet, som Gunnar redovisar här ovan, Jantelagen. Här motarbetas alla som vill utveckla sin egen talang istället för att marschera i takt med kollektivet.
    På det viset har både Bibeln och världens mest kända författare (i år 450 år sedan han föddes) blivit subversiv litteratur hus oss.

    Hörde jag någon mumla kulturförflackning?

Kommentarer inaktiverade.