Böner och homosexualitet

Uppdrag Granskning i SVT tyckte att de gjort ett scoop när de med dold kamera låtsades vara homosexuella och bad om hjälp hos en präst i svenska kyrkan. Sedan ”avslöjade” de att prästen bett en bön för dem!

Därefter har den katolske prästen Piltz förklarat att han tycker tystnadsplikten är för helig för att få brytas på detta vis (av TV). Mot det har en luthersk präst, Mogren reagerat och menar att det endast är prästen som har tystnadsplikt. Den som talat med prästen måte rimligen få söka ”second opinions” från annat håll och då berätta vilka råd han fått. Dessutom, menar Mogren, skulle en strikt tystnadsplikt för den hjälpsökande kunna försvåra uppklarandet av övergrepp begågna av präster.

Här håller jag med Mogren, men anser att de alla ser fel problem, lurade av SVT. Det kan inte vara fel av en präst att försöka ge den lindring som en hjälpsökande ber om. Känner man oro, en inre konflikt mellan guds ord och det egna handlandet, måste man ha rätt tala med prästen om detta. En präst som strikt ser till bibelns ord, utan hänsyn till människan, kanske skulle vara fördömande. Men en präst som ser till människan skulle säkert erbjuda någon form lättnad i samvetskvalen med en annan tolkning från bibelns ord.

Enligt Jesus är det ju aldrig för sent att ångra sina synder. Dessutom betonade han flera gånger kärleksbudskapet. Här gäller det att finna en balans som man själv kan leva med och som inte skadar andra. Jag är säker på att en präst ger liknande vägledning till en person med exempelvis missbruksproblem.

Hjälper bön mot homosexualitet? Nej, troligen inte. Men det var väl inte det som var grundfrågan. Här är det väl snarare frågan om placebo kan lindra oro och kval? Om ett barn som skrubbat knät kommer och ber mig blåsa på knät för att det onda ska gå bort, då gör jag det. Om barnet nöjer sig med det och springer iväg för att forsätta sin lek, då har placebot fungerat.

Om prästens bön hjälper den homosexuelle att uthärda sin situation, kanske omgivningens attityd, då har bönen fungerat. Det finns ingen anledning att ställa kyrkan vid skampålen för att den delar ut placebo till dem som frivilligt begär den. Om kyrkan däremot kräver underkastelse för religionens krav, då finns det anledning till granskning. Men i det ärendet finns det andra religioner än svenska kyrkan som är mer angelägna att granska.

Det här inlägget postades i Aktuella övriga ämnen och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

20 kommentarer till Böner och homosexualitet

  1. Thomas Gunnarson skriver:

    Hmm…
    Litet roligt..
    Du missar det verligt intressanta här…
    Skillnaden mellan katolska kyrkans tradition och den svenska kyrkans.

    Katolska kyrkan har en egen hierarki. Med påven i spetsen ( även om han enbart är biskop i Rom).
    Det finns egentligen inga politiker inblandat…

    Svenska kyrkan har alltid varit politikens hand ut i folket.
    Alla statliga pålagor presenterades från predikstolen.
    Självklart är politiseringen svenska kyrkans livsluft.
    Och prästens (Moberg) skrivelse luktade svenskt överhöghet lång väg!
    Inte särskilt liberalt…

    Men du gick i fällan.

    • mats skriver:

      Nja. Den katolska kyrkan har ju också en lång historia av anspråk på den världsliga makten, oavsett stat. Medan svenska kyrkan är som du påpekar, ett tidigare ämbetsverk i svenska staten. Att protestanten dänger katoliken i skallen och vice versa, tar jag med upphöjt lugn. Tids nog kommer deras gemensamme himmelske fader att lösa den tvisten.

      Jag tycker fortfarande att jag med mitt ateistiska förhållningssätt träffar mitt i prick när jag betraktar religion som placebo. Men placebo har ju vissa poänger, vilket även visats vetenskapligt.

  2. Samuel af Ugglas skriver:

    Törs man kommentera ”svenska kyrkan” utifrån dagens ledargarnityr? Ärkebiskopen heter Ante Jakele’n, Stockholms biskop heter visst Eva Brunne, den före detta ärkebiskopens syster Annika, lesbisk lär ha en ledande funktion i utbildningen i Uppsala. I det svenska kyrkomötet, den högsta politiskt beslutande instansen lär det avgörande frågorna kring svenska kyrkans framtid formas av Vanja ”Rövardotter” Lundby Wedin och svenska kyrkogångare med Hr. Moberg i spetsen anser att man kan kritisera professorn i latin, fader Anders Piltz för att han anser individens rätt bland oss andra går långt före det socialistiska kollektivets, arma land! Det är så att man nästan längtar efter en ”Putin”!

    • mats skriver:

      Visst får du komma med kritik, men jag förstår den inte. Det är ju Hr Piltz som försökt hävda att individens rätt att för andra återge sitt samtal med sin själavårdare skulle strida mot tystnadsplikten. Det är naturligtvis befängt.
      Om man sedan inte är nöjd med hur svenska kyrkan kramar homosexuella människor, så är det en annan debatt.

  3. Samuel af Ugglas skriver:

    Den individ som söker hjälp hos en ”själasörjare”, katolsk eller protestant spelar ingen roll och missbrukar förtroendet som biktfadern erbjuder kan lika gärna söka sin själsliga tröst hos en sladderbyråkrat på någon svensk så kallad socialförvaltning. Det är väl det som är målet med typiskt svenska socialismen att tvingas ”blotta” sig för en byråkrat?

    • mats skriver:

      Varken offentligt anställda byråkrater eller kyrkligt städslade själasörjare får ”sladdra” om vad de fått höra i förtroende. Däremot finns inget som hindrar att deras ”kunder” berättar om saken. Men det gör de helt på eget ansvar. Det enda byråkraten eller prästen kan säga i det läget är ”ingen kommentar”. Deras tystnadsplikt förbjuder dem. Det är på samma gång både en utsatthet för dem och deras enda försvar.
      Så länge det är frivilligt att kontakta kyrkan kan jag inte se att det ligger något slags socialism bakom prästens tystnadsplikt.

  4. Samuel af Ugglas skriver:

    Små socialistiska byråkrater i allsköns förvaltningar som hoppar in i kyrkans ställe, på skattebetalarnas bekostnad, är det att föredraga?

  5. Åke Sundström skriver:

    Finns det verkligen, som Piltz skriver, en lagparagraf som påbjuder tystnadsplikt för biktande och eller biktfäder? Vilket konkret bestämmelse är det han åberopar, nu när lagen om prästers tystnadsplikt är upphävd?

    Men självfallet bör det vara tillåtet för präster att kräva ömsesidig sekretess, även utan stöd av några lagbestämmelser. Oberoende av om det finns ett lagstöd eller ej, så riskerar prästen/kyrkan förstås att bli lurad av falska biktsökande, som godkänner villkoren men sen bryter sitt löfte. Som nu när SVT ger sig ut på korståg i homorörelsens tjänst.

    Den förmenta skandal som Uppdrag Granskning så modigt ”avslöjar” är att det finns präster som ogillar den ”modernisiering” av den kristna läran som beslutats om på kyrkomöten och i biskopskretsen. Detta är inget jätte-scoop precis och en märklig prioritering, när det finns så många viktigare missförhållande att gräva fram.

    Därför värt att upprepa slutorden i Mats´ inlägg: ”Det finns ingen anledning att ställa kyrkan vid skampålen för att den delar ut placebo till dem som frivilligt begär den. Om kyrkan däremot kräver underkastelse för religionens krav, då finns det anledning till granskning. Men i det ärendet finns det andra religioner än svenska kyrkan som är mer angelägna att granska.”

    Så är det – och däri ligger SVT-chefernas dåliga omdöme.

    • Samuel af Ugglas skriver:

      Respekten för individen, människan är det inte plats för i det socialistiska kollektivet därför tillåter sig dessa representanter, för bl.a. annat media att missbruka sin så kallade ”frihet”. Murvel tror att det är hans privilegium!

  6. Åke Sundström skriver:

    Mats: Vill du inte räta ut mitt frågetecken? Om Piltz lämnat en oriktig uppgift finns det väl anledning att korrigera den.

  7. Åke Sundström skriver:

    Dina källor ger inget svar på min fråga, vilket tycks bekräfta min misstanke att Piltz hade fel när han skrev om ”tystnadsplikten, stadgad i lag”. Men bortsett från denna anmärkningsvärda tabbe, tycker jag att hans argumentering var mer övertygande än din egen och prästen Mogrens.

    • mats skriver:

      Jag orkar inte tröska igenom Sveriges Rikes Lag i jakt på en paragraf som eventuellt inte finns (tror du). Om både Wikipedia och Svenska Kyrkan skriver som de gör på det offentliga internätet, får man utgå ifrån att det de skriver är korrekt eller hoppas på att sanningen snabbt avslöjas av dem som vet bättre.

      Jag tycker att min argumentation var bättre än Piltz, men du får tycka som du vill.
      Jag har inte någon personlig erfarenhet från själavårdande av den sort kyrkan tillhandahåller. Men jag har varit mental tränare för ett idrottslag och där hjälpt till att hålla tankar och oro i styr för såväl gruppen som några individer som kommit och talat med mig enskilt. Jag har där inte någon som helst juridisk tystnadsplikt. Däremot anser jag själv att jag har en stark moralisk tystnadsplikt. Men den gäller endast mig, inte den idrottare som söker samtal med mig. Jag måste därför uppföra mig så och ge sådana svar och råd att jag kan stå för dem även om idrottaren skulle välja att berätta dem för andra. Den principen förutsätter jag att även de flesta präster jobbar efter.

      • Åke Sundström skriver:

        Med din välbefogat källkritiska hållning, kan du väl inte utgå från att alla uppgifter på Wikipedia är korrekta? På den här punkten är de definitivt osanna, eftersom den skrotade lagen om prästers tystnadsplikt finns med.

        Och på svenska kyrkans hemsida står det ju tydligt och klart att ”Tystnadsplikten regleras i Kyrkoordníngen, men inte i vanlig lagstiftning. Det är alltså inte längre kriminellt för en präst att bryta sin tystnadsplikt”. Har du kunnat missa den informationen?

        Piltz´ påstående var således felaktigt, ett obegripligt misstag av katolska kyrkans högsta företrädare. Kan han verkligen ha missat att lagen om prästers tystnadsplikt är upphävd?

        Den omnämnde prästen heter för övrigt Mogren, inte Moberg som du skrev i ditt inlägg (och som jag upprepade utan att först ha tagit del av hans inlägg). Mogren gör ett stort nummer av att en ömsesidig tystnadsplikt kan försvåra upptäckten av prästers övergrepp, men dessa har mycket sällan koppling till biktsituationer, så M:s kritik verkar i högre grad handla om att utnyttja chansen att ge katolska kyrkan ett tjuvnyp.

        Jag menar att Piltz har rätt i att en bikt bör vara förenad med tystnadsplikt inte bara från prästens sida utan också från biktarens. Det hindrar ju inte den senare att med andra rådgivare i allmänna termer (utan hänvisning till bikten) diskutera den typ av lösning som biktfadern föreslagit. Så invändningar av det slaget bör nog avvisas.

        Men det finns varken något lagligt stöd eller några andra garantier för att en överenskommelse om sekretess respekteras, så därför är det upp till prästen/kyrkan att bestämma sig för om man vill ta den risken eller ej. Att råka ut för falska klienter och dolda mikrofoner från public service eller andra murvlar är ett hot vi tvingas leva med.

        • mats skriver:

          Oj, vilken miss! Jag har nu rättat namnet till Mogren, utom i ditt inlägg där du påtalar detta för mig.
          Jag har tittat på Wikipedia-länken och kyrkans, men kan inte hitta något om att den absoluta tystnadsplikten skulle ha ändrats. Om du har en länk till något lagrum som säger annat får du gärna redovisa den! För det vore ju flagrant av båda kyrkornas företrädare att vidhålla något som inte längre gäller.
          Skulle du ha rätt, vilket inte alls är omöjligt, då blir Piltz resonemang ännu mindre relevant. I så falla gäller det för alla att i alla sammanhang endast yttra det man kan stå för i en domstol.

          • Åke Sundström skriver:

            Tycker du inte att texten på svenska kyrkans egen hemsida räcker som bevis i fråga om vad LAGEN säger och om att Piltz gjort en rejäl tabbe?

            Men kan likväl ha rätt i synen på ömsesidig tystnadsplikt. Vad menar du att han har sagt som skulle riskera ett fälla honom i en domstol? Som du själv noterat är det inte heller opassade eller anstötligt att be böner för en biktande. Inte ens att uttala avvikande åsikter om sexuella beteenden (som frikännnadet av pastor Gren visade). .

            • mats skriver:

              Åke, jag kanske är ett blindstyre, det händer ibland att man inte ser det uppenbara. Det händer även mig. Men jag ser inte var det står att biktfaderns absoluta tystnadsplikt har tagits bort. Är du snäll och pekar på det stället på ett tydligt sätt så att jag inte kan missa det?
              En annan möjlighet är att vi talar förbi varandra och menar samma sak, utan att den andre förstår det.

              I vilket fall så tycker jag frågan är mindre väsentlig än en del andra frågor som är mer ”akuta”, trots att vi i dagarna befinner oss i ”hänryckningens tid”. Kan vi inte finna gemensam grund, kanske vi måste gå vidare och ta itu med dessa andra frågor.

Kommentarer inaktiverade.