Berg sjunken, djup stån opp

De flesta minns texten från den gamla psalmen. I paleogeologisk mening beskriver det omsättningen av ämnen på jordklotet. Det finns ett antal cykler som gör att (grund-) ämnena cirkulerar och även fastläggs för kortare eller längre perioder. Den mest kända är väl vattnets cirkulation från avdunstning till moln och regn, tillbaka till sjöar och hav.

En annan, och som stått i fokus för klimathotet, är kolcykeln. Klimathotarna har gjort antaganden som de inte kan verifiera. Ett av dem är att olja är ett fossilt bränsle med biologiskt ursprung. Men det finns även tecken på att den gamla beteckningen petroleum är mer korrekt, eller åtminstone visar på ett alternativt sätt för olja att bildas, från mineral i berggrunden eller djupare ner i Jordens innandöme.

Koldioxidhalten i atmosfären stiger visserligen, men den är ingalunda på väg mot höga rekordnivåer. Den är faktiskt på väg bort från rekordlåga nivåer. De gröna växterna har varit nära svältgränsen, men har med ökad koldioxid repat sig och klotet grönskar åter på ett sätt som det inte gjort på flera hundra år.

Vi bidrar i viss mån till detta genom våra ökade utsläpp av den växtnäring som koldioxid är. Men jordklotet själv står för den absolut övervägande delen av utsläppen, eller mer korrekt, återförandet av kol till kolcykeln. Hela 97% av den koldioxid som kommer ut i atmosfären har inte människan varit upphov till. Eftersom kolet har en uppehållstid av endast sju år i atmosfären, något man listat ut med hjälp av mätning av radioaktiva kolisostoper från kärnvapenproven, så måste det årligen till enorma tillskott för att kompensera det som växterna lagrar upp, för att inte livsprocessen ska gå i stå. Det mesta kommer från Jordens inre via vulkanutbrott och via nedbrytning av växter. Gasutbytet mellan oceanerna och atmosfären kan tillfälligt vara betydande, men nettoförändringen torde över tid inte vara så stor.

Klimathotarna hävdar att ökad halt av koldioxid kommer att få temperaturen att stiga på Jorden. Det är fortfarande bara en teori, även om den har visst stöd i laboratorieförsök så ser man inga bevis för detta i naturen. De historiska data man funnit visar att halten koldioxid i atmosfären stiger först hundratals år efter att temperaturen av någon annan anledning långvarigt hållt sig på en högre nivå.

Havet är basiskt, pH strax över 8. Klimathotarna påstår att koldioxid löst i havet kommer att göra det surt, alltså under 7 i pH. Enligt den välkände forskaren Gösta Walin kan havet i stort sett inte bli surare, där är så mycket kalk bundet i kalksten och andra formationer att det helt enkelt inte finns tillräckligt med kol tillgängligt för att via kolcykeln och koldioxid göra havet surt. Havet är vad som kallas för ett buffrat system.

I några decennier nu, har forskare, journalister, påtryckare, företag och politiker tjatat om den kommande klimatkatastrofen på grund av våra utsläpp. Vi som haft klarsyn i frågan har varit mycket besvikna på politikerna som låtit sig lura så illa att de upprepar denna lögn som ett mantra. På flera håll har man infört omotiverade skatter på koldioxid. Forskare av lägre klass har kunnat tjäna betydligt mer pengar på enklare jobb, genom att vidimera företagens imagestärkande klimatarbete, än genom att utföra seriös forskning i ämnet. Frågan har spårat ur rejält.

Men i Australien gick den borgerliga oppositionen till val på att avskaffa den koldioxidskatt som socialisterna infört. De borgerliga vann en jordskredsseger. Nu har man som första regering avskaffat en klimatrelaterad koldioxidskatt. Gratulationer har inkommit från flera regeringar. Om det är så att det slutligen är politikerna som sätter stopp för vansinnigheterna, då blir jag glad och ska ödmjukt erkänna att jag haft fel om deras ryggradslöshet och dåliga bildning. Då fungerar trots allt demokratin i någon mening. Men jag misstänker att det dröjer länge än innan jag får säga så om svenska politiker.

Det här inlägget postades i Klimatbluffen och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Berg sjunken, djup stån opp

  1. Thomas Gunnarson skriver:

    Hmm…
    Är inte den långa kedjan av istider just ett tecken på kolbrist i atmosfären.
    Att de gröna växternas förbrukning av kol och inlagring som kol i marken just är växternas eget harakiri…?
    Det sägs väl att när kolet, via jordens rörelser, flyter in i planetens inre och kokar upp via vulkaner, har en lång cykel…
    Som vi nu speedat.
    Det blir litet grönare, varmare och så…
    Men kanske skapar kortsiktiga problem. För oss, vår nuvarande civilisation?!
    Alltså inget problem på sikt…..

  2. Rutger skriver:

    Bra uttryckt om atmosfären ”Den är faktiskt på väg bort från rekordlåga nivåer” av CO2. Atmosfären är betydelsefull för att fördröja utstrålningen av energi men ju tunnare desto sämre effekt.

    Om atmosfären på 4000 m höjd över Anderna sägs det i en rapport ”There is a long dry season and a short wet season, with 75% of the rainfall occurring from December to March. The atmospheric pressure at 4,000 m is 40% lower than that at sea level (Aceituno 1997) and air density is 35% lower (635 hPa at 10oC in the altiplano and 1,010 hPa at 20oC at sea level) (Aceituno 1993). Solar amplitude is moderate, the total solar radiation in December (the Southern Hemisphere mid-summer) being only 1.7 times higher than in June (Southern Hemisphere mid-winter). The highest solar radiation period coincides with the end of spring; this is due to high cloud cover during summer. On average, ultraviolet radiation in the altiplano is 20% higher than at sea level. The lower greenhouse effect of the altiplano atmospheric gases makes the atmosphere more transparent to radiation, causing less counter radiation for infrared. Thus, nocturnal surface heat loss is markedly faster in this region compared to that at sea level (Aceituno 1997)”. Temperaturen faller extra snabbt på natten. En tjock atmosfär fördröjer utstrålningen mer.

    Men det är inte bara atmosfären som fördröjer utflödet av energi. Haven har stor betydelse. Genom ”Golfströmmen” för vi tack och lov lite extra växthuseffektvärme från tropikerna hit upp. Ingen människa klagar på detta. Det tar ett par månader för denna ström att föra upp värmen. Vatten kan alltså lagra värmeenergi och ange denna vid senare tillfällen. Skulle misstänka att de 33 grader C som tillskrivs växthusgaserna även innefattar vattnets förmåga att hålla kvar värme och på så sätt utjämna temperaturen. Växthusgasernas betydelse är troligtvis överskattade. När jag letade efter havesn betydelse i AR4 fanns det inget påtagligt när det gäller havens påverkan. Haven är en stor passiv massa som påverkas väldigt mycket av ett antal PPM växthusgaser. Det var IPCC:s syn på det hela.

    Alla anhängare av AGW prisar IPCC och dess rapporter men om vi tittar lite närmare på våra barns läroböcker är det det ingen lärobok som följer den modell för växthuseffekten som visas i IPCC:s AR4 rapport. Ganska märkligt eller hur. Deras modell är bra och en självklarhet för strålningsfysiker.

    Se gärna http://www.lagmansnatursida.se/dbarkiv/2014/vecka18/db14apr28.htm och http://rutgerstaaf.blogg.se/2014/april/ipccs-vaxthuseffektmodell-2014-04-28.html

    I IPCC:s rapport finner du en sammanfattning här http://www.ipcc.ch/publications_and_data/ar4/wg1/en/faq-1-3.html

    Citat IPCC: ”In the humid equatorial regions, where there is so much water vapour in the air that the greenhouse effect is very large, adding a small additional amount of CO2 or water vapour has only a small direct impact on downward infrared radiation (bakåtstrålningen som värmer jorden). However, in the cold, dry polar regions, the effect of a small increase in CO2 or water vapour is much greater. The same is true for the cold, dry upper atmosphere where a small increase in water vapour has a greater influence on the greenhouse effect than the same change in water vapour would have near the surface.”
    Växthuseffekten är störst vid ekvatorn och lite extra CO2 betyder inget. I polartrakterna kan vi genom att studera temperaturen norr om den 80:de breddgraden se att soomartemperaturen inte har ökat sedan 1950-talet men däremot har vintertemperaturen gått upp. Brukar fråga mina elever vilken betydelse det har om medeltemperaturen vintertid är -27 istället för -30. Mina förståndiga elever inser att det har ingen större betydelse. Vi behöver inte frukta mer CO2 i atmosfären.

    De som debatterar temperturökningen under 1900-talet slår varandra i huvudet med medeltemperaturkurvor. Det är viktigt att se hur denna värme fördelar sig över året innan man ropar på vargen. Medeltemperaturen säger inte allt.

Kommentarer inaktiverade.