Ku Klux Obama

Detta ska inte handla om Ferguson, egentligen. Jag tänkte att jag skrivit färdigt om den händelsen efter att jag redovisat den slutliga rapporten från DOJ. Men så dyker en svart predikant, Jesse Lee Peterson, upp och hävdar att president Barack Obama och hans justitieminister Eric Holder, båda svarta, är rasister! Inte bara det, han hävdar att de är rashetsare som uppviglar svarta mot vita, för att det gynnar deras agenda att omfördela makt och tillgångar mellan fattiga och rika.

Peterson har en återkommande spalt i WND, han är ofta med i TV i Los Angeles och blev nyligen intervjuad om dessa rasfrågor i Fox News. Engagemanget för rasfrågan tar sig för Petersons del konkret uttryck i organisationen BOND, som syftar till att skapa goda förutsättningar för de svartas integrering genom att i en flerstegsprocess återupprätta familjen genom att först återupprätta den svarte mannen.

Kritiken mot Obama är uppseendeväckande och måste rimligen vara smärtsam för presidenten. Här är en svart man som hävdar att den svarte presidenten sviker sin ed som president, att han bidrar till rasmotsättningar istället för att minska dem och att han gör det för att mot amerikansk konstitution och amerikanska normer införa ett kommunistiskt-socialistiskt styre.

Peterson uppmanar de vita i samhället att sluta vara rädda för att bli stämplade som rasister och börja säga nej! Nej, vi accepterar inte brottslighet. Vi accepterar inte att svarta brottslingar skyller sina gärningar på rasdiskriminering. En rakryggad moralisk hållning från de vita är det bästa sättet att hjälpa de svarta in i ett fungerande amerikanskt samhälle.

Varför hör vi inget i svenska media om den debatten och det perspektivet, vare sig på dramat Wilson-Brown, oroligheterna i Ferguson eller kritiken mot president Obama? Eller för den delen, det perspektivet på integration, assimilering och kampen mot brottslighet i Sverige?

På tal om öppenhet, Obama kandiderade till presidentposten med löftet om ökad transparens. Nu har han beslutat undanta Vita Huset och dess göranden från offentlighetsprincipen. Han har nu gjort presidentpalatset till ett hemlighus. Hur demokratiskt är det?

Det här inlägget postades i Aktuella övriga ämnen och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

12 kommentarer till Ku Klux Obama

  1. Samuel af Ugglas skriver:

    Tyvärr, tyvärr, Obama är den Amerikanska tragedin personifierad och han är medveten om att han kunde ha undgått den men männen och framför allt damerna (Valerie Jarret) bakom ville något annat.
    Din sammanfattning är mycket lärorik.

  2. Åke Sundström skriver:

    Intressant och relevant även i svenska debatt. För visst råder en märklig tystnad om den omvända diskrimineringen. Inte bara bland våra vanliga hycklande politiker utan också bland jurister och andra fackmän som borde ha förstånd att ta till orda, men avstår av rädsla för att bli mobbade i slaskpressen. Vad har vi t ex en justitieombudsman till, om inte för att påtala avvikelser från den fundamentala likabehandlingsprincipen?

    Men lite förhastat, Mats, att beskylla Obama för att vara ensam ansvarig för de många socialistiska eller halvkommunistiska inslagen i USA:s inrikespolitik. Han har förvärrat läget, absolut, men det var illa redan före hans tillträde. Nu är ju det ju dessutom republikanerna som har majoritet i kongressen och när hörde du senast någon av deras frontfigurerer våga andas något tillnärmelsevis lika klarsynt som pastor Petersons ställningstagande?

    • mats skriver:

      Obama är ingalunda ensam ansvarig. Men han lovade ju att ändra på allt det där, bara han blev vald.
      Republikanerna är, som du beskriver, skrämmande hållningslösa. Några ljusglimtar finns dock. Rand Paul är en, även om hans far Ron Paul, var ännu tydligare.

      Svenska JO? Tillåt mig hånle en smula, som det en gång stod i en satirblaska.

      • Åke Sundström skriver:

        Visst, herrarna Paul, far och son hör till undantagen som bekräftar den mindre hedervärda kålsuparregeln. Och JO, det var förstås en s k retorisk fråga från min sida, som du säkert insåg.

        Det var rätt att anklaga Obama för att bidra till ökade rasmotsättningar, men en överdrift (för ovanlighetens skull) att beskriva detta som att införa ett socialistiskt tänkande – eller t o m styre. Andelen rasister är knappast större till vänster än till höger. Eller?

        • mats skriver:

          Det var Peterson som förklarade att Obamas politik går ut på att med rasismen vit mot svart som motiv, nyttjar rasismen svart mot vit för att omfördela makt och pengar. Jag förtydligade det genom att kalla det för socialism.

          • Åke Sundström skriver:

            Förtydligande? Det var nog mer förvillande än klargörande. Och som du vet är jag litet stingslig när det gäller formuleringar som friskriver borgerligheten (både i USA och här hemma) från kritik för att segla under falsk flagg: att kalla sig liberaler, moderater eller konservativa, men i själva verket vara precis lika goda socialister som Obama – undantaget då herrarna Paul och deras libertarianska åsiktsfränder.

            Viljan att omfördela makt och pengar, socialismens kärna, är stark rasmotivet förutan.

            • mats skriver:

              Jag hoppas verkligen att du inte menar att ett förtydligande av att tvingande omfördelning av makt och pengar är socialism!?
              A rose by any other name, som du vet.

              • Åke Sundström skriver:

                Nej, ett förtydligande är inte socialism, min lilla invändning gällde ju formuleringen att Obama genom sin raspolitik INFÖR socialism. Min poäng, lite petig förvisso, var ju att det redan före O. och hans raspolitik fanns (förvånande) gott om socialistiska policyinslag i USA. Federal Reserve är det kanske tydligaste exemplet.

  3. dolf skriver:

    Jag skrev en ganska lång kommentar om Obamas vallöften. Vad hände med den?

    • mats skriver:

      När jag kollar i kommentarsloggen finns det inget i spamfiltret, inget i papperskorgen, inget som inväntar granskning.
      Tyvärr har du nog själv tryckt bort det på något sätt, beklagar. Det hade varit intressant att läsa.

      • dolf skriver:

        Som tur var låg den kvar i min clip board app (och undrar om det har med länk eller html-kod att göra, jag fick ”security token”-fel nu, så jag har rensat ut all html):

        Ökad transparens ja. Han har väl under hela sitt presidentskap stått för den mest ogenomträngliga transparens man kan tänka sig. Mannen är ett under av språklig innovation à la 1984.
        Jag måste erkänna att jag tyckte instinktivt illa om mannen från första början i demokraternas primärval och hade föredragit Hillary Clinton tio gånger om (jag har sedan dess blivit klokare på den punkten, vilket inte på något vis innebär att Obama skulle ha stigit i anseende hos mig). Mannen kändes helt enkelt inte trovärdig, jag uppfattade honom som en ren PR-produkt. Och ungefär lika genuin medicin som snake root oil.

        Han har väl brutit vartenda löfte han gav, men det som verkligen satte den slutgiltiga spiken i kistan för honom vad mig anbelangar var ett ganska trivialt löfte. Och det är snarare på grund av, inte trots, att det var ett trivialt löfte som han förseglade sitt öde i min bok.

        Det triviala löftet var att inga lagförslag skulle tvingas igenom utan att alla ledamöter hade chans att läsa igenom det först. Nu är det ganska svårt att hitta något om det för att söka på ”obama broken promises” eller liknande ger långa listor av de stora löftena. Men jag lyckades i alla fall hitta följande från januari 2010 (på https://archive.today/7Mm11) där bland alla Obama-lögner följande två nämns kortfattat:
        »* When campaigning Obama criticized bills before the congress that were too long for anyone to be able to read and promised to stop that; but the bills he has been backing throughout his first year are infinitely longer (2000+ pages) than the ones he criticized.

        * Candidate Obama promised that he would make sure that there was always enough time for the public to read legislation before it was enacted; but he has done exactly the opposite, repeatedly pressing for even faster passage of even longer bills.»

        Jag vill minnas att Obama lovade att alla lagförslag skulle ligga ute i sitt slutgiltiga skick till allmän beskådan ett visst antal dagar (72 timmar?) innan de röstades igenom. Jag tror att både räddningen av bankerna och miljölagstiftningen som var bland de första stora sakerna under hans presidentskap bröt mot dessa. De var så brådskande att de inte kunde vänta några dagar för att bli genomlästa, och jag tror miljölagstiftningen på över 1000 sidor fick nya tillägg på flera hundra sidor några timmar innan det röstades igenom. Jag har lite svårt att tänka mig att klimatet och miljön inte kan vänta några dagar så att folk hinner läsa igenom lagförslagen.

        Eftersom en sådan enkel sak som att låta lagförslag vila några dagar för att ha en chans att bli lästa knappast kan vara en politisk fråga av vikt, utan snarare är att jämföra med att köpa lördagsgodis till barnen, så förlorar en president som inte håller ett sådant löfte omedelbart all trovärdighet. Det kostar inget, och ingen med minsta lilla sunda förnuft i behåll skulle motsätta sig det. Så att bryta det löftet visar antingen på att Obama är fullständigt inkompetent eller att han är genomruttet falsk, eller bäggedera.

        • mats skriver:

          Bra upplysning om han hans svek. Jag minns också hans löften om att göra sin administration till mer transparent än Bushs samt att vara en folkets röst i Washington. Det var de viktigaste inslagen i hans ”change-” budskap.
          Som om bytet från en vit sydstatare till en svart nordstatare inte i sig skulle garantera tillräckligt med förändring.

Kommentarer inaktiverade.