Blått kort – rött kort?

Jag har många gånger kritiserat det ökande raseriet med licensieringar och certifieringar. Det gäller på alla möjliga och omöjliga områden. Allt från hur man får ändra sin fastighet till vem som får göra vad och vilka uppgifter som måste redovisas till kommunen. Allt från kursintyg på att yrkesfolk fortfarande kan sitt jobb, till att minsta pinal uppfyller diverse krav.

Mycket av detta har sitt upphov i att folk vill slippa tänka själva, slippa eget ansvar. Har man använt ”godkända” produkter eller ”godkända” personer, kan man alltid skylla ifrån sig ansvaret om något blir fel. Dessutom får en ansenlig del av befolkningen sin försörjning genom att hålla kurser, skriva intyg och kontrollera intyg.

Jag har nyligen erhållit Blått kort. Det heter egentligen Kompetensbevis, skyddsdikning/dikesrensning, och är ett intyg på att jag gått en kurs där jag fått lära mig och redovisat att jag vet hur man rensar ett skogsdike. Det kostade cirka 5000 kr och tog två dagar. Jag lärde mig i princip inget nytt. Men för att få utföra denna typ av arbete krävs i princip alltid blått kort numera.
Kursen ges på Gammelkroppa skogsskola.
Kursinnehåll, PDF.

En sak som var ny för mig och besvärande från första stund, var att nästan all kurslitteratur var utgiven av NGOs, framför allt WWF och SNF. Detta utgör i sig ett hot mot äganderätten. Här skaffar sig dessa organisationer genom att tillhandahålla kurslitteratur ett tolkningsföreträde för hur lagen ska tolkas. Organisationerna är sedan tidigare kända för att vilja diktera hur privat mark får användas och än mer hur den inte ska få användas.

Dessa organsiatoner är också ofta med och sponsrar riktad ”miljöforskning”. Att tro att inte frågeställningar, forskningsinriktning, praxis och slutligen lagstiftning påverkas av dessa intressegruppers sponsring är oförlåtligt naivt.

För tjänstemän är det bekvämt att slippa lägga egen tid på att framställa kursmaterial eller skriva promemorior till andra tjänstemän, allmänhet och politiker. De kan reservera tilldelade anslag för utbetalning av den egna lönen, utan större krav på motprestation.

Vi har i dagarna också fått höra i nyheterna hur människor som sökt uppehållstillstånd i Sverige inte får gå på den offentliga språkutbildningen, SFI. Istället förlitar man sig på att kyrkor och andra frivilligorganisationer förbarmar sig och ordnar språkutbildning för de nyanlända. De som då får uppehållstillstånd efter ett års väntan kan redan svenska.

Det jag lyfter fram med dessa exempel visar hur statens tjänstemän ”sparar” pengar, men det är varken demokratiskt eller rättssäkert. Liknande inflytande över offentlig verksamhet finns på andra områden. Eller ska vi kanske kalla det vid sitt rätta namn, exempel på hur offentliga tjänstemän och verksamheter aktivt väljer att låta särintressen utan genomlysning påverka offentlig maktutövning.

Det här inlägget postades i Aktuella övriga ämnen och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

6 kommentarer till Blått kort – rött kort?

  1. Gunnar E skriver:

    Tiderna ändras. Tänker på Mark Levegood som har berättat at han måste gå kursen i svenska för invandrare trots att han bevisligen talade svenska flytande,

  2. Niklas skriver:

    Ju mindre utbildning, desto större inbildning.

    Dock allvarligt om kurslitteraturen har en slagsida åt WWF + SNF.

  3. Rutger skriver:

    Se gärna hur SNF återger forskning. Det gäller Staffan Roos forskning och slutsatser om varför vissa fågelarter minskar. http://rutgerstaaf.blogg.se/2014/may/krakfaglar-okar-2014-05-07.html
    SNF vill skylla allt på klimatet.
    Märkligt med kurslitteratur från lobbyorganisationer men det behöver inte vara fel. Frågan är bara vem som har cerifierat deras litteratur.

    • Göran skriver:

      Apropå att korpar tar lamm. Förra året tog kråkan två lamm för mig. Det första var nyfött, jag kom precis när lammet var dött. Kråkan hackar genom ögonhålan in i hjärnan. Det andra lammet var, till min förvåning, en vecka gammalt men låg förmodligen och sov, Avlivningen skedde på samma sätt, men den hade haft mer tid på sig och hackat in genom navel och ändtarm för att komma åt det goda.

      • mats skriver:

        Den vanligaste metod jag hört korpen använda är att sätta sig på ryggen och hacka sig in till njurarna.
        Sedan är det alltid svårt att veta om lamm, kid och renkalvar dött av andra anledningar och fåglarna bara tar för sig av det godaste/enklaste först. Det finns vittnen till hur sådana här attacker gått till på levande djur. Men att säga hur vanligt det är som andel av asätande på redan döda djur är mycket svårt.
        Känt och väl omvittnat är dock att korp och kråka är svåra predatorer på många arter. Att EU lyckades tvinga oss fridlysa korpen är ett mysterium. Eller ja, det beror naturligtvis på okunnighet bland såväl våra egna politiker och byråkrater som hos Bryssels.

  4. mats skriver:

    När det gäller naturfrågor så tar dessa intresseorganisationer inget ägarrättsperspektiv. De ser bara sitt intrinsikalistiska perspektiv. Deras dröm är att allt vatten ska kunna återställas till urvatten. Men de kan motvilligt gå med på naturvatten. I deras ögon är allt kulturvatten förkastligt. Det lyser igenom i litteraturen.
    Det är människan som är planetens ohyra.

Kommentarer inaktiverade.