Det skrämda folket

The American Spectator har en intressant betraktelse över trygghetsnarkomanin i det moderna samhället. Framförallt oroas Ron Ross, som skrivit artikeln över att Amerikas unga begåvningar, universitetsstudenterna, är så rädda för allt möjligt. De är i många fall till och med beredda att överge Republikens konstitution, demokratin och vår industriella civilisation.

Vad är det som oroar de unga? Ross räknar upp uthållighet, GMO, gluten, bekämpningsmedel, naturtillgångarnas utplåning, CO2, fossila bränslen, soptippar, bristande mångfald, klimatförändringar, hotade arter, minskande våtmarker, mänsklighetens fotavtryck i naturen, fracking, plastpåsar, brist på förnyelsebarhet, sockrad läsk och ”vitas privilegier”, som en litet axplock av alla falska fobier som får folk att ägna sig åt fel saker, fatta felaktiga, kontraproduktiva beslut.

Han citerar president Franklin Roosevelt, ”Låt mig framhålla min starka övertygelse, att det enda vi har att frukta är fruktan själv – namnlös, oförnuftig, oberättigad skräck som förlamar våra nödvändiga ansträngningar att vända reträtt till avancemang.”

Ross hänvisar till en bekant till honom, en ej namngiven psykolog som hävdar att ”rädsla är den avgörande faktorn. Om du kan hantera din egen rädsla är du befriad. Människor som lever i skräck lever liv som blir mindre och mindre. Målet är att undvika att kontrolleras av sin rädsla.”

De som förstärker och tillför nya saker och frågor att vara rädd för gör det av en enda anledning, för att kunna utöva makt över de ängsliga. Trygghetsnarkomanerna blir sina egna värsta fiender i sina kontraproduktiva försök att betvinga sina egna rädslor genom att tvinga andra att ge upp det som skrämmer.

Jag har flera gånger skrivit om missriktad trygghetsfixering, bland annat här och här.

Det här inlägget postades i Aktuella övriga ämnen och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

7 kommentarer till Det skrämda folket

  1. Per-Olof Persson skriver:

    Det kan vara en bra idé att undvika vete. Forskare tror att ämnet gliandin som finns i vetets gluten, kan orsaka 50-60 olika typer av sjukdomar. Gliandin smiter igenom tarmsystemet ut i blodomloppet.

    Dagens vete har inte mycket gemensamt med äldre tiders vete. Genom korsbefruktning har vetets DNA tredubblats och kan därmed innehålla en mängd ämnen som den mänskliga kroppen inte kan hantera. Exempelvis innehåller dagens vete naturliga växtgifter för att vara motståndskraftig mot växtsjukdomar och skadeinsekter.

    Människan är inte som råttor och fåglar anpassade till att äta frön. Dessa djurarter är bättre anpassade till att bryta ned de ämnen som finns i frön.

    För att ett frö inte ska utrotas av djur, innehåller frön växtgifter som gör att ett djur endast kan äta små mängder av varje typ av frö. De måste äta olika typer av frön för att inte må dåligt.

    Människans tänder är inte anpassade för kolhydrater eftersom vi får hål i tänderna. Människor på jägarstenåldern hade en större hjärna än dagens människa eftersom man i stor utsträckning åt mättat animaliskt fett och proteiner ifrån kött, fisk och skaldjur.

    Hjärnan behöver mättat fett och Omega 3 ifrån djurriket. Dagens kostråd går ut på att vi ska undvika mättat fett och rött kött, samt att vi ska äta 50-60 % kolhydrater. Därför ökar hjärnans sjukdomar lavinartat (aspberger, autism, ADHD, demens osv).

    Övervikt och diabetes typ 2 beror på att vi äter koncentrerade kolhydrater (socker, spannmål, potatis etc). Högt blodsocker kan orsaka insulinresistens och kroppen producerar mer insulin för att insulinets signaler ska gå fram till kroppens celler. Insulin är det fettinlagrande hormonet och mer insulin innebär att mer blodsocker kommer att lagras i fettcellerna.

    • mats skriver:

      Jag är i stort enig med dig P-O, trots att jag besitter mindre detaljkunskaper än du tycks ha. Jag har nämligen alltid hävdat att grädde och riktigt smör är både gott och närande!

  2. Niklas skriver:

    Jag möter min klart största fiende varje gång jag ser mig i spegeln. Ingen annan begränsar mig lika mycket som mig själv, inte ens miljömupparna.

    Livet är tomt och meningslöst och det är tomt och meningslöst att livet är tomt och meningslöst. Oavsett hur jag lever mitt liv, kommer livet att sluta med döden.

    • B-J Bjurling skriver:

      Nämen Niklas, då?! På vilket sätt skulle döden motverka meningsfullhet? Har du problem med att inte kunna ta med dig det du gör idag till andra sidan? Har du svårt med att skapa mening och positiva värden i nuet? Du vet, det finns en enkel lösning på ditt problem – skaffa barn!

    • Stefan Eriksson skriver:

      Niklas!
      Var dig själv!!
      Det finns redan så många andra!

  3. dolf skriver:

    Finns en intressant bok ”Sugar Blues” av William Dufty om just socker. Den gav en hel del aha-ögonblick och förklaringar till eländet med socker och kolhydrater. Rekommenderas.

    Läste de två länkarna på slutet. Tänk att det faktiskt finns någon som har samma syn som jag på hastighetsbegränsningar. Jag har länge hävdat att det bara skall finnas informerande skyltar och att det är förarens uppgift att värdera risker och säkerhet vid framförandet av fordon.
    Jag skiter generellt helt i hastighetsbegräsningar. När väder, sikt och övrig trafik tillåter blåser jag på långt över hastighetsbegränsningar (och hoppas jag aldrig råkar ut för någon fartkontroll), när trafiken är besvärlig, dåliga siktförhållanden eller väglaget är dåligt (vinter t.ex.) kan jag ligga och krypa långt under hastighetsbegränsningen.
    Reglerna om hastighet är bara irritationsmoment, en massa onödiga och distraherande skyltar. Och dessa eländiga fartkameror är ett otyg. Faktiskt är att jag upplever begränsningarna och övervakningen som kontraproduktiv, för jag blir slö och ouppmärksam när det går för sakta.

Kommentarer inaktiverade.