Energin som befriare

Bristen på tillgänglig och användbar energi har varit mänsklighetens gissel i årtusenden. Några ytterst få kunde göra sig mäktiga och leva ett bekvämt liv genom andra människors slavarbete eller arbete under stort armod och slavliknande förhållanden. Tidiga försök med vindkraft och vattenkraft gav endast små, om ens några, lättnader för flertalet.

Först i och med den framgångsrika utvecklingen av ångmaskinen och därefter elektriciteten kunde den stora massan av folket befrias från slaveriet. På de flesta håll drevs ångmaskinerna av kol. I Sverige kunde vi välja kol eller ved. Men dessutom kunde vi distribuera vattenkraften via elnätet, en välsignelse för vårt folk och vårt land. Detta gav förutsättningar för produktion precis var som helst.

Men för handel krävs transporter. För storskalig handel krävs effektiva transporter. Det kom med petroleumbränslet, förbränningsmotorerna, fordonen och landsvägarnas utveckling. Hela vår västliga ekonomi och välstånd sedan år 1900 har denna energikällas möjligheter att tacka för sin existens.

De som vill strypa denna energikälla vill åter förslava oss. Det finns inget annat rättvisande sätt att beskriva effekterna av deras politik.

Jag är glad och tacksam för de möjligheter petroleumbränslet gett oss. Det är med stolthet jag fortsätter att köra bil, traktor och annat, för att förverkliga projekt och drömmar, förbättra livskvalitet och välstånd för mig själv och andra.

De som anser att sådan verksamhet, med statens våldsmonopol i ryggen, måste förbjudas för att tillfredsställa deras sinnesförvirrade fanatism om ett inbillat klimathot är terrorister rätt och slätt. Deras önskan att åter förslava mänskligheten måste avvisas å det bestämdaste.

Karin Svensson-Smith förnyade igår alliansens gamla målsättning (år 2025) om en ”fossilfri” fordonsflotta mycket snart, år 2030. Reaktionerna har blivit starka från vanligt folk. SVT höll idag en debattstund (jag uppdaterar med länk när de lägger ut klipp) mellan Svensson-Smith och moderaternas Jessica Rosencrantz. Båda var ense om den falska premissen att ”vi är på väg att elda upp vårt klot”. Det blev bara käbbel om vem som skulle bestämma över avvecklingen av petroleumbränslena och därmed vår civilisation. Men just så beskrev de det inte.

Rosencrantz missade ett gyllene tillfälle att berätta för svenska folket att koldioxiden inte utgör ett klimathot och att Svensson-Smiths viktigaste argument var att hon ville se en diktatur ta form.

Det här inlägget postades i Frihet, Klimatbluffen och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

En kommentar till Energin som befriare

  1. Stefan Eriksson skriver:

    Energi är ett av de viktiga produktionsmedel som krävs för en växande befolkning.
    Därtill krävs fortfarande människans händer för att producera det vi vill ha.
    Dessa insatser verkar tillsammans med investerat kapital som en förutsättning för produktion.

    Dessvärre är det så att en allt större del av det vi konsumerar produceras under slavliknande förhållanden. (senast i raden : tillverkning av Dell datorer i Kina.)
    Nej.., slaveriet är inte avskaffat, det är illa!!
    Men, ännu värre är att makthavare som Karin S-S ger sken av att vi skall gå före och visa resten av världen hur vi undviker att förgås av konsumtion.
    Hennes resonemang bygger på nånannanismen, nämligen att någon annan tillverkar det vi vill ha med billig energi och slavarbete.
    Helt samvetslöst och verklighetsfrämmande !
    Tydliga symptom på det vi kallar :Fanatism.

Kommentarer inaktiverade.