Om jag får be

Det diskuteras om tiggeri ska kunna förbjudas på allmän plats. Mångfaldseliten förfasas och skriker i högan sky. Personligen tycker jag att det är märkligt att inte vilken markägare som helst kan förbjuda tiggeri på sin mark eller fastighet. Varför ska affärsidkare tvingas utstå att folk ockuperar deras egendom för att bedriva konkurrerande verksamhet?

En annan sida av saken är att det i vissa fall måste vara svårt att bevisa skillnaden mellan tiggeri och rån. Hur många ensamma svenska ungdomar har omringade av ett gäng ”tiggare” ombetts lämna ifrån sig sin mobiltelefon? Om tiggeri är en legitim sysselsättning, hur visar vi då på skillnaden mellan tiggeri och rån? Hur bevisar vi brott?

Varför har inte skattemyndigheten lämnat något uttalande? Om tiggeri är en erkänd form för intäkternas förvärvande, var är kraven på bokföring och deklaration?

Nej, det enda rimliga är att helt och hållet förbjuda tiggeri. Det uttrycket för mångfald kan vi klara oss utan.

Det här inlägget postades i Aktuella övriga ämnen och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

6 kommentarer till Om jag får be

  1. Gåvor beskattas inte. Och kan man inte se skillnaden mellan tiggeri och rån så blir det svårt att se skillnaden mellan frivilligt sex och våldtäkt, så då kan vi ju förbjuda sex också.

    • mats skriver:

      Sant, men om det är en förvärvsinkomst ska det beskattas. Typ: Jag sitter här och tigger. Affärsidén är att de som betalar lättar sitt dåliga samvete. Ett dåligt samvete som de erhållit dels via min marknadsföring som eländigt utsatt, dels via medias propaganda i samma ärende.
      Låter som en affärsidé i mina öron. I synnerhet i de fall det är organiserat med skjutsning till och från de bästa platserna och procent till förmedlingen.

      Jo, gränsen mellan sex och våldtäkt flyttades när rekvisitet våld eller hot om våld togs bort. Tänk Assange, som exempel.

      • Ja den som skjutsar tiggare och tar procent har en affärsverksamhet. Där är vi inte oense.

        Ja, gränsen flyttades, men det finns fortfarande en gräns. Vi har inte förbjudit sex för att det finns våldtäkt. Och det är en lika dålig idé att förbjuda tiggeri för att det finns rånare som ikläder sig tiggarrollen.

  2. Ulf Hellbacken skriver:

    Den svenska ”mångfaldseliten” (bra uttryck) bygger upp gråzoner på alla upptänkliga håll i det svenska samhället, där ingen lag eller tillämpning fungerar. Så har det blivit och så är det bara. Svenskarna beträder just nu en mycket farlig väg där rättsosäkerheten florerar.

  3. Jag är emot ett tiggeriförbud. Det är fullt rimligt att en människa någon gång hamnar i en situation där den tvingas till att tigga. Något så enkelt som att ha blivit av med plånboken och behöva en krona till en telefonautomat … (nu finns det väl inga telefonautomater längre, men exemplet är lättbegripligt för dem som levde innan mobilernas tid)
    Lösningen är i mitt tycke ganska enkel, man avhyser helt enkelt utländska tiggare. Grundprincipen när man kommer till ett annat land är att man är så pass stadd vid kassa så att man klarar sitt uppehälle. Om man tigger klarar man uppenbarligen inte att uppfylla det rekvisitet och skall skickas tillbaka till sitt hemland, på det landets bekostnad. Alternativt, förpassa tiggarna till landets ambassad, där de får vistas under husarrest till landet har tagit ansvar för hemtransporten.
    Det innebär i realiteten att svenskt personnummer = tiggerilicens och att tiggeri är förbjudet för utlänningar.

Kommentarer inaktiverade.