Interaktiv medborgerlig skrivelse 3

Detta är sista delen i granskningen och förslag till förbättrad skrivning av den skrivelse Västerbottens markägareförening skickat till regeringen.

Kapitel 5 är helt formulerad som att-satser. För politiker och tjänstemän som får propåer om beslut är det vanligen svårt att begripa vad önskemålen går ut på om de inte är formulerade som enkla konkreta uppmaningar. Då först vet de vad det är de har att ta ställning till.

 

4 Sammanfattning och yrkanden.

Dagens rättssystem fungerar inte för att stävja olovliga intrång på företag med verksamhet inom jord- och skogsbruk eller olovligt nyttjande av annans fastighet. Både markägare och myndigheter måste få bättre verktyg för att hantera olagliga bosättningar och alla övriga intrång.

Samtidigt är det så viktigt att friluftslivet har tillgång till natur i angränsning till fritidshusområden. Det är också av väsentlig vikt för såväl medborgare som de areella näringarna att besök kan ske i skogsmark utanför tillrättalagda områden. Detta avtal mellan medborgare och markägare behöver en ny utformning. En odefinierad allemansrätt skapad vid en tid när besöken i naturen oftast skedde med cykel i närområdet håller inte längre när hela världens medborgare kan komma hit motoriserat och gästa vår natur.

Olovligt intrång och nyttjande via organiserad verksamhet som utan avtal genererar intäkter på markägarnas tillgångar är såväl juridiskt som ekonomiskt en ohållbar situation. Även annan organiserad verksamhet som inte genererar intäkter (eller rent av orsakar kostnader) till markägaren, som t.ex. olagliga bosättningar, olagligt uppförda byggnader, olagligt etablerade parkeringar, olagligt uttag av skog, m.m. måste få tydligare riktlinjer nedtecknade i lag för att kunna hanteras. På en del håll använder Länsstyrelserna friluftslivet som argument för att motverka Landsbygdsutveckling i Strandnära områden (LIS områden). Detta är en fullständigt absurd myndighetsutövning.

Arbetet med förbättring av rättsäkerheten och stärkande av äganderätten behöver komma igång NU i höst så att vi snarast möjligt kan få till en acceptabel rättsäkerhet för markägandet och jord- och skogsbruket. Naturvårdsverket har inte någon tolkningsrätt som är lagligt fastställd. Naturvårdsverkets egen tolkning är tvivelaktig och är inte samordnad eller förankrad med sakägare eller rättsväsendet. Allemansrätten skall inte vara en gummiparagraf som ständigt utvidgas på äganderättens bekostnad, så som skett och nu sker.

Det bör i första hand vara markägarna som har tolkningsföreträde till vad markägaren vill tåla och marken kan bära. När oenighet råder om tolkning eller rätt är det domstol som ska avgöra saken. Då måste domstolarna ha välformulerad lag på plats för att kunna utföra sitt uppdrag på ett konsekvent och rättssäkert sätt.

Äganderätten är en av de starkaste grunderna för ett fritt och rättvist samhälle. Detta motverkas genom att miljörörelsen, Naturskyddsföreningen och offentliga tjänstemän med särintressen, av undermålig styrning från politikerna tillåtits hävda att markägarna inte sköter skogen på bästa sätt och därmed lyckats skapa begränsningar i äganderätten.

Regeringsformen 2:15 är alldeles för viktig och samtidigt otydlig för att lämnas över och bedömas av tjänstemännens egna åsikter. Fastigheter är ett finansiellt instrument som kräver klara rättsregler, de sätter värdet på marken och landsbygden. Den nuvarande ordningen med avskaffat äganderättsskydd och en oklar ansvarsfördelning är enligt vår mening inte värdigt en rättssäker och liberal rättsstat.

Allemansrätten skall regleras genom en lag, förslagsvis Jordabalken.

 

5 Förslag till riksdagsbeslut

Vi föreslår följande för beslut i Sveriges Riksdag. En parlamentarisk utredning under ledning av en jurist med internationell erfarenhet av äganderättsfrågor tillsätts, med uppdrag att:

  • Se över såväl allemansrättens utformning som nödvändiga begränsningar.
  • Sammanställa en förteckning över och värdera samtliga inskränkningar i äganderätten som staten ackumulerat genom olika lagar, förordningar, föreskrifter, domar, tolkningar och råd.
  • Granska och föreslå ny utformning av äganderättens rättsliga skydd.
  • Placera grunderna för äganderätten i grundlagen, samt lagen om allemansrätten i underordnad lag.
  • Lämna sitt betänkande i god tid innan ordinarie riksdagsval 2018, så att förändringar i regeringsformen kan genomföras skyndsamt.

Edit:
På begäran, här är en tabell över antalet föreskrifter som meddelats av olika myndigheter.

Författningar

Det här inlägget postades i Äganderätt och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

30 kommentarer till Interaktiv medborgerlig skrivelse 3

  1. Samuel af Ugglas skriver:

    Det kanske leder för långt men jag saknar följande:
    Ett klart och tydligt avslöjande av den sofistikerade socialistiska härskartekniken.
    Ett helt annat och säkert egendomsskydd som verkligen skyddar den enskilde mot intrång, ingrepp, kränkningar och konfiskation.
    Balansen mellan lagstiftande, dömande och verkställande institutioner återupprättas.
    Ämbetsmannaansvar återinförs omedelbart.
    Det ovan nämnda har varit en starkt bidragande orsak till en avfolkad landsbygd.

    • mats skriver:

      Visst vore det önskvärt. Men det är nog samma sak som gäller när man ska återupprätta äganderätten som när den konfiskerades, man får ta det peu om peu.

  2. Stefan Eriksson skriver:

    En stor och tydlig diskrepans i rättstillämpningen upplevs som ”orättvis” hos markägare.
    I de fall där samhället beivrar brott som beskrivs i brottsbalken, åligger det samhället att tillfoga bevis för brottet i fråga.

    I de fall samhället beivrar brott som beskrivs i miljöbalken, åligger det den enskilde markägaren att tillfoga bevis för att inget brott är begånget.

    Kravet på den ”omvända bevisföringen” utnyttjas skickligt av mindre nogräknade förträdare i samhällets tjänst, att på det viset tvinga den enskilde markägaren att avstå rådigheten över sin mark.
    På så sätt fattas beslut om inskränkningar i äganderätten på godtyckliga grunder.
    Det räcker med ett påstående om sakens tillstånd, för att myndigheten därmed kan fatta beslut som påverkar den enskildes rätt att bruka marken den äger.

    Är det möjligt att foga in innebörden av detta i skrivelsen?
    (fast med mer kanslisvenska uttryck såklart.)

    Ämnet ägande är så omfattande så det är svårt att få med äganderättens alla aspekter.
    Det är nog som du säger Mats, man får ta det pö om pö:

    • mats skriver:

      Med den andra punkten i kravlistan vill jag ha belyst dels den totala mängden inskränkningar i äganderätten, liksom den asymmetriska juridiska situationen när staten eller särintressen kan hitta på brott för att påföra markägaren straff. Brott som denne måste ”bevisa” sig inte vara skyldig till.
      När det gäller brottmål anses omvänd bevisföring inte vara ett rättssäkert system. Varför ska då anses vara godtagbart vid administrativa brott, det vill säga brott utan brottsoffer?

  3. Upprörd fastighetsägare med mark och skog skriver:

    Jag tycker att begreppen horisontell och vertikal till en beskrivning skapar en felaktig syftning till jordabalkens tre diemensionella fastigheter.Skrivelsen har inget med det två- & tre-diemensionella horisontella och vertikala ägandet i olika plan.

    Detta sätter bara myror i huvudet på lågutbildade vänsterflummande politiker och beslutsfattare som inte kan tänka själva.

    Jag vill även förespråkarna användandet av de mer allmänt accepterade benämningarna överordnad och underordnad lag.

    Kanske kommer med fler åsikter när jag hittar någon lucka i kalendern….

    • mats skriver:

      Det känns som ett relevant påpekande. Jag har inte tänkt på de tredimensionella fastigheterna. Men jag vill ändå ha en användbar benämning på skillnaden mellan lag som reglerar förhållandet mellan staten och enskild, respektive lag som reglerar förhållandet mellan enskilda. Kom med ett bra förslag!

      Jag anser fortfarande att primär lag för grundlag och sekundär lag för vanlig lag är bättre än överordnad och underordnad lag.

    • Upprörd fastighetsägare med mark och skog skriver:

      Övergripande lag respektive underliggande lag kan vara ett bättre uttryck troligtvis?
      Alternativt härskande lag – tjänande lag!

      • Upprörd fastighetsägare med mark och skog skriver:

        Angående grundlagen som övergripande kanske kräver förtydligande:

        Grundlagen är övergripande alla Svenska lagar och skall därför alltid beaktas först.

        Enligt Grundlagen 2 kap. 15 § andra stycket regeringsformen
        Så ska den som tvingas avstå sin egendom, eller vars användning av egendomen inskränks, vara tillförsäkrad full ersättning för förlusten. Ersättningsskyldigheten förtydligas i expropriationslagen. Där framgår bl.a. att den som drabbas av ett intrång ska ersättas med den marknadsvärdeminskning som intrånget medför på dennes fastighet. Därutöver ska ytterligare ersättning betalas med 25 procent av marknadsvärdeminskningen.
        Det bör nämnas att skyddet för den enskildes äganderätt inte enbart vilar på reglerna i regeringsformen. Även i första tilläggsprotokollet till Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna finns en regel till skydd för egendom. Enligt artikel 1 ska varje fysisk och juridisk person ha rätt till respekt för sin egendom. Ingen får berövas sin egendom annat än i det allmännas intresse och under förutsättningar som ges i lag. Europakonventionen gäller som lag i Sverige, varför artikel 1 har direkt tillämpning i svensk rätt.
        Vidare ska alltid eventuella skador värderas och på i huvudsakligt samma sätt ersättas enligt reglerna i expropriationslagen. Därtill har den drabbade fastighetsägaren alltid möjlighet att delta aktivt i processen hos den beslutande myndigheten. Fastighetsägaren har vidare möjlighet att överklaga beslutet och på så vis få det överprövat i minst ytterligare en instans.

        ……………..Det tar kraft och tid att funderande och formulera……………..

        • Upprörd fastighetsägare med mark och skog skriver:

          kanske stycket i slutet skulle hellre lyda enligt följande:

          Därtill skall den drabbade fastighetsägaren alltid ha möjlighet att delta aktivt i processen hos den beslutande myndigheten.

        • Stefan Eriksson skriver:

          Jag har tyvärr också erfarit hur ”grundlagen” åsidosätts i ivern att uppnå diffusa ”bevarandemål”.
          Helt klart är det mycket beroende av hur den enskilde handläggaren agerar i förhållande till sitt ”uppdrag”.

          Jag har personligen upplevt att Lästyrelsens handläggare pekar med hela handen och hävdar en gränslinje för att få ”väg” till tänkt reservat.

          Där jag som markägare påtalar dennes helt absurda och felaktiga påstående, svarar hon mig snabbt:
          Är vi inte överens om vad jag tycker, så får vi väl utreda det hela.

          Bredvid finns lantmäteriets representant, och med mycket illa dold förtjusning, svamlar han om att det skulle väl vara lovvärt att låta utreda påståendet.

          Bägge myndigheterna verkar tillsammans för att skapa sysselsättning, i det allmänas tjänst och därmed skaffa berättigande för sin uppgift i tillvaron.

          Grundregeln som överskuggar alla andra lagar och överenskommelser lyder:

          Man biter inte den hand som föder mig!

          Att det finns en lagfaren ägare till marken som skall beslagtas är ”bara” bisak i sammanhanget.

      • mats skriver:

        Bra förslag båda!

  4. Upprörd fastighetsägare med mark och skog skriver:

    Jag tycker att man kan skriva rättsförhållanden mellan stat och medborgare samt rättsförhållanden medborgare emellan.

    Det beskriver vad det handlar om.

    Varför krångla till det?

  5. Niklas skriver:

    Jag kan hålla med Samuel om att ämbetsmannaansvaret borde diskuteras i kapitel 4. Utan ett ordentligt ämbetsmannaansvar blir det lätt ändamålsglidningar och då har vi snart samma elände igen.

    Kapitel 4
    LIS-områden borde förklaras tydligare, lämpligtvis genom att skriva ut förkortningen. Jag fick googla på benämningen…

    Kapitel 5
    Luft mellan att-satserna, så blir det betydligt mer lättläst. .

    Det är oklart om du vill ha en utredning om allemansrätten eller äganderätten. Jag tolkar det som att du egentligen avser en utredning om äganderätten.

    Apropå utredning så gäller det väl att det blir en sorts parlamentarisk tillsatt utredning och inte någon ny pseudoutredning av allemansrätten á la Svenning och Sandell…

    • Stefan Eriksson skriver:

      Riktigt!
      Makt över andra UPA är skit!
      Demokratin degenereras till anarki.

      • Upprörd fastighetsägare med mark och skog skriver:

        Håller helt med inför tjänstemanna ansvaret.

        Med rätt till spöstraff ;)

    • mats skriver:

      Noterat, men måste raska på med jaktkläderna, återkommer i eftermiddag.

    • mats skriver:

      Jag har gjort allt jag kan komma på för att få in blankrader i punktstyckena, men wordpress tar alltid bort dem eller sätter dit siffror. Om man vill använda texten och vill ha blankrader får man fixa det i en textredigerare eller liknande program.

      Sandell och Svenning, en prydnad för svensk byråkrati, NEJ!

  6. akesundstrom skriver:

    En konstruktiv tanke, Mats, att jobba vidare på Västerbottens markägarförenings utmärkta initiativ. Och en bra början på den generella granskning av våra lagar, förordningar och myndighetsdirektiv som så uppenbart är nödvändig för att återskapa Sveriges tidigare så välansedda rättsväsende, det som numera mest liknar en tragisk ruin. Därmed tas också ett stort och viktigt steg mot att återinföra ett sant folkstyre, en demokrati värd namnet.

    Däremot vidhåller jag att man bör undvika att skjuta på fel pianister, som i näst sista stycket i kapitel 4, där miljörörelsen, SNF och ”offentliga tjänstemän med särintressen” hålls ansvariga för ”begränsningar i äganderätten”. Kritiken skall givetvis riktas mot riksdag och regering, som låtit sig påverkas av sådana särintressen och avstått från att ingripa mot myndigheter som misstolkat lagarna eller på annan osaklig grund medverkat till att begränsa fastighetsägarnas rätt att bruka sin egen mark.

    • mats skriver:

      Jag har ”anpassat” texten om tjänstemän och särintressen. Hoppas du kan acceptera den.
      ;)
      Jo, en rejäl översyn och införandet av en författningsdomstol står på önskelistan!

      • Åke Sundström skriver:

        Det blev klart bättre, tack. Som helhet, ett lyckosamt jättejobb, hoppas det får spridning och blir debatterat.

        • Stefan Eriksson skriver:

          Japp!
          Instämmer med dig Åke. Tack Mats.
          Hoppas att en respons från motagaren visar om inte annat på sitt deltagande.
          Uppförsbacken känns lång!

  7. Upprörd fastighetsägare med mark och skog skriver:

    Lantmäteriet partiskhet & okunskap i förrättningar borde kanske tas med
    Bland annat har de beslutat om samfällighetsbildning av väg utan att ha kollat upp servitut och ägandet av vägar De fick göra om, flera gånger när dom inte kan tolka eller förstå lagtexten.
    Hutlös timtaxa och avsaknad av marknadsmässiga ersättningar till markägare.
    Sen det här mad att många förrättningar i dag görs med privata intressen som grund och allmänhetens intresse saknas ändock sker det under expropotions liknande former där lantmätaren är enögd domare till det privata särintressets fördel
    Tydligen har lantmäteriet inte kompetent personal längre.
    Måste var typ sommarjobbande pinnpojkar utan juristutbildning som inga andra jobb får men får får jobb hos Lantmäteriet

    • mats skriver:

      Lantmäteriet har gått från att vara en juridisk ryggrad i samhället till att bli ett sorgebarn.

  8. Jag föreslå att 2.1 och 2.2 byter plats och får följande lydelse
    2.1 Sammanfattning i punktform, på skador mellan staten och medborgaren

    2.2 Sammanfattning i punktform, på skador medborgarna emellan.

    Sedan längre ned
    2.1 Sammanfattning i punktform av rättsliga förhållandena mellan staten och medborgaren
    2.2 Sammanfattning avseende de ömsesidiga rättsliga förhållandena medborgare emellan.

    Jag tycker att man först behandla relationen till staten och sedan till medborgaren. Får man ordning på staten så brukar relationen till medborgaren också förbättras.

    Sedan skall inte läsaren behöva tänka i två steg när man läser. Texten skall vara lättläst och lätt att förstå.

    • mats skriver:

      Jag har nu infört huvuddelen av föreslagna ändringar. Jag har ibland valt andra ord eller beskrivningar.

  9. Vi har på nätet hittat följande om äganderätten

    Äganderätten till fast egendom

    Äganderätten till fast egendom i Sverige kan sägas utgå från ett antal av staten skyddade rättigheter. Det är knippet av dessa olika rättigheter som gemensamt utgör fastighetsägarens äganderätt. Bland dessa rättigheter märks fastighetsägarens rätt att själv tillgodogöra sig avkastning från fastigheten. Avkastningen kan dels vara naturlig, dvs. följa av att träd eller gröda växer på fastigheten, dels baseras på på avtal.

    Exempel på det senare är när fastighetsägaren godkänner en rätt till någon annan att på ett visst angivet sätt nyttja fastigheten. Det kan t.ex. ske genom att fastighetsägaren skriftligt nedtecknar villkoren och ersättningen för arrende eller ett servitut. Eftersom en fastighet normalt inte får användas mot ägarens vilja har denne en bestämanderätt om villkoren. Det medför att fastighetsägaren med ett stort mått av frihet kan bestämma priset och övriga villkor för en upplåtelse. Den som har fått en rätt att nyttja en fastighet med stöd av ett avtal har ingen generell rätt att upplåta marken vidare till någon annan. För det krävs fastighetsägarens medgivande eller att det framgår av regler i lag.

    Huvudregeln, är att en fastighetsägare kan neka andra att använda dennes fastighet om inget avtal träffats.

  10. Stefan Eriksson skriver:

    En reflektion över innebörd och konsekvenser.
    I första kapitlet (inledning 1.1) belyses det faktum att 17300 regleringar/anvisningar påförts markägarens grundlagsskyddade rådighet över sin egendom.

    Huruvida antalet regleringar stämmer och under vilken tidsperiod desamma har tillkommit lämnar texten till fri tolkning.

    Personligen finner jag det inte alls otroligt att summan stämmer och att dessa regler tillkommit under de senaste 100 åren.

    I vilket fall som helst framstår konsekvenserna av detaljregleringen som ett växande samhällsproblem.

    Med uttryck såsom primär och sekundär lag degenereras rättsuppfattningen till en för den enskilde nära nog omöjlig förutsättning att kunna långsiktigt bruka sin mark.
    Det föreligger allmänt inflation i systemet att återkommande stifta nya ”lagar”.

    Inflation kännetecknas av hur företeelsen förlorar i värde.
    Ett allt för omfattande regelverk som dessutom i förhållande till dess delar står i direkt motsats till varandra får oundvikligen den konsekvensen att respekten därtill avklingar.
    I förlängningen får demokratiskt antagna regler allt svårare att uppnå sitt syfte.

    I det tomrum som uppstår när politiken överlåter lagstiftningen till fri tolkning , frodas mer anarkistiska sätt att ”ta sig rätten”.
    Det är en mycket farlig utveckling, i den mening att vi vill upprätthålla ett demokratiskt sätt att forma vår framtid.
    Önskvärt och accepterat vore primärt att stor del av nuvarande detaljreglering avskaffas till förmån för den enskilde markägarens vilja och möjlighet att vårda vårt livsrum.

    • Åke Sundström skriver:

      Sant, en rimlig målsättning vore att halvera antalet sidor i lagboken. Men det blir möjligt bara om partierna – inte minst de borgerliga – har en ärlig avsikt att återskapa en fungerande rättsstat. Det är den viljan som saknas, av dogmatiska skäl i de gamla vänsterpartierna, men av taktiska skäl inom den nya vänstern: vårt numera klart socialistiska högerparti. Den samling trolösa opportunister som utmanar löjet genom att påstå sig försvara liberala eller konservativa värden.

      • Stefan Eriksson skriver:

        Åke!
        Är bara nyfiken!
        Hur ser taktiken ut inom den nya vänstern enligt din mening?
        Jag har själv svårt att se sambanden mellan ” uteblivet försvar av äganderätten” och den ideologi som marknadsförs av förment liberala partier.
        Ett ”utsuddat” regelverk om ”ägande” (med ansvar) leder ju obönhörligen till anarki i ett längre perspektiv.
        I det läget är allt demokratiskt inflytande degenererat till möjligtvis en observatörsfunktion av rättstatens förfall.
        (Taktiken verkar i mina ögon vara ett ”självmordsuppdrag”)
        Är dom så ”less” på sitt uppdrag att företräda sina väljare?

        Nej, Jag har väldigt svårt att förstå den ”taktiken”.
        Hoppas att Ni kan hjälpa mig att förstå .

        Med förståelse därtill vore det enklare att försvara min egen uppfattning om vem som sitter vid ”pianot”.
        Att ”skjuta på rätt ” pianister , du vet!
        Med vänlig hälsning .

  11. Samuel af Ugglas skriver:

    Den sista lilla blänkaren om de 17.333 meddelandena från myndigheter till allmogen, under vilken tidsperiod är dessa åstadkomna? Det kunde vara intressant att få veta hur mycket utplundrad skatt vart och ett socialistiskt hugskott kostat svenska folket. Det ligger väl nästan i paritet med kostnaderna för klimatbedrägeriet?

Kommentarer inaktiverade.