Västerbottens Markägareförening har skickat in en skrivelse till ministrarna Morgan Johansson, Mikael Damberg och Sven-Erik Bucht, justitie-, närings-, och landsbygdsminister, respektive. Skrivelsen är på nio sidor lång och kommer tyvärr att hamna i runda arkivet. Först och främst naturligtvis för att det markägarna begär står i direkt motsats till den landsbygds-, och i synnerhet markägarpolitik socialdemokraterna önskar driva.
Tyvärr är skrivelsen också språkligt undermålig, på flera sätt. Det ena är att västerbottniskt talspråk får för stort genomslag. Det gör att man hamnar för långt från den skriftliga kanslisvenskan för att tjänstemännen i riksdagen, oavsett dessa sympatiserar med socialdemokraterna eller ej, ska orka ta sig igenom texten.
Dessutom brister det i uppställning av texten så att det inte tillräckligt tydligt framgår vad som är en beskrivning av nuvarande situation och vad som markägareföreningens önskemål om hur det borde vara. Har man inte under en längre tid varit en del av denna debatt blir det därför svårt att följa logiken i resonemanget.
Det hade varit bättre med en text som med konsekvens och stringens hamrar in det budskap man vill ha framfört. Då hade även de journalister som faktiskt tagit upp skrivelsen fått ett lättare uppdrag att förmedla nödvändigheten av en återupprättad och förstärkt äganderätt.
Synd, för frågan behöver lyftas fram och efterlängtat att någon gör en ansträngning. Tänk om den då hade varit mycket väl formulerad, då hade andra kunna lyfta fram den som konkret stöd i sin argumentation.
Edit: Detta är beröm för ansträngningen, men besvikelse över genomförandet.
RSS – inlägg
Jag tycker att det är bra att Västerbottens markägare förening tar upp problem med ägande och rätten till förfoganderätt över jord & mark mm.
Vad är västerbottniskt talspråk?? är det ett eget språk likt samiska?
Var kan man läsa den i orginal?
Jag har den i original, som pdf, men vet inte om jag kan lägga upp den.
Västerbottninskt talspråk skiljer sig inte mycket från annat lokalt eller provinsiellt talspråk. Det som är kännetecknande är att allt inte blir uttalat till sista bokstav eftersom de som är bekanta med dialekten och ämnet ändå vet vad man menar.
Även sättet att hoppa mellan för och emot är typiskt för talspråk mellan invigda. Men det blir svårgenomträngligt i text, för utomstående.
Jo, språkbehandlingen är viktig. Språket måste vara enkelt men ändå specifikt och ha ett bra lix-värde. http://www.lix.se/
Blir det alltför tungläst, samlar det bara damm. Men en lättläst och slagkraftig text kan göra stor skillnad.
Mats som är en mycket bra skribent och har läst den, kan väl skriva en lättläst, välformulerad och slagkraftigt bättre text.
Jag har övervägt det, men det är nio sidor och min tid är knapp. Av någon anledning.
Kanske gör ett språkbehandlingsexempel av en del av texten.
Flumbegreppet ”allemansrätt” har socialist regeringar påtvingat svenska folket på landsbygden för att på mycket lång sikt utsläcka privat egendomsrätt, bruks och nyttjanderätt, fritt uttolkat ”allas bättre rätt till allt” eller kollektivets bättre rätt än den enskildes.
Det som förmodligen skulle vara bäst för riket är att ordet ”allemansrätt” stryk ur grundlagen. Som den nu är utformad kränker den redan den enskilde och utnyttjas flitigt av byråkraterna.
Uppfattningen om allas rätt till allt bidrager till landsbygdens totala förfall och en förnedring av dem som försöker att producera livsmedel till befolkningen.
Helt enig med dig Samuel! Allemansrätten är bara den förslagne inbrottstjuvens sätt att haspa av fönsterhakarna för att ha fritt fram vid ett senare tillfälle.
För det fall tjänstemännen ej ids ens försöka förstå vad som dess arbetsgivare har att säga, anser jag att de skall ställa sin plats till förfogande.
Är det så att ”kanslisvenska” utgör en barriär mellan folk och styrande, är vi riktigt illa ute.
Är det något de på kansliet inte förstår, då får dom väl för f-n fråga.
Tycker jag alltså!
Sorry, men mitt Internet har varit nedlagt.
Men Mats,
Vi lever just nu i ett nyblivet mångkulturellt samhälle, där enorma belopp satsas på att ”försöka” lära migranter något som de egentligen inte vill lära. De är ju i Sverige för att tjäna pengar och inget annat?
Än skönt att Norrbottningarna har levat i tusentals år inom den geografiska delen av landet som av hävd kallas Sverige och därmed bidragit till det samhälle och det område som av svenska politiker sedan århundraden tillbaka hävdas som svenskt. Med både fysiska, materiella och pekuniära gåvor till den svenska staten, har de tyvärr aldrig erhållit någon form av hjälp från någon, som skulle ha någon som helst kunskap om deras existens och som möjligtvis skulle kunna bidraga till att de styrande skulle kunna förstå vad Norrbottningarna skriver?
Vad jag menar är tvärtom att vad Norrbottningarna försöker säga är något som inte ska misstolkas. Eftersom makthavarna anses ska styra landet inte har en aning om landets gränser, genom sitt högmod, negligerar dialektala avvikelser ifrån rikssvenskan, måste det därför vara de makthavandes sak att förtolka vad det egentliga budskapet står för. Därför ligger ansvaret hos staten att förstå skrivelsen oavsett om man anser att den hör hemma i ”Runda Arkivet”.
Ja, att jag dristar mig till att kritisera människor jag tycker om för ett initiativ jag sympatiserar med, har väckt en del missnöje. Men jag är så pass konservativ att jag anser det viktigt att även kräva av familjen det jag kräver av andra.
En gammal regel säger att det är den som skickar ett budskap som har ansvaret för att det är formulerat så att mottagaren uppfattar det så som avsändaren avsett. Det finns undantag och kan inte alltid gälla oinskränkt. Mottagaren måste också ha en vilja att åtminstone förstå budskapet för att en dialog eller tankeutbyte ska äga rum.
I det här fallet vill inte mottagaren förstå de effekter Västerbottens markägare pekar på och vill ha ändrade, effekterna är ju precis de socialdemokraterna avsett ska inträffa. När sossarna, som i detta fall, får in en text som måste tolkas för att förstås, då kommer de inte att anstränga sig för det. De kommer med glädje att kasta den i soporna.
I ett fall som detta hade texten för att göra skillnad behövt vara extremt strukturerad, exempelvis inledning med tydlig sammanfattning, rubrik, problembeskrivning, krav på åtgärd, ny rubrik, nästa problembeskrivning, krav på åtgärd, och så vidare, en sak i taget. Då hade det funnits konkreta punkter att hänvisa till i all fortsatt kommunikation med politiker och tjänstemän.
Jag kommer att låta denna sida finas kvar och den går som vanligt att kommentera i fem veckor. Jag är ingalunda felfri, så kritik kan riktas även mot mig. Det får jag leva med.
Det är inte alltid att familjen ger den respons som man skulle önskas. Ditt budskap är definitivt mottaget och accepterat. I vilket sammanhang som helst i den värld som vi hittills åtnjuter, så tas detta för givet och jag är helt enig med dig att familjen ska åkrävas det som gäller.
Jag har tagit del av Västerbottens markägarens kritik i ämnet när jag nu upptäcker att det är Västerbottens markägare du skriver om och inget annat. Det hoppas du ursäktar och i sak har det ingen betydelse.
Det är mottagarens uppgift i en demokrati, om vi fortfarande har en sådan, att förstå sina väljares/undersåtars mening och vilja. Som det ser ut nu, när de (det är de människor som inte kan uttrycka sig särkilt gott) möter myndighetspersoner personer som ofta är väldigt unga och oerfarna och kanske bemästrar svenskan halvdant och är ovetande om den population som finns i övre delen av vårt avlånga land, som krocken uppstår, oavsett om det sker via brev eller email.
Om det nu är en kommunikation som vilar på språklig inkonsekvens, så borde det enligt min mening vara betydligt lättare att överbringa än de spörsmål som uppkommer på hemspråksundervisningen
Problemet med vår svenska demokrati, som du säkert noterat i decennier, är att mottagarna av folkets vilja inte vill veta av folkets vilja. De vill styra oberoende av folkets vilja. Så för att göra sin vilja känd, inte minst hos resten av folket, måste folket vara extremt tydliga i sitt budskap.
Problemet är likartat i andra demokratier.
Tänk om folket då svarar med samma mynt, ( att inte förstå vad styrelsen har beslutat) , då är ju ett helt fritt samhällsskick uppnått.
Då har man som enskild fritt tolkningsföreträde av vad som exempelvis står på skylten om hastighetsbegränsning.
Det skulle ju kunna benämnas som en demokratisk anarki och vore kanske ett lysande exempel på vad som händer i ”landet lagom”.
Vi blev förvånade över Mats kritik för vi som varit inblandade i skrivningen har mycket god erfarenhet av skrivelser inom myndigheter och privata företag och organisationer. Vi var noga med att ha en enkel disposition. Huvudfrågan var äganderätten och olika intrång i äganderätten som vi haft problem med i många år. Beskrivningen av alla problem ur verkligheten krävde 10 sidors beskrivningar från Västerbottniska markägare som är medlemmar. Alltså först en problembeskrivning som sedan avslutades med en summering och yrkanden på en halv sida. Problembeskrivningen presenterar 17 st. problem med rubrik. Det har varit ytterst viktigt att beskriva alla större problem vi har och den beskrivningen var vi mycket nöjda med. På Mats kritik har vi framfört till honom att departementen upprätthåller demokratin och kan se bortom språk och formalia och se till sakfrågorna. I annat fall är landsbygdens folk demokratiskt marginaliserade.
”Departementen upprätthåller demokratin och kan se bortom språk och formalia och se till sakfrågorna. I annat fall är landsbygdens folk demokratiskt marginaliserade”.
Ca 16.300 lantbrukare svarar för 85% av den svensk produktionen från landsbygden av totalt 64.000 fastighetsägare med anknytning till livsmedelsproduktionen. Den förstnämnda gruppen med den största potentialen ryms i ”Globen” i Stockholm.
Svenska lantbrukare (livsmedelsproducenter) marginaliserades den 10 Juni 1932 av en folkpartist, det blev socialisternas inkörsport till förslavningen som vi alla kommer att få lida för intill den dagen den enskilde får tillbaka sin egendomsrätt, bruks och nyttjanderätt till sin egendom. Fram till den dagen förblir vi ””demokratiskt” marginaliserade. Det är aktningsvärt att Västerbottningarna repar mod till sig och försöker hålla socialismen för dörren som vi ”marginaliserade” stödjer.
För lantbrukets del har LRF hela tiden spelat under täcket med socialisterna, det är den verkliga katastrofen för 16.300 för livsmedelsproducenter.