Landsbygdens vägstandard

Motormännen har undersökt kvaliteten på 67000 km svenska primärvägar, alltså de större statliga vägarna där man kan förvänta sig god kvalitet. Det är det också, nära storstäderna i söder. Däremot i glesbygd, i skogslänen och norr om dalälven är 700 km i så dåligt skick ”att det är obehagligt att trafikera och kostsamt att reparera”.

Alla vi som trafikerar de mindre statsvägarna har mött ”snabelbilen”, den som via en slang över taket pytsar ut tjära och smågrus i potthålen. Något riktigt underhåll är det inte fråga om och det håller vanligen inte ens ett helt år tills snabelbilen kommer nästa år.

Motormännen varnar för nedprioriteringar av vägunderhåll, särskilt i de bygder där bilen är det enda alternativet för människornas arbets- och fritidsresor, samt transport av gods. De varnar med andra ord för miljöpartiet. Motormännen kallar det för ett avståndshandikapp som landsbygdens invånare har. Ett handikapp som inte får förvärras på grund av dogmatisk syn på bil och miljö.

 

Det här inlägget postades i Trafik och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

20 kommentarer till Landsbygdens vägstandard

  1. Jan Suhr skriver:

    Ja det är verkligen riktigt dåligt på mindre vägar, men även de riksvägar med tvåsiffriga vägnummer är också ganska dåliga även om de underhålls bättre.

    De mindre vägarna är idag sönderkörda av tunga lastbilar, man riktigt ser hur vägkroppen närmast diken har sjunkit ner och är på väg ut åt sidan. Dessa små vägar är helt enkelt inte byggda för dagens tunga lastbilar. Ofta är det mycket gamla grusvägar som bara asfalterades för 20-40 år sedan för att sen bara lappats och lagats. Många bilar drabbas idag av brott i fjädringen som här på våra vägar får utstå belastningar som normalt aldrig skulle uppstått under bilens livslängd.

    För att sen inte tala om alla skador från dubbdäcken…

  2. Stefan Eriksson skriver:

    Jan, det du nämner om att vägarna ”breddas” av tunga och långa transporter (läs timmerbilar) är en stor ”utgiftspost” i vägunderhållet.
    De samfälligheter med statligt stöd för skötsel, kan lätt se vilka vägbredder som utgör underlag för bidrag. I skarpare kurvor är bredden dubbelt upp än vad som staten bidrager med, resten får andelsägarna ta ur egen ficka.
    Stort samma förutsättningar gäller på det finmaskiga statliga vägnätet.

    Jag vill påstå att i Sverige finns där ”dubbelt så mycket väg” än vad officiella siffror anger, i vilket fall om ”ytan/arealen” väg räknas.

    På F1 banor har de berörda insett problematiken med att vissa ”genar” för mycket, och innerkurvor
    är försedda med grova ”tvättbräden” av betong.

  3. Jan Suhr skriver:

    Om man samtidigt betänker hur mycket bilismen betalar i olika skatter och avgifter så borde vi ha världens finaste och bästa vägar som kunde få ny asfalt varje år. Tänk vad många arbetstillfällen det skulle skapa, pengarna finns ju redan

  4. Göran skriver:

    Har man åkt lite i andra länder då har man fått erfara hur dåliga vägarna är i Sverige. Jag har bilat i baltländerna (15 år sedan dock) och vägarna där var bättre än i Sverige. Svenskar som tror att Sverige är världens bästa land på precis allt skrattar åt andra länder, men det är nog tvärtom skrattet borde gå. Svenskar måste vara ett ovanligt naivt folkslag. Vi tror att är frälst i landet med skatter. Riktigt grundlurade är vi ända in i ryggmärgen.

    Sedan frågar det naiva folket vem som ska bygga vägarna om det inte finns skatter? Jag undrar vem som byggde de vägar i Sverige som är privata – som utgör 70 % av vägnätet?

    • Stefan Eriksson skriver:

      Både ock !
      Bilåkande i Norge förutsätter att man har mycket tid, och ännu mera tålamod, inte minst ”bommepeng”, då tid och tålamod tryter.
      Nederländerna i motsats ett högklassigt vägnät, framförallt motsvarigheten till vårt länsvägnät.
      Belgien däremot ”miltals” med lokalvägar där belaget utgörs av puckelpistliknande gatstensförband.

      Men sämst alla kategorier i Nord-Europa är så kallade ”plattenwege” i forna DDR, som fortfarande finns kvar, där många, både person och lastbilar aktivt väljer att köra vid sidan av vägen.
      Skall Ni till Rügen ?, Ta traktorn.

      • mats skriver:

        Jag var på Rügen för ett par år sedan. Vägarna var inte sämre än i Skaraborg, ungefär likvärdiga.

        • Stefan Eriksson skriver:

          När du hamnar på en ”plattenweg” lär du minnas det för en god tid framöver. Klart blodtryckshöjande.

      • Göran skriver:

        Jämföra med Norge räknas inte.

  5. Niklas skriver:

    Ja, småvägarnas standard lämnar mycket övrigt att önska, liksom cykelbanornas standard.

  6. Jan Suhr skriver:

    Åkte en sväng nere i Europa i höstas. I Danmark blev jag riktigt överraskad över hur tyst bilen gick. Det var en rätt nyasfalterad väg och helt ljudlös.

    Däckbullret från vår grova och dubbdäcksslitna makadamasfalt är verkligen öronbedövande även i en i övrigt ljudlig bil. För att inte tala om alla stenskott man får.

    • mats skriver:

      Där har du en poäng, stenskott har blivit vanligare. Flera försäkringsbolag har infört begränsningar i hur ofta du får byta vindruta.

      • Stefan Eriksson skriver:

        Det senaste stenskottet hamnade i elementet till AC,n, det blev dyrt!!

      • Jan Suhr skriver:

        Bytte vindruta på min förra bil, tog två veckor så kom ett nytt stenskott och spräckte rutan :-(

        Slipa strålkastarglasen är en årlig procedur innan besiktningen numera.

    • Jan Suhr skriver:

      En annan sak jag märkt på senare år är att efter en vinter är bilen alldeles sträv i lacken och runt hjulhusen kan man se en svart beläggning av något tjärliknande klibb.

      Det är väl troligen asfaltens bindemedel och snabelbilens tjära som blivit upplöst av vägsaltlösningen och stänker upp på bilen. Det är ett helvete att få bort, även med för ändamålet avsedda lösningsmedel.

  7. Göran skriver:

    Bara för att trösta er som bor på landet kan jag säga att det finns gator i Stockholm innerstad som är sämre eller minst lika dåliga som de dåliga på landsbygden.

    • Stefan Eriksson skriver:

      Japp, så är det, skillnaden är avstånden i km. räknat.
      Och du har rätt, Norge är ju inte med i Eu ens en gång, och många båtar har dom.
      De är vana vid sjögång, både till havs och land!!

  8. Du vet vem skriver:

    Som motorcyklist avskyr jag snabelbilen. Det finns regler (Trafikverkets egna) om att det skall skyltas och att löst grus skall vara bortsopat efter max 48 timmar. Tror ni det följs? Klagar man rycker Trafikverket bara på axlarna och skyller på entreprenörerna. Man tar dom emellertid aldrig i upptuktelse för att de inte följer regelverket.

    Inte kul att komma runt en kurva och hamna på kullager, då behöver det inte gå särskilt fort för att det skall bli mer spännande än man kanske velat.

Kommentarer inaktiverade.