Varför lyssna på folket?

Brexit avslöjade med enastående tydlighet att samhällseliten tror att demokratin är något som den kontrollerar och styr. Brexit visade också att det alldeles för ofta är precis så som eliten tror. Demokratin och folkets röst till trots.

Ändå har vi sett det förut. Vi såg det efter Irlands folkomröstning som sa nej till Lissabonfördraget. Då deklarerade Margot Wallström att de bara skulle ”förklara fördraget bättre”, så skulle nog Irland komma med de också. Förklara bättre betyder i klartext mer propaganda och upprepade frågor (tjat) tills de säger ja.

Vi har sett det hela det senaste året och ser det fortfarande med Donald Trumps presidentkandidatur. Eliten tror att om den tillräckligt tydligt ”förklarar” hur ogärna de ser Trump som president, så fogar sig folket och röstar på någon annan. Det vill säga på Hillary, elitens kandidat.

Vi såg det i senaste svenska valet när eliten inte ville veta av SD och efter valet till och med skapade DÖ-debaclet för att bekräfta sin egen inkompetens. De fortsatte i vintras när de föreslog storregioner som folket inte vill ha. De fortsatte nu i veckan när de sa att de ska ”förklara” fördelarna med storregioner tills folket inser fördelarna. Ja, till och med det oundvikliga med storregioner i det moderna globaliserade samhället.

Så varför ens låtsas som om vi har en demokrati där ledarna lyssnar på folket? Varför inte bara ställa upp en diktator bakom en skottsäker glasvägg, som vi kan skjuta på bäst vi gitter? Det skulle förmodligen vara billigare och vi skulle få lite sunt utlopp för våra aggressioner mot ledare som inte bryr sig om folket.

Det här inlägget postades i Aktuella övriga ämnen, Frihet och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

80 kommentarer till Varför lyssna på folket?

  1. Jan Suhr skriver:

    Med de svenska regionerna så kunde de ju lika gärna gå ”full out” på en gång och göra hela Sverige till en region. Det handlar ju till största delen om organisation och finansiering av sjukvården. Man kan då avskaffa landstingsskatten och lägga över det på den statliga skatten. Vi lär för eller senare hamna där ändå.

    • mats skriver:

      Ja, regionerna lyder ju under kommunallagen och det kommunala självstyret bryr sig staten om endast när det passar staten.
      Vi lever i en diktatur, med frihet och folkmakt på banderollerna. Vi lever i en demokrati, där frihet och folkmakt har gjort sorti.

      • akesundstrom skriver:

        Hear, hear! Fast än är det kanske inte för sent att räta upp det kantrande skeppet?

        Det viktiga med kommunallagen är att den innehåller en bestämmelse om LIKABEHANDLING. Dessvärre finns det i regeringsformen inte någon motsvarande spärr mot politiskt godtycke på riksnivå. Dags att högt och tydligt kräva en sådan. Det skulle eliminera mängder av diskriminerande regler. T ex de groteska orättvisorna mellan daghems-föräldrar och så kallade hemmaföräldrar.

        • mats skriver:

          Ja, en rejäl omarbetning av Regeringsformen till att innehålla principiella väsentligheter vore välkommet.
          Men hur ska vi få till stånd ett system där vi verkligen kan göra oss av med oönskade politiker?

          • Göran skriver:

            Det skulle bara gå genom en ytterst hemlig infiltration, på sådant sätt att alla platser i Riksdagen besätts av dessa infiltratörer. Dock får hälften och en till avslöja sig. De måste kunna hålla sig kvar i Riksdagen över två valperioder om det är grundlagarna som ska ändras. Det spelar ingen roll vilket parti de tillhör.

    • akesundstrom skriver:

      Rätt. Att avskaffa landstingen (och länsstyrelserna) löser problemet på bästa sätt. Två nivåer: staten och kommunerna. Enkelt, demokratiskt och välståndshöjande (en byråkratinivå mindre!)

  2. B-J Bjurling skriver:

    ”Betänkandet” heter ”Regional indelning – tre nya län”. SOU 2016:48

    http://www.regeringen.se/contentassets/02fee458797749b1a8ead4fc0d715664/regional-indelning–tre-nya-lan-sou-201648

    • Göran skriver:

      Mer centralplanering löser problemen. Det är precis det som är problemet.

  3. Samuel af Ugglas skriver:

    ”Eliten… efter valet till och med skapade DÖ-debaclet för att bekräfta sin egen inkompetens”.
    Inkompetensen känner nog de flesta till men att som Batra avsiktligt tillåta att Löfven genomföra en oblodig socialistisk statskupp visar enbart hur genomruttet och korrupt Sverige har blivit.
    Lite cynism är nog på plats. När väl de nyanlända främlingar väl etablerat sig högt upp i förvaltningarna i riket så får vi kanske uppleva hur Batra och hennes beundrare inlemmar sig i Sveriges nya ”välfärdsstandard”. Odefinierbara är de outgrundliga ”moderaterna”, eller?

  4. Thomas skriver:

    Det är mycket som sker under DÖ-perioden.
    Ansluning till NATO tycks vara en sak… Som är ganska genomgripande.
    Justeringar i den ekonomiska politiken.
    Och givetvis flyktingvågen som nu äntligen börjar redovisas mer exakt i siffror.
    Allt detta hade varit omöjligt att genomföra utan DÖ.
    För då hade ett evigt debatterande skett….
    Nu kör man igenom alltihop utan diskussion.
    Varför?
    Var DÖ något som ”kom utifrån”?

    • mats skriver:

      Du vet ju svaret, att DÖ var politikernas sätt att säga till folket att politikerna vet bäst och därför inte behöver lyssna på folk.
      Vi ska bara vara glada att vi får rösta. Hur vi röstar kvittar. De bestämmer ändå som de vill.

      Å andra sidan har Österrikisk domstol idag bestämt att hela presidentvalet ska göras om, eftersom de röd-gröna (som vann), fuskat genom att manipulera poströsterna. Etthundrafyrtiosju procent valdeltagande i en av valkretsarna talar sitt tydliga språk.

      Kanske det finns lite hopp om rättsstatens överlevnad?

  5. dolf skriver:

    Måste säga att jag gillar idén, bortsett från att jag å det bestämdaste motsätter mig att glasväggen ska vara skottsäker.

  6. akesundstrom skriver:

    Problemet är den systematiska hjärntvätt som väljarna utsatts för i ett halvt sekel. Och som merparten av vår så kallade intelligentia har medverkat till. Ibland aktivt, men oftast passivt, genom att tiga.

    Så prio 1 bör vara att återinföra den tidigare så strikta rågången mellan politik och forskning. D v s befria universitet, högskolor och forskningsråd från de politiska överrockar som i dag har kommandot. Först då finns en chans att ge väljarna korrekta besked om vad som är sant eller falskt i olika sakfrågor och vad som bäst gagnar AB Sverige – och därmed dem själva. Särskilt viktigt förstås i politiskt ”känsliga” ämnen, där den maktlojala tystnaden nu är förhärskande. Klimatnojan är bara ett av otaliga exempel.

    Men väl så viktigt, prio 2, är att införa beslutande folkomröstningar. Britterna har nu i Brexit-debatten visat fördelarna med att koppla bort spinndoktorerna och ställa raka frågor direkt till väljarna. Pressen och nomenklaturan rasar, men folket bestämmer. Som det bör vara i sanna demokratier. Till råda på allt visade sig folket vara mycket klokare än ”eliten”.

    • Göran skriver:

      Ska man ha folkomröstningar måste det finnas en kvalificerad och riktig majoritet bakom besluten. Fler människor måste få vara med och rösta. Rösträttsåldern måste sänkas. T.ex. kan man inte bygga beslut på en 0,1 procents majoritet övervikt om valdeltagande samtidigt är under 100 %.

      Möjligen kan man tänka sig att inskränkande beslut måste ha en absolut majoritet på 75 %. Således: valdeltagande x röster på inskränkning >= 75 %.

      Vad gäller EU kan man införa ett EU medborgarskap. Var och en får välja att vara medborgare. Medborgare får bosätta sig var de vill i EU. De som inte vill vara medborgare får finna sig i att få sin bosättning prövad, men slipper delta i EU regelverk, framförallt skatter.

      Men alla former av regleringar är bara av ondo. Regeringar måste sluta bestämma över individer. För mig är det stötande att jag skulle bestämma något över någon annan som de ska tvingas till mot deras vilja. Av vilken anledning skulle jag tvinga min grannes barn att gå en viss utbildning? Har jag ens rätt till det? Tänk om grannen har en mycket bättre uppfattning om utbildning än jag har? Ska jag då med våld eller hot om våld tvinga min grannes barn att få en sämre utbildning?

      Även om det låter cynisk är det faktiskt en ganska liten grupp som har ett ”mindset” som gör att resterande människor slipper svälta.

      • akesundstrom skriver:

        Håller inte med, som framgått av tidigare replikväxlingar och därför inte behöver upprepas. Inte heller delar jag åsikten i ditt avslutande stycke – det som så tydligt motsägs av Brexit-beslutet. De engelska väljarna var klokare än eliten, den kategori som väl människor med rätt ”mindset” normalt tillhör. Och varför inte argumentera i sak för din underförstådda bedömning, att EU är en välsignelse för Europas medborgare? Det finns massor av inlägg, av mig och andra, att bemöta.

        • Göran skriver:

          Du misstolkar mig. Min åsikt om EU är att det är rena skiten rent ut sagt. Min åsikt om Brexit är att jag ville att UK skulle lämna EU. Jag vill att Sverige lämnar EU och alla andra änder också. År 1995 röstade jag nej för svensk anslutning till EU. Jag hoppas det är utrett i alla fall.

          Men sätter jag mina känslor åt sidan, så anser jag att en folkomröstning ska ha sådan klar majoritet att en fråga aldrig kan avgöras av typ 0,1 procents skillnad.

          Att påstå att britterna har sagt att de vill lämna EU är rent nonsenssnack. Så är det absolut inte.

          Politiker tillhör definitivt inte gruppen med rätt ”mindset”. Jag avsåg inte om politiker eller folket har rätt uppfattning.

  7. kallepelle skriver:

    Göran det Du skrev 11,39 är synnerligen lätt att missförstå dvs det är mycket otydligt!

  8. kallepelle skriver:

    Kravet på sänkt rösträttsålder fick mig på helt fel fot. Hör ju hemma hos kommunister och grönkommunister i deras strävan efter diktatur?

  9. akesundstrom skriver:

    Tack för dina klarlägganden, Göran. Bra att vi är överens om att EU är ”rena skiten” och att Sverige bör följa UK:s exempel.

    När det gäller ditt krav på kvalificerad majoritet finns det skäl för och emot, men på den punkten är vi oense. Givetvis är det ett faktum – inget ”nonsenssnack” – att britterna beslutat sig för att lämna EU. Hur röstskolkarna skulle ha röstat kan varken du eller någon annan veta. Och eftersom du själv gillar beslutet borde du väl vara tillfreds, trots det smolk i glädjebägaren som tycks äventyra din sinnesfrid.

    Vad gäller det du kallat rätt ”mindset” syftade jag på eliten i vid bemärkelse, ínte enbart politikerkåren (den räknat inte jag till eliten). T ex alla de bankchefer och andra företagsledare som argumenterade för stanna-alternativet. Många av dessa vägleddes uppenbarligen av egoistiska motiv, för sant är att finansbolagen och bankerna i varje fall kortsiktigt kan påverkas negativt av Brexit-beslutet. Londons överbetalda bankirer får å andra sidan god tid på sig för att anpassa sig till folkviljan.

    Någon massflykt från London blir det knappast, om nu Bryssel agerar i medborgarnas intresse i stället för att obstruera. Det senare skulle vara rent kontraproduktivt genom att påskynda Unionens slutliga sammanbrott. Så låt oss i detta fall hoppas att dumheten som vanligt segrar i Bryssel.

    • dolf skriver:

      Jag har tänkt skriva ett eget inlägg på ämnet, men i korthet kan jag säga här att trots att jag gläder mig åt resultatet så är mycket av invändningarna jag ser i samband med Brexit-omröstningen principiellt är helt riktiga. Men det är så dags att dra upp dem efter omröstningen är gjord för att man inte gillar resultatet. Och samma invändningar är i precis lika hög grad giltiga ifråga om folkomröstningen på 70-talet då UK anslöt sig till det blivande EU (EEC) 1975. Så om man vill ogiltigförklara Brexitomröstningen så får man samtidigt ogiltigförklara omröstningen 1975. Vilket innebär att man sitter kvar i samma båt, UK är då inte del av EU.
      Personligen är jag inte särskilt positiv till folkomröstningar (tänker till exempel kärnkraftsomröstningen) eftersom de som fäller avgörandet i en fråga bör vara ordentlgit insatta i den, vilket människor sällan är.
      Men när det gäller konstitutionella förändringar (som t.ex. EU-medlemskap) så har de ofta en hög grad av ideologisk/värdegrundsmässig karaktär där det då kan vara lämpligt att man har folkomröstning som ett obligatorium. Men då borde man också ha betydligt hårdare krav än enkel majoritet. Jag tänker mig typ 3(!!!) folkomröstningar med två mellanliggande val och minst 75% majoritet i varje omröstning för en ändring av en konstitution eller grundlag.
      Konstitutioner och grundlagar skall vara väldigt svåra att ändra på.

      • mats skriver:

        Ja, konstitutioner och grundlagar, samt konventioner (internationella avtal) som inkräktar på grundlagarnas utrymme (tillämpning), ska vara mycket svåra att ändra. För att det ska fungera i längden måste de dessutom vara riktigt bra skrivna från början.

        • akesundstrom skriver:

          Det var just det: ”bra skrivna från början”. Vilket dom inte är! Flera viktiga demokratikomponenter saknas, t ex en författningsdomstol och en rättighetskatalog likt den amerikanska till skydd för bl a äganderätten. Vidare borde LIKABEHANDLINGSPRINCIPEN finnas med i regeringsformen, inte bara i kommunallagen. Och varför är BESLUTANDE folkomröstningar förbjudna? Att automatiskt göra EU-rätten till svensk lag är ett annat flagrant avsteg från demokratiprincipen – därför att EU saknar demokratisk kontroll och legitimitet. Det finns ingen anledning att försvåra korrigeringen av sådana brister, utöver de regler som redan nu kräver beslut av två riksdagar med mellanliggande val.

          • mats skriver:

            Himla märkligt fenomen det där!
            Om grundlagen är dåligt skriven från början, så är den oftast lätt att ändra, exempelvis till det bättre. Vilket den dock aldrig blir.
            Om grundlagen är bra skriven från början, så ska den vara svår att ändra, åtminstone till det sämre. Vilket den dock alltid blir.
            ?

            • Stefan Eriksson skriver:

              Japp!
              Så ser det i alla fall ut ur min horisont.

            • dolf skriver:

              Second that!
              Någonsin hört talas om Nomic?

              • mats skriver:

                Nej, det hade jag inte. Men Kalleboll har alltid fascinerat mig!
                Det är alltså det eliten spelar med oss, borde jag ha begripit!
                Å alla hembrännare spelar Kalleboll med eliten. ;)
                https://sv.wikipedia.org/wiki/Kalle_och_Hobbe

                • dolf skriver:

                  Finns väl kanske en svag gemensam nämnare. Reglerna för Nomic är lite som att läsa en uppsättning föreningsstadgar. Tycker det är fascinerande och har alltid velat spela det. Nästan så jag tycker det borde vara obligatoriskt att spela det i samhällskunskap på typ gymnasienivå. Finns genuin förståelse av hur saker och ting fungerar att hämta där.

            • akesundstrom skriver:

              Var vi överens om likabehandlingsprincipen (något helt annat än ”allas lika värde”) i grundlagen?? Den som skulle göra rent hus med godtycklig och i grunden antisolidarisk subventionspolitik.

              Folkomröstningar vet jag att du ogillar, fast på grunder som i mina ögon ter sig svårbegripliga och strider mot vad även du själv brukar beskriva som demokratins grundprinciper.

              • mats skriver:

                Likabehandlingsprincipen måste väl vara grundläggande i en rättsstat, oavsett demokrati eller ej?
                Folkomröstningsinstitutet ska jag återkomma till i en kommentar till DNs ledare.

                • akesundstrom skriver:

                  Måste vara? Men så det är ju inte i Sverige, som vi väl alla känner till. Och lär inte heller blir utan en grundlagsändring. Så var ditt svar ett ja eller nej till en sådan paragraf i regeringsformen?

      • akesundstrom skriver:

        Om man kräver att väljarna skall vara ORDENTLIGT insatta i alla sakfrågor, tvingas man införa expertstyre och skrota demokratin. Det tror jag inte att du vill, Dolf.

        Nej, det verkliga och mer relevanta problemet är att väljarna ofta är AKTIVT VILSELEDDA i frågor där de politiska partierna är överens. Av ett vetenskaps-politiskt komplex (likt Eisenhowers gamla militär-dito) där forskarna säger det makten vill höra, men i gengäld rikligen belönas via ökade forskningsanslag och snabbare karriärer. Och där även media spelar med – eller i varje sällan fullgör sin granskande uppgift på ett tillfredsställande sätt.

        Jag är övertygad om att Brexit-majoriteten hade varit betydligt större och att Sveriges väljare hade röstat nej till EU 1994, om forskarvärlden fungerat som den borde – och som den i huvudsak gjorde före vänsterpopulismens genombrott på 70-talet.

        Att eliminera denna press- och forskaretiska cancerhärd är viktigare och mer avgörande än att trixa med röstningsförfarandet.

        • dolf skriver:

          Det är rimligt att kräva att folk som röstar i en fråga vet vad det är de röstar om. Jag skulle t.ex. gärna se att det var ett förkrav för att få rösta i ett val att man klarar ett test, baserat på partiets partiprogram, om vad det är partiet man röstar på står för.

          • akesundstrom skriver:

            Det kravet påminner om islamistterroristernas krav att kunna citera koranen, annars blir du genast ett huvud kortare. Nej, det enda ”rimliga” är allmän och lika rösträtt för alla, vi behöver inte ens sortera bort mördare eller de bevisligen galna (psykiskt sjuka) – ett i övrigt fungerande system tål ett sådant spill och besparar oss besvärliga gränsdragningsfrågor.

            Skall man börja sortera, så starta hellre med de verkligt stora skurkarna som med glans klarar ditt partiprogramtest men som skadat Sverige mer än andra, typ Reinfeldt och Batra plus paret Romson & Fridolin för den blockneutrala balansens skull.

            • dolf skriver:

              En högst märklig jämförelse. Det handlar inte om att bestraffa människor för att de inte är renläriga, utan att de rätt och slätt får kvalificera sig när de röstar. Vad är det som är så underligt med den idén. Rent praktiskt blir det lite joxigt, men inte omöjligt att implementera.
              Du tycker inte att det är ett rimligt krav att man åtminstone har läst partiprogrammet för partiet man röstar på i ett val? (Ett sånt krav kommer aldrig att gå igenom, då det vore till förfång för Fi, Mp och V)

              • akesundstrom skriver:

                Av beröva någon rätten att rösta, är inte det en bestraffning? Samt definitivt mer än ”joxigt” att implementera! Och nej, ingen skall behöva läsa partiprogram för att få rösta.

                • dolf skriver:

                  Du vet väl att rättigheter också brukar medföra skyldigheter och/eller ansvar?
                  Det du röstar på har en inverkan inte bara på ditt eget liv utan också på andras. Vad mig anbelangar är man skyldig att åtminstone sätta sig in i vad ett parti faktiskt står för innan man röstar på det. Överhuvudtaget är det ett otyg att människor skall vara med och fatta beslut utan ens minimala kunskaper om vad det är de beslutar om.
                  För att ta ett annat exempel, energipolitiken, om man skall vara med och rösta eller besluta om hur energipolitiken skall utformas så borde man åtminstone ha en basala kunskaper om baskraft, reglerkraft och intermittent kraft och hur de olika energislagen kan eller inte kan tillfredsställa det faktiska energibehov som finns.
                  Det är helt okej att till exempel ha åsikten att man skall lägga ner kärnkraften, men om man är med och beslutar om en kärnkraftsnedläggning bör man ta mig fan också veta vilka konsekvenser det ger.
                  Att man skall ha rätt att vara med och besluta om saker bara för att man har fyllt 18 är bara ren och skär idioti.

                • dolf skriver:

                  … och nej, jag ser inte det som en bestraffning. Precis som jag inte ser det som en bestraffning att någon inte får körkort utan att först lära sig trafikreglerna.

    • Göran skriver:

      akesundstrom. När Sverige röstade om deltagande i EU var det samma sak. Det sägs att svenska folket har röstat ja. Räknar man antal ja-röster och ser till röstdeltagandet, då hamnar man under 50 %.

      Klart jag är glad att UK förhoppningsvis går ut ur EU och att det medför att hela EU-projektet skrotas. Men, om jag har en princip så borde jag följa den även om det är till min nackdel.

      Jag gillar att ströva i skog och mark och allemansrätten ger mig den förmånen. Jag sätter äganderätten högt, så om någon markägare vill förbjuda mig att gå på dennes mark är det bara för mig att acceptera det, då jag måste sätta äganderätten före allemansrätten även om det inskränker på min högt önskade vilja att få vistas i skog och mark.

      Angående att rösta tycker jag att den som initierar ett ärende även måste se till att det får sådant gillande att folk röstar på det. Det innebär att alla som inte röstar alltid är nejröster. Alla röstningar ska vara formulerade så att det krävs ett ja och alla jaröster ska vara långt över majoriteten mot alla som röstar nej och de som inte röstar.

      • Stefan Eriksson skriver:

        Nej! Att ”skruva till ett resultat” som du menar i sista stycket, är att tillmäta ”soffliggaren” för stor betydelse. Folkomröstningar måste utformas så att ingen tveksamhet råder om deltagandets betydelse.

        Vi lever ju i en demokratur där väldigt många (flertalet) resonerar som att de har inget att säga, politikeradeln gör som dom vill i alla fall.
        Så för det fall ett deltagande erbjuds, skall bara de som antager erbjudandet räknas.

        Jag skulle till och med kunna tycka att med valdeltagandet erhåller den enskilde ett kvitto på visat deltagande.
        Detta kvitto bör vid anmodan visas när denne senare har åsikter om ämnet.
        Det är ”nånannanismen” som lämnar spelplanen fri till verklighetsfrämlingar som tar sig plats vid rodret. Att köra med inställningen att ”det får nån annan ta hand om”, är det som eroderar tilltron till ett gemensamt styre.

        Jag hör nuförtiden också rikspolitiker vända på resultatet, till exempel
        användes omvänd räknekonst som ett argument för DÖ.
        Överenskommelsen var att andelen som INTE röstat på SD var så stor att det motiverade en blöt filt över hela plenisalen.

        • Göran skriver:

          Om jag vill ändra på något, borde jag då inte få ett sådant gillande för det att folk kliver upp ur soffan och röster på det? De som inte gör det visar uppenbarligen att de inte gillar min idé.

          Man kan såldes säga nej passivt eller aktivt (rösta nej). Det borde däremot aldrig kunna vara på det viset att min idé kan få ett passivt ja.

          • Stefan Eriksson skriver:

            Jag har svårt att se hur en passiv ”röst” skulle legitimera ”folkviljan”.
            Förutan aktivt deltagande vid omröstningar, reduceras rösten till nära nog ingenting, vare sig man går till valurnan eller inte.
            Men efter genomförda folkomröstningar i Sverige kan jag gott förstå att många inte bryr sig.
            Kanske är det också målsättningen, då får demokraturen hållas i fred utan obstruerande störningsmoment.

  10. Stefan Eriksson skriver:

    Lösryckt citat från kärnkraftsomröstningen där väljaren utbrister:
    Varför bråkar dom om kärnkraft, kan vi inte ha det som det är, med elektricitet ?
    Hur många väljare visste då vad de röstade om ??

    • akesundstrom skriver:

      Citat varifrån och av vem? Tycker mig känna igen denna text från en satirisk skämtteckning. Ett rent skämt i så fall och därmed lite oförsynt att ge sken av koppling till den mindre lustiga verklighet vi diskuterar. Känner du inte till att den s k konsekvensutredning som påstod sig ge de röstande objektiv vägledning i själva verket var en solklar partsinlaga för ja-sidan? En rad ”forskare” sålde sin yrkesheder på samma sätt som kollegorna i motsvarande EU-analys 1994. Båda dessa folkomröstningar var riggade, vilket fortfarande är okänt för säkert 90 % av väljarkåren. Maktövergrepp värda mer än anekdotiska kommentarer, tycker du inte det Stefan?

      • Stefan Eriksson skriver:

        Jo, det är sant.
        Det är nog mer satir än citat, men likt ingen rök utan eld tänker jag:
        ingen satir utan verklighet.
        Satiren är sprungen ur ”vriden” verklighetsuppfattning och väl ett tecken på absurda förehavanden, speciellt ”kända” sådana.

        Frågan var så typiskt svensk ställd så det är inte sant.
        Skall det satsas på kärnkraft?
        Valalternativ: JA,,,,NEJ,,,,,,och Kanske , vi får väl se imorgon!!

  11. akesundstrom skriver:

    Nej, Dolf, vi är inte överens om att demokrati = ”ren och skär idioti”. Hoppas ändå att du inte på allvar menar att du föredrar dagens parlamentariska diktatur? Eller demokratur, som Mats föredrar att kalla belätet.

    Och för att nu testa din egen kunskapsnivå vad gäller energipolitiken är du välkommen att försöka motbevisa mitt påstående att någon ny ”baslast” (kärn-eller kolkraft) inte kan bli aktuell i Sverige det närmaste kvartsseklet.

    • dolf skriver:

      Jag sa inte att demokrati var idioti, jag sa att demokrati som enbart baserar sig på ett åldersstreck är idioti. ”Hoppas ändå att du inte på allvar menar att du föredrar dagens parlamentariska diktatur?” Eh? det var väl precis den jag sågade?
      Jag är överhuvudtaget inte klar över vad du menar med ditt påstående att »någon ny “baslast” (kärn-eller kolkraft) inte kan bli aktuell i Sverige det närmaste kvartsseklet», så kan varken ge bifall eller motbevisa.

      • akesundstrom skriver:

        Så strunta i min bevisning (du har tydligen inte hängt med i tidigare diskussioner i detta forum) och svara på frågan om ny baslast behövs de närmaste 20-30 åren. närmaste decennierna. Är ditt svar ja, har du – enligt dina egna principer om verifierad kunskap som förutsättning för rösträtt – ingen rätt att delta i en ny folkomröstning om energipolitiken.

        • dolf skriver:

          Jag är ren reguljär gäst på det här forumet, vilket du borde veta om du själv är det eftersom min logotyp/gravatar är distinkt och lätt igenkännbar och i stort sett ingen annan har gravatar. Så det går knappast att missa mig. Jag har däremot väldigt dålig koll på vem du är eftersom du inte har något som utmärker dig på ett textbaserat forum som detta. ”akesundstrom” (som jag antar står för Åke Sundström) är ett vanligt svenssonnamn som det går 13 av på dussinet. Så hur sjutton förväntar du dig att jag skall hålla koll på vad du (enligt eget påstående) bevisat? Om du vill att jag skall bemöta något du sagt utanför den här tråden så får du som minimum ge en länk till det. Jag kan inte bemöta något jag inte har någon kännedom om.
          Jag har ett problem med termen ”baslast” (jag hittar ingen riktig definition av det någonstans), men jag antar att du menar ”baskraft”. Att säga ”vi behöver ny baslast” låter i mina öron som att säga ”vi behöver nya konsumenter” när det är ”nya producenter” man menar.
          Jag kan inte ta ställning till ditt påstående att »någon ny ”baslast” (kärn-eller kolkraft) inte kan bli aktuell i Sverige det närmaste kvartsseklet» för det är ett lösryckt påstående helt utan kontext. Det framgår inte ens om du menar att det är tekniskt ogörligt eller om du talar om att det rent politiskt inte skulle vara möjligt. Jag vet inte vad du baserar påståendet på för premisser. Att kräva att någon motbevisar ett lösryckt påstående utan att redogöra för påståendets premisser och/eller logiska härledning är rent trams och låter sig inte göras.

          • akesundstrom skriver:

            En rak fråga fick inget rakt svar, bara en mindre seriös undanflykt om ”premisser”. Men nu handlar ju denna tråd om EU och grundlagarna, så låt oss återkomma i nästa omgång om energipolitiken.

            • dolf skriver:

              För att svara på din fråga om det kommer att behövas ny bas”last” (jag läser ”baskraft”) de närmaste decennierna, jag säger som så att det är svårt att spå, särskilt om framtiden. Det beror förstås på hur saker och ting utvecklar sig. Men driver man kärnkraften i graven lär man förmodligen sitta i skiten på allvar, särskilt om energibehovet växer. Å andra sidan, om företagsklimatet blir så företagsfientligt att alla industrier och större företag flyttar från sverige och vi fortsätter den demografiska omstruktureringen av landet så lär vi inte behöva någon ny baskraft, för folk kommer att återgå till att elda med ved.
              Det sagt, eftersom grundfrågan var demokrati och rätten att rösta, det vore absurt om jag skulle sitta och rösta för eller mot nedläggning av ett vattenkraftverk X i Lule älv om det skulle komma upp på tapeten. Jag är inte insatt i de specifica förhållanden som gäller för vattenkraftverk X, och jag är inte heller direkt berörd av kraftverket ifråga eftersom jag bor i södra delen av landet. Så varför skulle min röst vara lika mycket värd i denna fråga som rösten från en tekniker som arbetar med vattenkraft och är bosatt i kraftverkets närområde?

              • akesundstrom skriver:

                Som sagt, låt oss återkomma under en ny tråd, det dröjer nog inte så länge. Men som en högst preliminär bedömning verkar du inte kvalificera dig för rösträtt i ämnet (enligt ditt eget insiktskriterium).

                • dolf skriver:

                  Det beror väl på vad specifikt det är man röstar om. Jag har aldrig hävdat att jag anser att jag borde vara röstberättigad i alla sammanhang.

  12. robert skriver:

    “Perhaps the late Lord Attlee was right when he said that the referendum was a device of dictators and demagogues.”

    M. Thatcher

    1975

  13. akesundstrom skriver:

    ”The lady not for moving”, hade inte alltid rätt, Robert. För är inte nästan all politik nuförtiden, inte bara fingerfärdigt riggade folkomröstningar, verktyg för diktatorer (även sådana med oklanderligt demokratiska författningar) och cyniska demagoger! Så varför har vi hamnat i denna avgrund? Därför att demokratins ”vakthundar”, pressen och universiteten, har tystats av statliga piskor och morötter. Inte i alla frågor, sex och samlevnad går bra, men när det gäller de politiskt viktigaste och därmed mest ”känsliga” ämnena.

    De senare kan bara dryftats på fria bloggar som denna, men den stora majoriteten av förvärvsarbetande har sällan tid att vara med på dessa arenor. De får nöja sig med PK-pressens och TV-kanalernas vinklade nyheter, historieförfalskning och låtsasdebatter. Vem kan då förvånas över att hjärntvätten i Svedala börjar påminna om 50-talets Sovjet? Visst, det finns några få andningshål, t ex Axess eller nya Focus, men det räcker inte för att skapa mer konstruktiva dialoger och medborgare bättre rustade framför valbåsen.

    Men dessbättre än inte allt förlorat, som Brexit-bomben har bekräftat för UK:s vidkommande och som nog även en svensk EU-omröstning skulle visa. Är det kanske rentav en historisk vändpunkt vi just bevittnat? När kulisserna rämnar och de nakna kejsarna avslöjas inför en plötsligt seende publik?

    • akesundstrom skriver:

      Sorry, not for turning, vad det Mrs Thatcher sa. Men innebörden är ungefär densamma.

    • robert skriver:

      Jag såg en intressant uttalande av Arron Banks (miljardären som spenderade £5.6m i Leave.EU kampanjen). Han anlitade en amerikansk PR-firma (Goddard Gunster) och fick det utmärkta rådet att ge blanka fan i fakta och istället spela på ”folkets” känslor.

      “It was taking an American-style media approach.
      “What they [Political strategists Goddard Gunster] said early on was ‘facts don’t work’ and that’s it.
      “The remain campaign featured fact, fact, fact, fact, fact. It just doesn’t work. You have got to connect with people emotionally. It’s the Trump success.”

      I en annan tid kallade man sådant för bondfångeri.

      • robert skriver:

        Jag har i och för sig alltid varit EU-motståndare men har svårt att tro på att striderna mellan olika Toryfalanger har något med ”folkets vilja” att gör
        Nigel och Boris och Arron och allt vad de heter struntar fullständigt i vad du och jag eventuellt tycker om EU.

        They just want power.

        • dolf skriver:

          @Robert
          Jag antar att du med ”Nigel” menar Nigel Farage. Han avgick just för att han hade uppnått sitt mål. Och till skillnad från de andra som avgått eller avstått så gjorde han det som vinnare när han hade alla möjligheter att förankra sin position som politiker. Jag ser i alla fall det som ett tecken på att han inte är driven av makthunger.

          • robert skriver:

            Det är i och för sig tredje gången han har avgått så vi får se hur det går.

            • dolf skriver:

              Jag känner bara till förra året när partiet i princip avslog hans avskedsansökan. Vilken är den ”tredje” gången?

              • robert skriver:

                Första gången Nigel avgick var 2009.

                Men han stannar i alla fall kvar i EU_parlamentet. Bra betalt:)

                • dolf skriver:

                  Vad jag förstår var han en framgångsrik affärsman som faktiskt gjorde förlust på att ge sig in i politiken.

                • dolf skriver:

                  Hans plats i EU-parlamentet ska, om allt faller väl ut, försvinna permanent inom 2–3 år. Det är väl i det närmaste bra om han stannar och håller koll på läget till dess. Står en del intressant om hans avgång här: http://bit.ly/29eEyjq
                  Undrar hur många som känner till att han var nära att omkomma i en flygkrasch 2010, brutna revben, punkterad lunga och skador på ryggraden, och har hälsoproblem på grund av den.

  14. akesundstrom skriver:

    Robert,
    Nu är förstås ”fakta” förmedlade av politiker i nio fall av tio ingenting annat än halvsanningar eller rena lögner, inte minst i form av vinklad eller manipulerad statistik. PR-firmans råd, att spela på känslor, är ju vad reklambyråer predikar i alla sammanhang, så det var väl inte det minsta konstigt. Det bondfångeri du talar om är nog betydligt vanligare bland EU-anhängarna än bland kritikerna.

    Många säger sig nu t ex vara ”chockade” över att en så stor del av Labours väljare sa ja till Brexit. Men tar man reda på fakta om hur EU påverkar inkomstfördelningen i medlemsländerna, så borde chocken snarare handla om motsatsen: hur det kan komma sig att arbetarpartier i bl a England och Sverige älskar denna fattigdomsunion. För sanningen är ju att EU:s planekonomiska dårskaper vidgar klassklyftorna till de redan rikas fördel och underklassens nackdel. Vilket engelska ”lantisar” upptäckt, medan en maktlojal intelligentia ingenting säger sig förstå.

    Jag tror att du dessutom har fel i ditt senare inlägg, när du antyder att ”Nigel, Boris och Arron” inte alls bryr sig om folkviljan. Den interna striden inom Torypartiet och framväxten av UKIP är i högsta grad en spegling av opinioner som dessa tre anknyter till, i ett uppenbart engagemang för nationens bästa, inte enbart eller ens i huvudsak, ett intresse för egna maktpositioner.

    • robert skriver:

      Åke, jag tror att du är för snäll och godtrogen.

      Du kan väl inte påstå att pressen har tystats när landets två största dagstidningar, The Sun och The Daily Mail, var båda för att GB skulle lämna EU. Lägg sen till The Telegraph och då har du tre riktiga tungviktare. Inga småbloggar precis:)

      Om du är så misstänksam om politiker i största allmänhet varför tror du att just dessa är ärliga? Instämmer du verkligen med att det var riktigt att spela på känslor för att vinna folkomröstningen? Då börjar det verkligen handla om demagogi. Och det stora känsloargument var förstås immigrationsfrågan. The oldest card in the deck.

      • akesundstrom skriver:

        Mats och andra fick sig nog ett gott skratt när du kallade mig godtrogen. Och snäll är jag bara privat. Men jag ogillar att bli felaktigt citerad; jag skrev ingalunda att ”pressen har tystats”, jag noterade att ”lantisarna” begripit vad intelligentian (dit räknar jag inte pressen) sagt sig inte förstå om hur EU:s galna politik (de planekonomiska programmen, migrationskollapsen, ECB:s nollränta mm) berikar de redan rika och i motsvarande mån sänker levnadsstandarden för andra, mer normalavlönade. Om dessa sakfrågor, som avgjorde folkomröstningen och dominerade min replik har du inga kommentarer. De handlar inte heller om känslor som du nedlåtande ger sken av. Däremot är det troligt att utgången påverkades av att stora rikstidningar stödde lämna-sidan. Se där en av privatkapitalismens goda sidor. Vår egen statsunderstödda press skulle aldrig våga utmana maktapparaten på liknande sätt.

        Min tro på Farage hederlighet grundar sig på många timmars lyssnande på hans logiskt övertygande och skarptungade anföranden i EU-parlamentet. En kunnig och ärlig tvillingsjäl, som säger ungefär vad både Mats och jag brukar skriva i detta forum. Hans like finns inte i vårt eget parlament, möjligen med undantag för Finn Bengtsson, riksdagsmannen som fällde den för demokratin så förödande Decemberöverenskommelsen. Jo, det finns verkligen goda skäl att vara skeptisk mot ”politiker i största allmänhet”. Men också att välkomna när någon, som Farage eller Bengtsson, bryter detta dystra mönster. Farage har gjort England en ovärderlig tjänst, medan Ringholm-kopian Batra visserligen skrotade DÖ, men i praktiken fullföljde den: minoriteten fortsätter att regera som om ingenting hänt.

  15. dolf skriver:

    Jag minns efter förra valet hur man på alla håll och kanter drev på hårt med budskapet att 87% hade röstat mot SD. Men med det synsättet var inte bara 95% mot KD, 95% mot FP, 94% mot VPK (jag kallar en spade för en spade), 94% mot C och 93% mot MP utan dessutom 77% mot M och 69% mot SAP.
    Man kan med fog då påstå att alla partier var hatade och fick misstroendevotum av folket och att inget av dem är värdigt att sitta i riksdag/regering. (Vilket jag i och för sig är beredd att skriva under på, men inte baserat på valresultatet.)

  16. Risto Matinen skriver:

    Här utvecklade sig en debatt angående krav för att få rösta. Jag har alltid varit för det, men förstår
    akesundstrom invändningar.

    Håller inte med dolfs förslag om att man skulle testas på partiernas program. Det skulle i värsta fall leda till att endast/främst partifunktionärer fick rösträtt. Nä, bättre med IQ-test, koll om man kan dra logiska slutsatser och vissa kunskapstest.

    Det skulle givetvis även gälla politiker och byråkrater. Det bästa med det testet vore att knappt några av dagens landsförrädare skulle godkännas.

    • Risto Matinen skriver:

      Vad är det? Kan inte publicera annat än korta kommentarer, så jag är tvungen att lägga till ovanstående här:

      Problemet är dock ett annat. Politiker och byråkrater (Klåfinger) ska inte ha något att säga till om. Vi vet bättre än Klåfinger hur vi vill och kan leva våra liv. Begränsa politik till noll eller nära noll och allt blir bättre av det.

      Det är minst en grov förolämpning att nollor som Måna Muslim och Rövén får bestämma något över oss. Även om de inte vore nollor, skulle de inget få besluta om som rör andra än dem själva…

    • dolf skriver:

      Jag är positiv till IQ-test också. Räcker med att man sätter gränsen vid 100 IQ så har han man skalat bort den ”dumma” halvan av befolkningen. Men jag vidhåller att det bör vara ett minimikrav att man faktiskt vet vad det är för politik man röstar för. Vad är det annars för poäng med att låta folk rösta?

      • Risto Matinen skriver:

        Asså, man köper grisen i säcken när man röstar. Ingen vet vad man röstar på, så det faller.

        Dolfs IQ-gränsen är väl hög tycker jag eller varför inte IQ >130 då slipper man 97 %? Dock är inte IQ nog. Psykopater skulle inte få rösta och inte heller kunna vara politiker. Då ryker >80% dagens förrädare.

        Kanske var det bättre för? Ju mer skatt man betalade, desto större inflytande.

        Det finns ett man kan vara säker på, och det är att det blir bra/bättre för politikeradeln, men sämre för vanliga svenskar…

        • dolf skriver:

          Hög? Du menar inte låg?
          Egentligen tycker jag nog 115 (en standardavvikelse) vore en lämplig gräns IQ-mässigt.
          Och ja, jag tycker viktade röster efter skatteinbetalning, netto (alltså inbetalad skatt minus erhållna bidrag) vore helt rätt. Ju mer man bidrar med till skattekistan, desto mer har man att säga till om. Logiskt och bra. (Vilket för min egen del skulle innebära att min egen röst skulle ha väldigt lite värde.)

          • dolf skriver:

            Med röster viktade efter nettobidrag till skattkistan lär också IQ- och kunskapstest inte behövas. Det som ger kraftiga nettobidrag till skattkistan lär vara både insatta och intelligenta.

      • Göran skriver:

        Så du menar att personer med 100 och mer i IQ ska rösta på personer som har lägre än 100.

        Själv tänker jag som följande: Finns det någon att rösta på som jag anser vara klokare än mig själv? Svar nej. Således röstar jag inte.

        • dolf skriver:

          Med ett IQ-krav skulle politiken skifta karaktär. En aspekt av dagens politik är att du vinner val genom att övertyga den dummare hälften av befolkningen. Detta behandlade jag bland annat i Svensken är en floskelfeminist.

        • Stefan Eriksson skriver:

          Men på det viset ”skänker” du din röst till den dummaste av de dumma. Gå till urnan och rösta ”blankt” istället.

  17. mats skriver:

    Jag har tappat överblicken över debatten här. Men ni är så många och så duktiga att jag inte finner någon anledning att tillägga något. Ni klarar er bra på egen hand!

Kommentarer inaktiverade.