Aggressiv körning

Nu ska polisen lägga resurser på att med civil bil ta fast bilister som kör med vad de kallar ”aggressiv stil”. Att det i högsta grad är en bedömningsfråga och därför kan ifrågasättas ur rättssäkerhetssynpunkt, kan inte nog poängteras! Vad de (polis, media”experter”) ofta kallar för aggressiv körstil är helt enkelt rask och effektiv körstil bland de vanliga ”såskopparna”.

Att det även är tveksamt ur juridisk synpunkt framgår av Trafiklagen framför allt i portalparagrafen 2 kapitlet §1. Vi trafikanter ska visa hänsyn och vi får inte i onödan hindra andra trafikanter. Hastigheten ska vara anpassad till omständigheterna.

Det är tydligen mer prioriterat i landet med ett av världens lägsta dödstal på vägarna att leta svenssonbilister som har en ”opassande” körstil, än att exempelvis lagföra de som aggressivt kastar sten på polisen. Det är så man lär svenskarna att staten bedriver en systematisk rasism mot det egna folket.

 

Det här inlägget postades i Trafik och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

10 kommentarer till Aggressiv körning

  1. Jan Suhr skriver:

    Att sätta dit bilister ger resultat i statistiken, bilister är ”sittings ducks” när det gäller att ta fast dom. Trafikbrott är det vanligaste brottet.
    När jag bodde i Stockholm så körde polisen med civila bilar på sträckan Kungens Kurva – Västberga för att ta fast fortkörare. Just den sträckan är den mest trafikerade i Sverige och de som råkade fångas hade bara en förbannad otur.
    Det handlar bara om statistik och symbolåtgärder, man hör lite då och då om ”satsningar”. Ena veckan kollar man rattonykterhet, då på dagtid och aldrig sent en fredag eller lördagkväll. En annan vecka kan man stoppa bilar för att se om de har bra däck. Polisens informationsansvariga får känna sig nyttiga och visa att polisen minsann gör något. Samtidigt begås en massa inbrott där anmälningarna avskrivs innan rapporten kommit ut ur laserskrivaren.
    Privatisera polisen så kommer det nog att bli ordning igen!!

    • mats skriver:

      Ja, polis som beordras fylla sin kvot av vissa banala brott är ett otyg! Det förhindrar polisen att lösa riktiga brott och det raserar allmänhetens förtroende för polisen och till och med för rättsstaten.

      • akesundstrom skriver:

        Inte bara ”till och med” för rättsstaten utan snarare ”framför allt” för densamma. Ännu en variant av principen att skjuta på rätt pianist, att utkräva ansvar av de ytterst ansvariga. Vi må ha en katastrofalt inkompetent polischef, som många inlägg bekräftar, men den regering som utsett vederbörande är katastrofens möjliggörare.

        • mats skriver:

          Det är sant att det i den politiska orsakskedjan åter handlar om att skjuta rätt pianister. Men när det gäller allmänhetens förtroende för rättsstaten börjar förfallet när allmänheten inte längre har förtroende för polisen. Ty polisen står i rättsstatens främsta led och möter där allmänheten. Att det finns marionettoperatörer längre bak i kulisserna är inte det första allmänheten tänker på.
          Förhållandet är förmodligen liknande vad gäller Försäkringskassan – trygghetssystemen, kötider i vården – vårdens tillgänglighet och kvalitet. Det är de som står längst fram som får de första smällarna.

          Man kan också se på hur amerikansk polis blivit sämre och hur den upprörda allmänheten skyller på polisen och inte de på politiker de själva valt.

          • akesundstrom skriver:

            Just därför att folk inte tänker på hur ansvarskedjan ser ut, finns det extra anledning att vara tydlig på den punkten. För operatörerna längre bak är ju ingalunda några marionetter, som du lite oförsiktigt skriver, utan tvärtom förfallets upphovsmän -och kvinnor. De har ju dessutom två ansikten: Beatrice Ask och Morgan Johansson – vilket kan vara bra att påminna om när många missar (eller förtränger?) att borgerliga partier varit väl så goda kålsupare som vänstern.

            • mats skriver:

              Korrekt, så när som på en sak. Vad får dig att tro att jag menar marionetter när jag skriver marionettoperatörer?
              För visst brukar det vara operatörerna som drar i trådarna?

              • akesundstrom skriver:

                Den språkfinessen gick mig förbi. Ordet marionettoperatör går att uppfatta inte bara som trådhållare utan också som en person som själv opererar som marionett. Den förstnämnda tolkningen är säkert den mest näraliggande, om man tänker efter. Men i huvudfrågan om var förfallet har sina rötter, råder inga delade meningar.

    • dolf skriver:

      Det påminner mig om en bok jag några år efter murens fall läste av en tidigare stridsvagnschef (om jag minns rätt) i Sovjetunionen. Det är synd att jag glömt bort vad killen hette och inte vet hur jag ska hitta den igen. Han berättade ganska ingående om dumheter av den här typen. Bland annat hur de var ute på skickades ut att patrullera i staden (Moskva?) och då hade angivna kvoter för hur många de skulle arrestera. Givetvis så höjdes kvoterna hela tiden så vad som krävdes för att man skulle åka dit blev tvärtom allt mindre och mindre.

      Priset togs dock när de fick nya uniformer. Det har inte med polisiärt arbete att göra, men det är ett lysande exempel på byråkratisk dumhet jag tycker man ser allt oftare i svenskt myndighetsutövande, och bland annat trafiksammanhang där jag då t.ex. tänker på den s.k. zebralagen, fejkrondeller (inte helt ovanliga inne i städer, där man rent symboliskt gör om vanliga korsningar till rondeller genom att släppa ner en liten rund grej i mitten så det i formell mening blir rondeller, fast det i praktiken faktiskt fortfarande är korsningar) och falluckor i vägarna.

      Hur som helst, själva storyn: De fick nya uniformer, och för att uniformerna skulle vara fina och pråliga så hade de stora blanka knappar. Men i beredskap/strid skulle knapparna bytas mot slit- och slängknappar (jag kommer inte ihåg om det var för att skydda de fina knapparna eller om det hade med att göra de på något vis utgjorde ett riskmoment eller om det var något annat skäl). Inte helt överraskande utsattes de lite då och då (ganska ofta vad jag förstod) för övningar med oförberedda beredskapslarm, särskilt mitt i natten. Och kriteriet var att de skulle vara fullt stridsberedda i sina fordon och reda att rulla iväg inom 5 minuter eller något sådant. Men nu, tack vare den här bestämmelsen med knapparna, blev de tvungna att sprätta bort de fina knapparna och sy i de fula när larmet gick. Och givetvis fanns det då inte en chans i helvete att bli klar på 5 minuter. Till råga på allt elände så var de tvungna, då larmet avblåstes att sprätta loss de fula knapparna och återigen i sy i de fina. Givetvis blev det då en massa väsen om den tilltagande ineffektiviteten och att de aldrig uppnådde tidsmålen. Till slut, efter många om och men, lyckades de i alla fall tydligen få fram till arméledningen där policy sattes att problemet var just det här med knapparna, och att problemet enkelt skulle kunna lösas genom att man ordnade med en uppsättning knappar som man inte behövde byta. Så man fick besked från armé-ledningen att de var medvetna om problemet och skulle titta på saken. Ett tag senare kom då nya direktiv, tidsgränsen för att de skulle vara redo vid larm förlängdes från 5 minuter till en halvtimme.

      Det hade kunnat vara i sverige.

  2. Stefan Eriksson skriver:

    Jo, jag är bekant med en numera pensionerad landsortspolis, vi kan kalla honom Kling eller Klang, vilket som, passar bra som ”smeknamn”.
    Jag tänker på den tiden då Kling och hans kollega Klang fick för sig att sluta röka, och då behövs ju all motivation som finns att uppbringa.
    De bägge kom överens sinsemellan om att inte röka innan de lyckats med att få in 600 kr. i böter.
    Ni kan ju tänka er hur det blev då bägge blev ordentligt röksugna.

    Denna historia är sann vill jag poängtera, inget skämt eller påhitt!

    Mer allvarsamt är ändock det faktum att många av dessa stenkastare också påträffas bakom ratten i en bil, eller ännu värre en lastbil. Och det känner jag mig inte riktigt bekväm med.
    Jag reflekterar över trafiksituationen i de flesta av de städer de är uppfostrade i och det finns en hel del övrigt att önska vad gäller beteendet i trafiken.

    En grov jämförelse säger mig att ju varmare klimat, ju mer aggressiv bilkörning.
    Kan ha fel, det är bara en känsla!!

  3. Rutger skriver:

    Kolla araberna i Malmö. Mer inblandade i oyckor än andra grupper. Att inte körsättet blir mer aggressivt i varmare klimat kan man se av italienarna. Problemet där är vespor o lätta motorcyklar.

Kommentarer inaktiverade.