Klimatblankning

Minns ni bankkrisen 2008?

Värdelösa bolån, alltså värdelösa i den meningen att de som lånat pengar för att köpa bostad saknade kreditvärdighet. Det vill säga att de inte kunde betala på lånen. Vilket betyder att långivarna riskerade stora försluster. Så de började sälja hopbuntade bolån för att rädda vad som räddas kunde.

Staten, centralbanken och affärsbankerna hade alla samverkat till skapa en situation motsatt till vad som kan kallas god banksed. Precis som i talestättet att om man är skyldig banken 1 miljon har man problem, men om man är skyldig banken 1 miljard är det banken som har problem.

derivatkontrakt som avser klimatvariationer, fraktavgifter, utsläppsrätter eller inflationstakten eller någon annan officiell ekonomisk statistik, som måste avvecklas kontant eller kan avvecklas kontant på en av parternas begäran (på grund av ett annat skäl än utebliven betalning eller någon annan händelse som leder till kontraktets upphörande), samt andra derivatkontrakt som avser tillgångar, rättigheter, skyldigheter, index och mått (men som inte omfattas av föregående punkter), som anses ha egenskaper som andra derivat till finansiella instrument, med utgångspunkt från bland annat om det handlas på en reglerad marknad eller en MTF, om clearing och avveckling sker via erkända avvecklingsorganisationer, eller om de är föremål för regelmässiga marginalsäkerhetskrav.

Ovanstående citat är från Wikipedia. Det är nog inte många vanliga läsare som begriper hur det fungerar. Men på många sätt har man i vad vi skulle kunna kalla för klimatekonomin skapat en liknande bubbla som med bolånen. Eller tvärtom, fast ändå en bubbla. Till skillnad från bolånen har utsläppsrätterna aldrig varit högt värderade. Alla verkar ha begripit att klimathotet är falskt och de värsta hoten, scenariona kommer aldrig att verkställas.

Däremot kan man tjäna enkla pengar genom att bara spela med. När en regering eller en NGO säger till företag att ni måste jobba klimatsmart, för annars talar vi om för era kunder att ni är elaka, då säger naturligtvis företagen att de är klimatsmarta. Till en början kostar det ingenting, ger bara lite extra vinst (merförsäljning).

Sedan skärps kraven, men de är enkla att efterleva och på köpet får man en lite större marknadsandel. När, de fortfarande helt omotiverade, kraven skärps ytterligare slås en del tillverkare ut. Men de kan köpa motorer eller annan styrning från de tillverkare som fortfarande klarar kraven. Så i stort sett alla företag kan fortsätta, men kunderna börjar märka att det blivit dyrt.

Alla företag inser att det de håller på med är nonsens och inte gör ett dyft för klimatet, men det är alldeles för inopportunt att protestera. Man kan tappa många kunder. Så en del, eller kanske rent av de flesta eller rent av alla, börjar ta genvägar. De bedyrar fortfarande sitt engagemang för klimatet. Politikerna märker att företagen mellan skål och vägg börjar tycka att det räcker nu, kraven är tillräckligt hårda och ytterligare investeringar i forskning och utveckling ger ingen märkbar förbättring. Definitivt kommer inte längre någon ekonomisk fördel eller vinst från de ansträngningar man gör.

Men idealisterna, som fortfarande tror på enhörningar, kräver ytterligare ansträngningar och eftergifter för deras tro. Det är nu sansade människor börjar se sig om efter vettiga alternativ. Politikerna uppvaktas hårdast av idealisterna och har dessutom svårt att förmå sig att ompröva sin tidigare hållning och byta budskap. Faktaresistensen slår till.

I klimatblankningens eller klimatderivatens yra har det stiftats en massa dumma och kontraproduktiva lagar. Kommer dessa att bli avskaffade när klimathysterin dör ut och ett sansat förhållande till riskprevention inträder? Eller är massorna för tillvanda i sin trygghetsnarkomani för att kunna kräva ett liv i frihet och på verklighetens villkor?

Det här inlägget postades i Aktuella övriga ämnen, Klimatbluffen och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till Klimatblankning

  1. Stefan Eriksson skriver:

    Lite hjälp att ”förståsigpå” vad som menas med derivat, eller kanske inte?
    http://www.ekonomikurser.se/ordbok/termer.asp?initial=D&valdterm=Derivat

    • mats skriver:

      Och när man blankar så köper man optioner eller terminer så gör man det på andra bedömningar, på chansningen att de som gjorde den ursprungliga chansningen gjorde en felbedömning.
      Redan med derivat kan man förlora mer än man satsat. Med blankning kan man förlora flerfalt mer.
      Om jag förstått saken rätt.

  2. Samuel af Ugglas skriver:

    Hur skall ett samhälle kunna utvecklas med en befolkning som är kriminaliserad under en socialistisk regelbok och med en befolkning som är till ca 90% pekuniärt beroende av korrumperade politiker? Vi lever inte under lagarna längre utan under nyckfulla partitrogna tjänstemän. Och apropå, varför skall man förmena näringslivets toppar astronomiska ersättningar när dom spelar rysk roulette mot svenska socialister? Premien står helt i proportion till risken att bli utplundrad, i solidaritetens namn? Rätt tyst om det just nu!
    Rekommenderar att man lyssnar på en intervju av borgmästaren i Lessebo om hur man klarar den ”svenska” arbetslösheten. Finns säkert kvar på SR P1, från klockan 06.20 idag. Svenskt ”tänk” i ett nötskal.
    Borgmästaren är över sig lycklig att Lessebo kan anställa många fler ”svenskar” i administration för att lösa problemen med alla främlingarna?
    Trygghetsnarkomanin blir garanterat orsaken till vår undergång, det vet främlingarna allt om inget tvivel om det.

    • Göran skriver:

      En korkad politiker. Men, hur kommer det sig att år 2018 kommer folk att gå och rösta på denna korkade politiker.

Kommentarer inaktiverade.