SD och klimatet, händer det något?

Aftonbladet citerar TT och skriver att SD säger att SMHI bedriver propaganda. Det har de helt rätt i, både SD och Aftonbladet! Här är lite citat ur artikeln.

Sverigedemokraterna föreslår i sin budgetmotion att anslaget till SMHI ska sänkas med elva miljoner kronor. Skälet är att partiet anser att SMHI ägnar sig åt ”tendentiös opinionsbildning” gällande klimatförändringar.

Thoralf Alfsson, ledamot i Kalmars kommunfullmäktige har skrivit i sin blogg att ”länsstyrelsens tjänstemän har svalt SMHI:s propaganda om havsnivåhöjningar med hull och hår” angående en detaljplan på Öland.

SD:s miljöpolitiske talesperson Martin Kinnunen säger att den föreslagna budgetkapningen handlar om att renodla SMHI:s verksamhet och tycker att de opinionsbildar i för hög utsträckning.

– Forskningen används till opinionsbildande verksamhet. Man har ett syfte, inte att ta fram kunskap, utan att skapa opinion, säger han och tillägger att prognoserna är osäkra och att det finns många faktorer som påverkar klimatet.

Men SMHI tillbakavisar påståendet.

– Vi är en expertmyndighet och det vi tar fram är vetenskapliga underlag som politiker och beslutsfattare får ta del av, vi drar inte speciellt mycket egna slutsatser, propaganda ägnar vi oss absolut inte åt, säger Rolf Brennerfelt, generaldirektör för SMHI, till TT.

Bättre än så!
Upptäckten att de vill minska SMHIs anslag med 11 miljoner kr per år har väckt rabalder på nyhetsredaktionerna. Men det är bättre än så, om man läser SDs budgetmotion ser man att de tänkt längre. Deras förslag redovisas som tillägg + eller minskningar – jämfört med regeringens budget på motsvarande område. Jag har inte detaljgranskat allt, men sett några saker i för mig viktiga frågor. Skillnaden anges i miljoner kronor.

På sidan 111, Åtgärder för värdefull natur, -248. Supermiljöbilspremie, -700. SMHI, -11. Klimatanpassning, -30. Insatser för internationella klimatinvesteringar, -300. Skydd av värdefull natur, -868. Klimatanpassning, -700.

Media ser en 11 miljoners minskning till SMHI men missar 2 miljarder i minskade anslag till klimatomställning och miljötvång. Hur är det möjligt? SD är inte helt inställda på att slopa en tvingande klimat- eller energi-omställning. I ett flertal småposter vill de minska anslagen till vad som är främst vindkraft, men öka till kärnkraft och vätgasteknik. Men media håller tyst om det. Varför?

På sidan 112 kan man läsa att SD vill satsa 2 miljarder mer på trafikinfrastruktur, det innefattar även järnväg.

Motionen är lång och mycket text, men jag saxar några avsnitt om landsbygd, miljö, skog och klimat. Personligen tycker jag att de kunde ha tagit betydligt tydligare ställning för landsbygden och mot klimatvansinnet. Länken leder till hela motionen.

 

Ur budgetmotion 2017

6 LANDSBYGD OCH MILJÖ

Sverigedemokraterna är hela Sveriges parti. Norr och söder, landsbygd och stad – hela landet är viktigt för oss. Vi anser att landsbygden i alltför hög utsträckning har kommit i skymundan och vi vill balansera det vi uppfattar som en storstadsfixering genom att i någon mån vrida fokus mot det Sverige som ligger utanför storstäderna. Inte minst är detta en sysselsättningsfråga. Svensk landsbygd är inte ett ”museum”, för Sverigedemokraterna handlar landsbygd om de människor som bor och arbetar där året runt. När detta är sagt så kan vi inte nog betona att Sverige utgör en helhet och vi tror att det som är bra för landsbygden är bra för hela landet. Det är idag alldeles för svårt att hålla igång företag på landsbygden. Utan ett fungerande näringsliv försvinner människorna, sedan stänger affärer, skolor, vårdcentraler och så vidare. Under flera decennier har både höger- och vänsterregeringar försummat villkoren för landsbygden. Tusentals jordbruksföretag har försvunnit på grund av höga skatter och byråkrati, ytterligare tusentals går idag med förlust eller har obefintliga marginaler.

Men det finns en väg framåt. Kärnan i Sverigedemokraternas landsbygdpolitik består i att underlätta för jord- och skogsbruket, som båda är av stor betydelse för sysselsättning och ekonomi. Detta i sig ger ringar på vattnet och genererar arbeten hos underleverantörer och i servicesektorn på landsbygden, vilket i sin tur stärker den lokala skattebasen för offentlig verksamhet.

6.1 LIVSMEDELSFÖRSÖRJNING OCH KULTURLANDSKAP

Trots relativt goda geografiska förutsättningar för ett både miljövänligt och högproduktivt jordbruk har den så kallade självförsörjningsgraden i Sverige sjunkit under 50 procent. Det innebär att vi, räknat i kronor och ören, producerar mindre än hälften av
sid 79

de livsmedel vi konsumerar. Detta är i sin tur resultatet av att politiker i decennier har negligerat lantbrukarnas villkor.

Effektivisering och sammanslagning till större produktionsenheter är i viss utsträckning en normal utveckling, men den dramatiska tillbakagången i produktionsvolymer är det inte.

Sverigedemokraterna vill sänka skatten på drivmedel för jordbruks- och skogsbruksändamål till dansk nivå, detta mot bakgrund av att svenska och danska bönder verkar på en gemensam europeisk marknad. Vi har också en satsning på ökad djurvälfärd, vilket inkluderar en betesersättning på 1 000 kronor per mjölkko och år. I slutändan handlar detta om att vi vill ge svenska lantbrukare möjligheten att bibehålla hög kvalitet och djurvälfärd med bibehållen konkurrenskraft.

Målsättningen är att utveckla svensk livsmedelsproduktion och att upprätthålla den kunskap och den infrastruktur som den är kringgärdad av. Det är när maten är producerad i Sverige som vi har som allra bäst insyn i kvalitet och produktionsförhållanden. Vi i Sverigedemokraterna anser att det är en i grunden sund tanke att vi bevarar kunskapen och traditionen att producera våra egna livsmedel.

Många tar det öppna varierade kulturlandskapet för givet, helt enkelt eftersom man inte riktigt inser att om ingen brukar marken så växer den igen. Den som emellertid inser sambandet mellan det brukade, öppna landskapet och ett livskraftigt lantbruk kommer att vilja ha lantbruket kvar. Det är alltså inte bara en ekonomisk fråga, utan handlar också till exempel om kulturarv och vår kulturgeografi, vilket också återspeglas i en budgetsatsning på landsbygdens miljö och infrastruktur.

6.2 SKOGSPOLITIK

Sverigedemokraterna skriver i princip under på behovet av att värna skyddsvärda biotoper och freda betydelsefulla arealer från avverkning. Samtidigt ser vi med viss oro på regeringens ambitioner att undanta enorma arealer produktiv skogsmark från aktivt skogsbruk. Förutom att det är en betydande budgetpost uppstår en indirekt kostnad när produktiv mark tas ur bruk och viktiga arbetstillfällen och skatteintäkter försvinner.

Sammanlagt är (enligt Skogsstyrelsen) 31 procent av skogen undantagen ifrån aktivt skogsbruk om man inkluderar frivilliga avsättningar och improduktiv skogsmark, så kallade impediment som enligt lag är olagliga att avverka. Detta är en mycket hög siffra i ett internationellt perspektiv och i absoluta tal motsvarar denna yta mer än Skåne, Blekinge, Småland, Halland och Västergötland tillsammans.
sid 80

Sverigedemokraterna vill utforma en, relativt regeringen, mer kostnadseffektiv strategi att skydda skog med särskild betydelse för kulturarv och biologisk mångfald. Vi värnar också äganderätten, som i praktiken sätts ur spel genom till exempel regeringens implementering av Art- och habitatdirektivet och Fågeldirektivet.

Den brukade skogen är generellt sett inte ”dålig” ur ett miljöperspektiv, utan tvärtom resultatet av en väl fungerande svensk skogsmodell för aktiv förvaltning av skogen. Ingen skulle förneka att naturreservaten bidrar till artrikedom, men även kvarlämnade småbiotoper, sparade döda eller ensamma träd, kantzoner och skogsklädda myrar är minst lika viktiga naturskogselement för artrikedomen.

6.3 KLIMATPOLITIK

Regeringen riktar i sin budget uppmärksamheten mot ”klimatet”. Detta är inte rätt plats att i detalj reda ut en mycket yvig debatt, men några påpekanden kan vara på sin plats.

Dokument från FN:s klimatpanel visar att man har backat från tidigare mycket långtgående påståenden rörande utvecklingen av jordens medeltemperatur och stigande havsnivåer. Som exempel kan nämnas att havsnivån förväntas stiga ca 2 dm under innevarande sekel, en siffra som ligger mycket nära stigningen under 1900-talet och en väsentligt lägre siffra än vad som tidigare framhållits.

Sveriges bidrag till globala utsläpp av växthusgaser är i paritet med vår andel av världens befolkning, ungefär en och en halv promille. Denna siffra sjunker dessutom betydligt om man tar hänsyn till nettoupptag av koldioxid av Sveriges växande skogar.

Sveriges utsläpp av växthusgaser har sedan två decennier en fallande trend trots ökande befolkning.

Mot bakgrund av detta är Sverigedemokraterna avvaktande till vissa satsningar på ”klimatet”. Det är att betrakta som slöseri i en situation där listan på mer trängande behov är mycket lång. Undantag kan göras för satsningar på järnväg, vilket är en nödvändig infrastrukturåtgärd.

Sverigedemokraterna ställer sig också bakom vissa internationella satsningar på klimatrelaterat bistånd som syftar till att bevara naturliga biotoper.

6.4 SVERIGEDEMOKRATISK MILJÖPOLITIK

Naturen ska bevaras och förvaltas enligt principen om varsamt framåtskridande där vi söker balans mellan miljö- och produktionsmål. Naturresurser ska på ett långsiktigt sätt brukas utan att förbrukas i enlighet med förvaltarskapstanken. Samtidigt är mänsklig närvaro i naturen en förutsättning för att den ska upplevas. Därför ser vi människans
sid 81

fjärmande från naturen som ett miljöproblem, en problematik vi bemöter exempelvis genom vår landsbygdspolitik.

Sverigedemokraternas miljöbudget är mindre än regeringens, givet en mer balanserad syn på klimat- och skogspolitik. Samtidigt lämnar vi utrymme för vissa viktiga satsningar. Det föreligger ett behov av att, åtminstone på sikt, reducera behovet av import av fossila bränslen, vilket måste ske i harmoni med den tekniska utvecklingen. El- och vätgasdrift är två alternativ som utvecklas snabbt, men staten behöver bidra med infrastruktur. Utöver regeringens satsning på elbusspremie vill vi också skjuta till medel

Det här inlägget postades i Aktuella övriga ämnen, Klimatbluffen och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

12 kommentarer till SD och klimatet, händer det något?

  1. Göran skriver:

    Endast onda människor beskattar något som alla behöver för att överleva. Det är som att säga: ”Vill du leva lilla vän, betala då pengar till mig [politikern].”

    I princip gäller fängelse för den som vill ge mat till någon utan att samtidigt ge politikerna en del.

    • mats skriver:

      Sådan är den socialistiska staten, allt tillhör den. Den som vill bruka något för egen del eller göra en annan fördelning, måste fråga staten om lov först.

  2. Samuel af Ugglas skriver:

    ”Vi värnar också äganderätten, som i praktiken sätts ur spel genom till exempel regeringens implementering av Art- och habitatdirektivet och Fågeldirektivet”.
    Är man inom SD ängsliga för att avslöja det reella innehållet i RF Kap. § 15, sista stycket?
    Roten till allt ont i Sverige.
    Nu när 31% av användbar mark för produktion är konfiskerade för andra ändamål än skogsbruk borde socialisterna i all sin generositet låta övriga fastighetsägare vara ifred och låta dem producera livsmedel till Sveriges befolkning. Praktisera gärna den ökända ”allemansrätten” på dessa konfiskerade områden och låt som sagt den närande delen av befolkningen sköta det dom är bäst på för naturen och kulturens skull.

    • dolf skriver:

      Verkar som du tappade bort vilket kapitel det handlar om. Syftar du sista stycket RF Kap. 2 § 15? (”Alla ska ha tillgång till naturen enligt allemansrätten oberoende av vad som föreskrivits ovan.”)

      • Samuel af Ugglas skriver:

        Sorry Dolf! Stort tack. Du gör mig mycket glad. Hur många tror Du orkar att ta reda på vad det står i Sveriges Rikes Grundlag eller sätta sig in i innehållet?

        • dolf skriver:

          Jag är obotligt nyfiken så jag var förstås tvungen att försöka luska ut vilket stycke det var. (Vilket faktiskt inte var särskilt svårt, jag kom snabbt fram till att det knappast kunde handla om kapitel 15, för där var sista stycket något om regeringens rätt att skicka soldater för krigstjänst utomlands, och det kändes liksom inte relevant i sammanhanget. Så det måste handla om paragraf 15, och jag tror bara det var 3 kapitel som har så många som 15 paragrafer, och det var nog bara i 2 kapitlet som det var mer än ett stycke i den paragrafen, så var bara där ”sista stycket” passade, och så verkade det ju stämma i sammanhanget. Jag lider också av obotlig drift att vilja förklara mig :) )

    • mats skriver:

      Mycket bra sammanfattningar, Lars! Jag är glad att du valde att publicera dem här och hoppas att de når många läsare, inte minst bland våra politiker.

      • Åke Sundström skriver:

        Instämmer, särskilt vad gäller länk nummer 2. Men det största mysteriet lämnas utan kommentar: Varför ljuger alla dessa professorer? Jag har en hypotes om den saken, instämmer du i den Lars, eller har du en bättre förklaring

  3. ristomatinen skriver:

    Vi är en expertmyndighet…

    Jaså? Hur kommer det sig då att de ljuger och stick i stäv emot vad vetenskapen säger?

    Meteorologi är en liten del av geovetenskapen. Alla blivande geovetare läser under en termin en introduktionskurs kallad ”geovetenskap”. Så var det åtminstone förr. Där framgå mycket tydligt att landhöjningen i Sverige vida överstiger den låga ökningen av havsnivån.

    SMHI far runt och ljuger om att havsnivån kan stiga en meter innan detta århundrades slut. Tvärtemot emot fakta och inte ens teoretiskt möjligt. Har de glömt vad de lärde sig som studenter? Då kan de ta kontakt med SGU, Lantmäteriet eller det lärosäte de utbildade sig på, eller vilken geolog som helst, och få reda på sanningen.

  4. robert skriver:

    Till och med Stephen Hawking (som antagligen är aningen smartare än någon av oss här) tror att vi håller på att ändra jordens klimat.

    Var det kanske SMHI som lurade honom?

    • mats skriver:

      Troligen inte SMHI. Det är inte ovanligt att intelligenta människor lurar sig själva. Har sett det flera gånger, högmod kallas det ibland.
      Vilka bevekelsegrunder Hawking har för att yttra sig i frågan vet inte heller något om.

Kommentarer inaktiverade.