Oljans ursprung 2

Jag skrev tidigare om oljans ursprung och fokuserade på alger i haven som kolinlagrande organismer som sedan dör och sjunker till botten, där sedimenten sedan via seismiska rörelser utsätts för högt tryck och temperatur varvid olja bildas. Detta är en biotisk process, där alltså en del av den förutsätter inblandning av liv, celler och CO2-andning.

Den delen är känd och accepterad. Nu är det inte hela sanningen, natuligtvis. Jag ska försöka beskriva en annan process, som inte ens tagits i beaktande vid resonemang om global uppvärmning, klimatförändringar och hållbar utveckling. Det jag nu beskriver är en sammanfattning och utveckling av vad jag förstått, samlat från olika källor, och kanske inte är helt korrekt. Då finns det möjlighet att upplysa mig om det rätta förhållandet.

Det finns även en abiotisk process, helt och hållet fysikalisk och kemisk, utan inblandning av liv. Den abiotiska kolcykeln är mycket omfattande, sett till mängden kol som omsätts. I korthet strävar systemet atmosfär-hav efter balans, i enlighet med de allmänna gaslagarna. Det innebär bland annat att kallt vatten kan ta upp CO2 och bilda karbonatjoner. Dessa joner kan sedan reagera med andra ämne och fällas ut som karbonater, vilka som fällningar plägar göra, sjunker till botten som sediment. Seismiska rörelser, värme och tryck tillkommer med tiden. Ni känner igen principen.

Men av karbonaterna kan också bildas kolväten, olja och gas. Vätet till den processen kan tas ur havet, där ju varje vattenmolekyl innehåller två väteatomer. Man får petroleum som det latinska uttrycket lyder, eller bergolja som det heter på svenska. Den har inget biologiskt ursprung och kan alltså inte med något krav på saklighet kallas för fossil. Koldioxid kan komma ut i atmosfären igen, när karbonater eller kolväten slås isär i Jordens inre och via stokers på havsbotten eller vulkaner når atmosfären, fullbordande en kolcykel.

Alla har säkert vid experiment i skolan sett fällningar i provrör. Men det lilla, kanske någon tänker, kan det göra något? Betänk då att haven utgör nästan tre fjärdedelar av Jordens yta. Det blir en väldtigt stor volym där dessa reaktioner och fällningar kan ske. Många mineral och bergarter innehåller sådana karbonater, bland annat marmor. Kol är en ”kameleont” till grundämne. Det kan dyka upp i kalk, den vita kalciumkarbonaten. Det kan vara grafit, kol, diamant, kolväten som fast, flytande och gas. Det kan även vara den av FN irrationellt fruktade koldioxiden. Kol är lite som Gud, det finns överallt och det är vår, det kolbaserade livets vän.

Det är dock inte säkert att den abiotiska kolcykeln är en kolcykel i balans. I och med att CO2 halten i atmosfären har sjunkit kraftigt sedan tidig geologisk tid finns det anledning att anta processen inte är i balans och ständigt ”urlakar” atmosfären på CO2. Skulle inte CO2 skjutas till från annat håll skulle processen till slut stanna och en atmosfär utan CO2 skulle inte kunna upprätthålla växtlivet på vår planet. Vilket naturligtvis i förlängningen, egentligen ögonblickligen, utesluter allt liv.

Det skulle kunna sägas filosofiskt, att det är människans uppgift att hålla livet på Jorden igång så länge som möjligt. Därför har försynen låtit oss utveckla teknologin att återföra koldioxid till atmosfären just i samma historiska stund som halten börjat närma sig farligt låga nivåer. Att elda med naturgas, olja och kol är alltså den enda verkligt hållbara energiproduktionen. Helt på tvärs mot vad IPCC inbillar sig.

På samma sätt kan man säga att det inte är vi i oljefattiga Europa som är beroende av olja från mellanösterns öknar. Det är de som är beroende av att vi eldar olja för att koldioxidhalten ska stiga och deras öknar grönska igen. Det är rimligt att vi inte bara eldar upp kolet och kolvätena för att göra Jorden grönare, det rimliga är naturligtvis att vi låter den göra nyttigt arbete för oss i processen.

När IPCC beskriver kolcykeln är det den biotiska de beskriver, men glömmer oftast algerna och skriver istället om döda dinosaurier och kallar oljan för fossil, negligerande att det är bara en liten del av oljan som har fossilt ursprung (utförligare på engelska). Notera att bara för att något är gammalt och inlagrat i sten är det inte fossilt. För det krävs att det har organiskt ursprung. Det som inte har organiskt ursprung kallas för pseudofossil. Makten över orden är lika viktigt i vetenskap som i politik. Stringent och konsekvent användning torde långsiktigt få sin belöning.

Här finns alltså två olika kolcykler. Dels kol i oorganiskt kemi, dels kol i organisk kemi. Två olika kolcykler, den stora abiotiska och den lilla biotiska. Innan förhållandet mellan dessa två utreds grundligt är alla påståenden om antropogen koldioxids skadlighet för klimatet ren spekulation. Det är inte ens en väl underbyggd gissning.

Inte heller har någon med trovärdighet lyckats tillbakavisa teorin om att olja inte är fossil, utan resultatet av en abiotisk process i Jordens inre. En separat kolcykel utan inblandning av liv, celler och andning.

Det här inlägget postades i Klimatbluffen och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

13 kommentarer till Oljans ursprung 2

  1. JIMMY skriver:

    Lyssna gärna på” Abiotic Oil With Jerome Corsi The Moore Show ”

    Börjar efter ca två minuter in i den videon som man hittar när man googlar.

    Skiver vi mobilen har inte lärt mig länka med detta internet vertyg.

    • mats skriver:

      Spännande!

      • akesundstrom skriver:

        Rätt rubrik, men fel motivering. Oljan kommer aldrig att ta slut, inte ens om inga nya oljefält hittas. Orsaken är rent ekonomisk. Priset stiger när tillgångarna börjar sina. Redan förra sekelskiftet hördes varningar om att oljan skulle ta slut inom ca 30 år. Så kommer det alltid att vara!

        Av två skäl. 1) Nuvärdet är noll för tillgångar som överstiger bedömd efterfrågan om ca 30 år och motiverar därför inga prospekteringsinsatser. 2) Om oljepriset ökar snabbare än den riskfria räntan (vilket borde bli fallet än reserverna krymper under 30-årsgränsen) är det mer lönsamt för ägarna att skjuta leveranserna på framtiden än att sälja till dagspris.

      • mats skriver:

        Ja Kutcherov och hans svenska, eller är det en finlandssvensk? kollega väckte mitt intresse för olja som är oorganisk. De har dock helt marginaliserats i den svenska debatten och förståelsen sedan 2009.
        Etablissemanget vill inte höra på det örat!

  2. akesundstrom skriver:

    En riktig ögonöppnare för oss naturvetenskapliga amatörer! Här avslöjar du bl a hur missvisande det är att använda termen fossila bränslen.

    Men jag vågar påstå att det statistiska och ekonomiska ljugandet är ännu fräckare och i än högre grad beroende av maktlojala (korrumperade) forskares tysta stöd. Det allra mest förfärande i mina ögon är metoden att summera 1 kWh värme och 1 kWh elektricitet till 2 kWh energi. Som bl a SCB gjort i snart ett halvt sekel, utan att någon enda statistikprofessor eller energiexpert protesterat – annat än möjligen mellan skål och vägg, i privata samtal som aldrig nått allmänhetens öron.

    Där ligger ditt fossil-avslöjande i lä, framför allt i avseende på politisk (antidemokratisk) effekt.

    • Lille Göran skriver:

      Kan du utveckla resonemanget om summeringen av olika typer av energi?

      • akesundstrom skriver:

        Den gängse metoden vid summeringar (se t ex BP:s globala statistik) är att använda måttet primär energi eller ”oljeekvivalenter”.

        Ett kondensverk kräver 3 enheter uranenergi för varje producerad kilowattimme el och ges alltså i korrekta sammanställningar en 3 gr större vikt. Även vattenkraften 3-dubblas, fast med argumentet att den ersätter 3 enheter olja, naturgas eller kol (värdet = alternativkostnaden)

        Det betyder t ex att övergången från att elda med olja till använda elvärme ledde till mer än en fördubbling av energiförbrukning i våra bostäder (om hänsyn tas till omvandlingsförlusterna i en oljepanna).

        Under den s k elreans tid hävdade våra energiministrar, Birgitta Dahl framför allt, att satsningen på elvärme innebar ett energisparande, med hjälp av SCB och hundratals tigande professorer. Slöseri=sparande, som Orwells Storebror skulle ha sagt.

        Detta var (och är) ett långt allvarligare ljugande än det exempel om termen fossil energi som Mats nämnde. Inte sant?

        Numera, när lögnen spelat ut sin politiska roll, har även SCB börjat producera korrekta energisummeringar, dock (eller givetvis?) utan att be om ursäkt för sitt tidigare sifferfusk.

      • mats skriver:

        Förutom det föredömliga svar Åke gett om kWh värme, så kan man i andra änden hävda att en energitillgång på 1 kWh elkraft är mycket mer värt än 1kWh värme, när man vill ha arbete utfört.

        Framför allt vattenkraftsel och i viss mån kärnkraftsel passar alltså bra till att driva elmotorer som levererar rörelse med kraft.
        Medan ved, olja och kol är utmärkta energislag till att värma vatten med. Varmvatten som sedan fördelas i exempelvis hus för att hålla dem varma om vintern.

        • akesundstrom skriver:

          Bra komplettering, tack för den. Dårskapen har bestått i att använda värdefull elkraft för att värma vatten, när långt billigare bränslen växer runt våra stugknutar, på nära fraktavstånd även från storstäderna.

          Startpunkten var en fatal överinvestering i kärnkraft, som tvingade fram den elrea (ca halva produktionskostnaden) som sin tur eldade på elvärmeboomen. Misstaget har gjort AB Sverige cirka 300 miljarder fattigare – men av korrumperade ekonomiprofessorer (även av Nils Lundgren, känd för sin jakt på politikens heliga kor) beskrivits som en framgångssaga!

          • akesundstrom skriver:

            Ett förtydligande: givetvis är alla bränslen bättre än elkraft för att värma vatten. Fast biobränslena framstår som de mest försummande alternativen, efter att på 50-talen ha slagits ut av superbillig och mindre arbetskrävande olja.

            Misstaget då var att inbilla sig att det dåvarande oljepriset var ett långsiktigt jämviktspris, när det i stället var en första oljerea, orsakad av efterfrågebortfallet efter andra världskriget.

            Den rean sprack som bekant 1973, men korrigerades sen neråt igen 1986. Så Inte heller ”oljekrisen” var någon verklig katastrof, bara en temporär störning via en övermodig OPEC-kartell.

            De två senaste åren har vi upplevt en andra oljerea, återigen med överdrivna kast mellan toppar och bottnar. Så räkna med en långsam normalisering till nivåer i närheten av 75 dollar per fat.

Kommentarer inaktiverade.