If you can’t be right, be wrong at the top of your voice!

Så här skriver Sveriges mest propagandistiska reklambyrå i ett pressutskick:

Svenska medier hjälper klimatförnekare 

Det är en vetenskaplig icke-fråga att människans utsläpp av växthusgaser hotar människoliv. Ändå fortsätter svenska tidningar att publicera klimatförnekarnas debattartiklar. Det är dags att ta ett publicistiskt ansvar och sluta ta in dem, skriver Daniel Hirsch, pr-konsult på Westander.

Några minuters enkel research i mediearkivet Retriever ger en deprimerande bild för den som vill ta reda på vad som skrivs i Sverige om klimatförändringen. Insändare och debattartiklar från klimatförnekare publiceras löpande i svenska dagstidningar.

Till exempel stod det i Folkbladet.nu den 4 augusti att ökande halt av koldioxid är bra för jordens befolkning, i Gefle Dagblad den 11 augusti att klimatalarmister kan ha en dold agenda och i Aftonbladet den 16 augusti att IPCC misslyckats med att bevisa hypotesen om koldioxidens dominerande verkan på klimatet.

Klimatförändringarna är en vetenskaplig icke-fråga. I sin senaste rapport slog IPCC fast att det med 95–100 procents sannolikhet är klarlagt att mänsklig påverkan varit den dominerande orsaken till den temperaturökning som uppmätts sedan mitten av 1900-talet.

Därför är det för mig som före detta journalist obegripligt att faktaförnekande debattartiklar fortsätter att publiceras. Dessutom är det dubbelt skadligt. Det sänker trovärdigheten för medier i allmänhet och för de här tidningarna i synnerhet. Publiceringarna medverkar även till att så tvivel hos allmänheten: ”Kanske är klimathotet överdrivet.”

Genom att publicera texterna riskerar nödvändiga åtgärder att fördröjas. Det hela påminner om den strategi tobaksindustrin länge använde sig av: Så tvivel om kopplingen mellan rökning och lungcancer för att slippa krav på åtgärder.

Ni debatt- och insändarredaktörer som valt att ta in den här typen av texter om klimatet, hur resonerar ni? Argumentet ”låta flera sidor komma till tals” håller inte, eftersom klimathotet inte är en fråga om olika åsikter utan om vad den samlade vetenskapen anser är fakta.

Jag har svårt att se andra skäl än att det är bekvämt med gratis material att fylla tidningen med, samt att artiklarna ger klick och läsare. För inte rör det sig väl om okunskap, att redaktörer på viktiga dagstidningar inte känner till att klimathotet är vetenskapligt belagt?

Svenska tidningar borde ta ett större publicistiskt ansvar, höja tröskeln till sina insändar- och debattsidor och sluta ta in artiklar som försöker göra vetenskapliga fakta till åsikter.

Daniel Hirsch, pr-konsult på Westander och före detta journalist

 

Min titel ovan har jag hämtat från Lucy i serien Snobben. Det är tänkt som satir, men tyvärr alldeles för träffande om verkligheten för att det ska kännas bekvämt. Hirsch pressmeddelande är ju rena skämtet och väcker ett asgarv hos oss som ser tramsigheten i det. Men det liksom fastnar i halsen. Westanders är en uttalat alarmistisk organisation som jag skrivit om tidigare. Här, här, här och här.

Hirsch far med osanning; klimatfrågan ”är en vetenskaplig icke-fråga”. Det är det i högsta grad. Allt fler vetenskapare träder fram och säger att det inte finns vetenskapligt stöd varken för IPCCs påståenden om klimatförändringar eller för deras krav på politiska åtgärder; IPCC anger själva att osäkerheten är mycket större än vad Hirsch skriver. I vissa delar av klimatets problemkompex är tillförligtligheten till forskningens svar mindre än 50%.

Hirsch far med grova tillmälen och falsk tillvitelse om dem han ogillar. Han kräver också att svensk grundlag inte tillämpas, när han kräver att de som inte håller med honom ska tystas. Han försöker sig också på utpressning mot tidigare kollegor i mediabranschen, med lojalitet mot honom som auktoritet som argument. Detta måste väl ändå alla sansade redaktioner genomskåda?

Westanders har som reklambyrå kontakt med företagens reklam- och säljavdelningar, det vill säga folk som i normalfallet inte vet ett dugg om naturvetenskap. Där sitter de runt samma bord och tycker att klimathotet säljer bra, vi centrerar reklamen kring det.

Företagsledningarna, som ofta vet bättre, håller tyst så länge vinsten är bra. Sanningen får någon annan ta hand om. Journalister och politiker vet inte bättre de, och det fåtal som gör det håller också tyst, för att inte äventyra karriär. Vanligt folk får allt svårare att få korrekt information innan de gör sina val som väljare och som konsumenter. På det sättet är det allvarligt att en reklambyrå med sina kommunikationsresurser ger sig på att tysta media. Hirsch gör det till och med med en ton av auktoritet, ”lita på mig, jag är före detta kollega till er”. Riktigt uselt!

Det här inlägget postades i Klimatbluffen och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

15 kommentarer till If you can’t be right, be wrong at the top of your voice!

  1. Stefan Eriksson skriver:

    Eftersom Daniel har svårt att förstå demokratins stöttepelare, så som yttrandefrihet, frihet att organisera sig, meddelandeskydd osv. tar jag mig friheten att ifrågasätta ytterligare ett av fundamenten i vårt samhälle, nämligen valhemligheten.
    Jag påstår att Daniel röstar på MP i politiska församlingar.

    Det är väl min frihet,,,, eller!!

    Moralbefriad var ordet.

  2. Ivar Andersson skriver:

    ”klimatfrågan ”är en vetenskaplig icke-fråga” borde ändras till klimatfrågan är en icke-vetenskaplig fråga. Det handlar inte om vetenskap utan om politik för klimathotstroende. Klimathotet är en religion och inte en vetenskap.

  3. Åke Sundström skriver:

    Man borde kanske inte förvånas, men häpnar likväl.

    Daniel Hirschs inlägg är inte bara ”riktigt uselt”, som du skriver Mats, det är exempellöst och skandalöst. Inte ens Al Gore, MP:s språkrör eller någon av de andra ledande alarmisterna , skulle uttrycka sig lika osakligt och skamlöst. Språkrören har säkert förstånd att skämmas över sällskapet, men saknar tydligen kurage att öppet ta avstånd.

    Och den hederlige Bertil Torekull, f d chefredaktör på SvD, dessförinnan på Veckans Affärer, har nog anledning att beklaga sitt stöd till vårt numera djupt antidemokratiska miljöparti, som via sin klimatnoja dessutom måste klassas som ett entydigt miljöhot. Mr Trend är nog fortfarande en ärlig själ, men dåligt påläst i sakfrågan och därmed omedveten om sitt medansvar; en av många tysta så kallade ”möjliggörare”.

    Torekull bör uppmanas (ett tips) att kommentera PR-konsultens hyllning till brott mot den lagstadgade yttrandefrihet, som Sverige tidigare haft anledning att berömma sig av, men som nu allt oftare naggas i kanten också på andra sätt. En f d tidningsmurvel av den gamla pålitliga sorten, kan väl inte åse det förfall han medverkat till utan att till sist själv höja rösten? Eller är det precis det han kan och därmed, som man säger, biter huvudet av skam.

  4. Göran skriver:

    ”Westanders har som reklambyrå kontakt med företagens reklam- och säljavdelningar, det vill säga folk som i normalfallet inte vet ett dugg om naturvetenskap. Där sitter de runt samma bord och tycker att klimathotet säljer bra, vi centrerar reklamen kring det.”

    Det finns två anledningar att tro på klimathotet:

    1. Okunnighet
    2. Man tjänar pengar på det.

    Alternativ nr 2 stämmer för reklambyrån i fråga. Förmodligen stämmer även alternativ 1.

  5. Rikard skriver:

    Hej.

    Om hans mål är att klimat-frågan, IPCC, trovärdighet, data, och så vidare inte skall diskuteras så har han ju lyckats.

    Istället diskuteras hans ståndpunkt huruvida tidningar och annan press är fria att ‘pubba’ vad de vill, och att de därmed får stå sitt kast.

    Bemöter man hans utläggning med en argumentation om yttrandefrihet handlar debatten inte längre om klimat-frågan.

    Bemöter man hans påståenden att frågan är entydig och glasklar kommer man att ha producerat en lång teknisk text med nödvändiga förenklingar givet formatet, varpå han lätt kan sänka ens trovärdighet i sin replik genom att peka på sagda förenklingar.

    Svara man med en allmän vetenskapsteoretisk text där man försöker föra fram att vetenskapliga sanningar alltid är ungefärliga och gäller tills vi vet mer eller bättre än nu, är man så teoretisk att man bara når särskilt intresserade.

    Målet är att nå allmänheten, så svaret måste anpassas efter detta mål. Därför skall man inte direkt bemöta hans punkter eller åsikter utan utnyttja eventuellt replikutrymme till att föra fram sin egen ståndpunkt formulerad så att det ser ut som en debatt pågår.

    ”Klimatfrågan är en av nutidens mest omstridda vetenskapliga frågor, och även om en del mindre seriösa journalister gärna förenklar det till sin egen kunskapsnivå vill jag här ta chansen att föra ett mer nyanserat resonemang. IPCC:s data-samling…” och så vidare. Inledningen gör att det ser ut som en debatt, och det indirekta personangreppet kan om det vill sig generera en osammanhängande respons.

    Att göra som Gullan fungerar bara om man kan slåss som Gullan.

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, fd lärare

    • mats skriver:

      Det var väl analyserat, Rikard!
      Du har (åter-)funnit ett återkommande problem. Hur ska en ärlig människa med ärliga medel kunna bekämpa en oärlig? Det ligger ju inte i den ärliga människans natur att ta till oärliga medel.
      Kommer osökt att tänka på Lucy-Gullans ständiga sabotage att rycka undan fotbollen just när Karl ska till att sparka den.
      Eller varför inte skorpionens försvar för att den sticker oskyldiga offer med sin gifttagg: ”Det är den jag är.” Det vill säga att den erkänner inget ansvar för sina gärningar.

      Hur ska vi få dessa alarmister att sticka sig själva, samtidigt som detta destruktiva beteende synliggörs för den måttligt kunniga och måttligt intresserade allmänheten?

      • Rikard skriver:

        Hej.

        Genom att förstå hur de tänker och resonerar.
        Genom att besitta mer kunskap.
        Genom att vara bättre på argumentationsteknik.
        Genom att aldrig låta oss dras in i metadebatt.

        Den förstå punkten är den svåraste; en kunnig, klok, ödmjuk och rättvis person har svårt att förstå den som är bedräglig eller slug och ohederlig, medan det omvända inte är fallet.

        Jag har ett förflutet inom extremvänstern (åttiotalet främst) och har därför tämligen lätt med att förstå det förstnämnda överst; jag behöver bara minnas hur jag själv resonerade :) .

        Det första steget är att förstå att de inte ljuger, manipulerar eller hittar på av djäkelskap eller dumhet. De tror på sina egna ord, även om de framför saker som är inkonsekventa, paradoxala, ömsesidigt exkluderande eller rent empiriskt fel.

        Mentalt sett bildar medvetandet en sorts hyperkub:

        A) Kognitiv dissonans undviks via
        A) Rationalisering undviks via
        A) Relativisering undviks via
        A) Semantik undviks via
        A) …via A)

        Oavsett vilken punkt du angriper så kan och kommer motparten alltid att retirera till den punkt (A) som du inte angriper, och på grund av hur argumentation ser ut i praktiken finns det alltid minst en A) att retirera till.

        Därför är det publiken man skall eftersträva att vinna.

        En mer formell genomgång av tekniken (om det är rätt ord) finns här:

        [https://philpapers.org/archive/SHATVO-2.pdf]

        En artikel där författaren Nicholas Shackel diskuterar sin text:

        [http://blog.practicalethics.ox.ac.uk/2014/09/motte-and-bailey-doctrines/]

        En annan bra blogg ang. logiska felslut:

        [http://fallacyfiles.org/]

        Hoppas det är till nytta. Hopplöst är det inte, eller som en vän säger: ”Man har inte förlorat förräns man ger upp”.

        Kamratliga hälsningar,
        Rikard, fd lärare

        • mats skriver:

          Vilka härliga länkar!
          Vad lättlurad jag är som börjar läsa djuplodande diskurser om postmodernismens förljugenhet, istället för att fortsätta tänka själv och skriva kritiska inlagor mot dumheter i dagens samhälle.

          • Rikard skriver:

            Hej.

            Oavsett om man förkastar postmodernism som analysverktyg av kommunikation eller om man väljer att begagna det så måste man förstå Den Andre, för att använda ett begrepp ur densamma.

            Jag kan inte förstå [-ism utan att studera [-ism] och utan att lära mig förstå hur en [-ist] resonerar.

            Detsamma gäller alla ideologier.

            Tittar man utifrån kommer man aldrig åt den interna mentala processen, och då faller man i gropen att tro att andra egentligen, på riktigt, tycker som en själv men av olika skäl ljuger, luras och bedrar. När exempelvis en invandringsivrare säger att det är bra att Sverige investerar tiotals miljarder kronor i att hjälpa tiotusentals här i Sverige och konfronteras med att samma summa hade hjälpt miljoner om den används annorlunda (på plats) som ser denne ingen motsättning i sitt eget resonemang. Åsikten och värderingen väger tyngre än en observation av data och fakta. För att komma åt den personen måste den interna tankeprocessen accepteras som sann, för den person det gäller.

            Sanningen är subjektiv såtillvida att människor är kapabla att ignorera fakta till förmån för en vald (inlärd) sanning: ”griskött är orent” eller ”svenskar är stela”. För att hitta en objektiv sanning (någorlunda) måste man in och rota i resonemanget: ”Hur då orent? Kan du förklara?” Därefter, när man förstått den andres bevekelsegrund, kan man formulera argument som faktiskt biter.

            Länkarna är avsedda som tips, inget annat. Felet många av dagens svenska intellektuella gör är att de använder postmodernism (narrativ diskursteori, poststrukturalism osv.) inte som verktyg för att öka sin egen insikt utan som en värdenihilistisk filosofisk och ideologisk position – vilket det inte fungerar som, då ett konsekvent agerande enligt postmodern teoribildning är snart sagt identisk med schizoid psykos.

            Tänka själv är svårt, som demonstreras i ‘Life of Brian’, men det går. Jag gillar din blogg just för att den är full av inlägg som säger emot den rådande diskursen. Endast totalitära läror har samstämmig körsång som sitt mål; frihetslängtande människor sjunger solon (även om de kan tänka sig att turas om).

            Kamratliga hälsningar,
            Rikard, fd lärare

        • Åke Sundström skriver:

          Intressanta synpunkter från din tid inom extremvänstern, men jag får intrycket att dessa erfarenheter delvis leder dig vilse. Som i fjärde stycket:

          ”Det första steget är att förstå att de inte ljuger… de tror på sina egna ord, även om de framför saker som är inkonsekventa, paradoxala, ömsesidigt exkluderande eller rent empiriskt fel.”

          Det stämmer säkert på dina ex-polare, totalt uppslukade av sina doktriner och slagord, men visst är väl raka motsatsen det normala bland våra politiska ledare. Dessa har i allmänhet har akademiska examina, ibland doktorstitlar (som MP:s f d kvinnliga språkrör). De vet framför allt, som vilken 8-åring som helst, hur lätt man på nätet kan ta reda på fakta i en viss fråga. Men de väljer likväl att tala mot bättre vetande.

          Jo, de ljuger och manipulerar. Ingen fråga bekräftar detta tydligare än klimatnojan. T o m MP:s språkrör inser att de far med osanning, men de vet samtidigt att deras fabler är lätta att ”sälja in” till en publik som förgiftats av 50 år indoktrinering. Som överbyggnad, dessutom, på en gammal luthersk synd: budordet att ”ge till kejsaren vad kejsaren tillhör”.

          Som även Mats konstaterar: man behöver inte konsultera några djuplodande ”diskurser” för att förstå postmodernismens förljugenhet. Fast man behöver inte heller skylla på några ismer, när det handlar om något så simpelt som att tala sanning och inget förtiga eller tillägga, som det står i vittneseden.

          • Rikard skriver:

            Hej.

            Se även mitt svar till Mats ovan.

            När jag säger att de inte ljuger så menar jag att de inte ljuger för sig själva – den som inte är van eller benägen att ägna sig åt dubbeltänk (vilket det är frågan om) har ofta svårt att acceptera att en person utan att uppleva en konflikt kan hävda att något är på två ömsesidigt exkluderande sätt samtidigt.

            Det är den ultimata relativismen; allt är relativt jämfört med allt annat, och sanningsvärdet i ett påstående avgörs av sagesmannen i kraft av hur sann och rätt enligt läran denne är i sin persona och gärning.

            Rötterna från Mussolinis fascism ligger i öppen dager hos den moderna vänstern:

            ”Everything I have said and done in these last years is relativism by intuition. If relativism signifies contempt for fixed categories and those who claim to be the bearers of objective immortal truth … then there is nothing more relativistic than Fascist attitudes and activity… From the fact that all ideologies are of equal value, that all ideologies are mere fictions, the modern relativist infers that everybody has the right to create for himself his own ideology and to attempt to enforce it with all the energy of which he is capable.”
            Benito Mussolini, Diuturna

            Makt är målet och makt är sitt eget medel för sitt eget mål; en filosofins Ouroboros.

            I dessa grupper hålls man samman av hat mot fienden och förakt för det sovande folket. Fienden är lätt att identifiera; det är den som säger emot eller ifrågasätter läran. Det sovande folket antas i hemlighet stödja och sympatisera med läran, men har sövts och dövats av fiendens locktoner och måste därför väckas via provokation och utmaning.

            Politikers akademiska vitsord ger jag inget för – du och jag är sådana att vi kan ljuga: ”Månen är en ost”, men vi kan inte ljuga att utan att veta att vi ljuger, och vi kan inte byta åsikt utan att veta att vi har bytt åsikt.

            Det kan många av våra politiker då de alltid använder dubbeltänk och tautologiska definitioner av sitt eget agerandes värde: ”En god person gör goda saker. Jag är god så därför är det jag gör gott. Om jag gör något med dåliga konsekvenser så är det inte mitt fel då jag menade väl och eftersom avsikten avgör det moraliska värdet så gör jag inte fel – det blir fel men inte på grund av mig.” Den tankeserien kan dras ut i oändligheten.

            Framförallt i dessa grupper, vare sig det är Antifa eller Miljöpartiet, gäller att inte tänka. Tvärsäker tro tyglar tankens tvivel.

            Kamratliga hälsningar,
            Rikard, fd lärare

            • mats skriver:

              Nu blev det djupt! Jag tar till mig av detta, men förlänger inte djuplodandet. Poängen är att Hirsch och Westanders är lögnaktiga propagandister, oavsett de insett det själva eller ej. Men andra måste varnas för dem.

            • Åke Sundström skriver:

              Vi är tydligen överens i våra slutsatser, väl sammanfattade i din avslutande tes att ”tvärsäker tro tyglar tankens tvivel”. Men du väljer förvisso en mer intrikat – men kanske onödigt snårig? – beviskedja.

              Framför allt så gillar vi båda den här bloggen för att den ”säger emot den rådande diskursen” och därmed är ett relativt unikt forum.

              Patrik Engellau börjar också skriva riktigt skarpt och intressant på sin nya blogg, ett tecken på att oron sprider sig för vart Sverige är på väg.

              Renläriga libertarianer har länge talat för döva öron, nu vidgas den kretsen till att inkludera även ljumma folkpartister och bekymrade gråsossar. Det blir, dessbättre, allt svårare att hålla det kollektivistiska kulissbygget intakt, myten om Det Goda Samhället.

              Av ren självbevarelsedrift har den politiska och vetenskapliga nomenklaturan hukat och tigit. De inser – naturligtvis! – i själ och hjärta sitt medansvar, men den insikten måste till varje pris förträngas (tyglas av den tvärsäkra tron) för att inte livet skall bli helt outhärdligt. Mångas enda önskan verkar vara att hinna lämna detta jordeliv innan deras oförlåtliga svek uppenbaras.

  6. JIMMY skriver:

    Byt bara enkelt ut ordet Klimat mot valfria totalitära ideologier så som ” Kommunism -Fascism -Nazism ” så vet snart alla novisa vad dessa köpta progagandist olaga klimat- hotare särintressen är för en melon falsk flagg och farlig religiös totalitär misantropi malthus rörelse.

  7. Risto Matinen skriver:

    Daniel Hirsch, sinnessjuk, lögnare eller bara okunnig? Alla kategorier!?

    Sällan har jag läst något så korkat! Andra har här svarat tillräckligt, men jag lägger till:

    Det finns inte ett enda bevis för att koldioxid påverkar väder eller klimat! Så fram med bevis eller ens indikationer! Ange ett bevis!

Kommentera