Koldioxidens egenskaper

IPCC och klimatalarmisterna hävdar att mänskligt utsläpp av koldioxid till atmosfären kommer att orsaka en katastrofal global uppvärmning av planeten. På engelska förkortat AGW. De är nu så säkra på sin teori, eller desperata inför motbevisen, att de hävdar att modellerna som inte lyckats förutsäga någonting alls korrekt, visar med övertygande säkerhet att de har rätt. Vilket naturligtvis är en lögn.

Kom ihåg att förindustriell luft, Jordens atmosfär, antas ha innehållit 3 CO2-molekyler för varje prov av 10.000 molekyler (300 ppm). Nu kan vi räkna till 4 molekyler CO2 av 10.000 kontrollerade luftmolekyler. Det är inte ens en rimlig gissning i något känt universum att det skulle kunna påverka planetens temperatur på ett mätbart sätt. Men vi ska titta på vad mer de sagt eller vad som påstås som följd av deras teori. Minns att Kol är det fjärde vanligaste grundämnet i universum, efter väte, helium och syre.

Alarmistiskt påstående: Koldioxiden lägger sig som ett lock i den yttre atmosfären eller stratosfären, där den fungerar som ett värmande täcke. Om det skulle stämma måste minst en av följande fysikaliska förutsättningar vara uppfyllda.

1. Koldioxid är en lättare gas än de två dominerande gaserna, Kväve (N2) och Syre (O2). FEl! Koldioxid är tyngre än dessa två gaser och bör därför inte kunna sväva upp till troposfären i ren form.

2. Koldioxid behåller värme i CO2-molekylen. FEL! CO2 kan inte lagra värme. En exiterad elektron i en CO2-molekyl faller omedelbart tillbaka och emitterar då lika mycket energi som gick åt för exiteringen. Läs gärna vad Håkan Sjögren skrev här på Frihetsportalen för 4,5 år sedan.
Kapacivitet betyder lagringsförmåga och används mest om lagring av elektrisk laddning, tänk kondensator. Men det skulle även kunna gälla ett ämne som kan ta emot och lagra värme för att släppa den ifrån sig endast långsamt, vatten och täljsten skulle kunna vara exempel på det. Men CO2 är inte ett sådant ämne. Värmekonduktivitet är det motsatta, förmågan att leda värme. Koldioxidens värmekonduktivitet är god. Den släpper alltså fram värmen utan att nämnvärt bromsa dess väg.

3. Koldioxidskiktet i troposfären är så tydligt avgränsat mot övriga gaser i atmosfären att där finns en yta mot vilken den sub-infraröda strålningen kan reflekteras och studsa tillbaka mot Jorden. FEL! Detta kräver en tydlig skiktning av gaserna. Men enligt gaslagarna måste gaser för att separera till en stratifiering av den typen vara stilla, inte röras om. Som vi kan observera rör sig hela lufthavet, hela atmosfären blandas extremt väl. Det kan således inte finnas någon reflexion tillbaka mot Jorden enligt Maxwells eller Fresnells ekvationer om reflektion. Brewstervinkeln är den vinkel vid vilken en del av oordnat ljus reflekteras som polariserat ljus från en yta, medan resten av ljuset passerar ytan som opolariserat. Också här krävs en tydlig skiktning med ett gräns-ytförhållande mellan CO2 och övriga gaser i atmosfären, vilket vi alltså inte har. Därför är även sådan reflexion omöjlig.

4. Solljuset når Jorden med en temperatur av 5760 Kelvin (°K) och en effekt av 238 Watt per kvadratmeter. Värmeutstrålningen från Jorden är också 238 W/m2, men med en temperatur av endast 255°K. Det som händer däremellan kallas entropi och betyder energikvalitetsförsämring. Hela universum befinner sig i ett tillstånd av pågående entropi. Det som händer däremellan är att Jorden hålls vid liv. Man beräknar att människan tillgodogör sig 0,04% av instrålad energi för sin levnad. AGW- teorin går ut på att vårt tillskott av 8,5‰ av atmosfärens totala innehåll av 0,4‰, det vill säga att en årlig ökning med 0,0034‰ (promille!) CO2 skulle kunna rubba balansen mellan in och utstrålning så att atmosfärens temperatur stiger. Vi skulle kunna hålla på i 120 år med samma utsläpp innan vi fördubblat CO2-halten i atmosfären och det skulle inte heller vara skadligt, varken för oss eller temperaturen. Vi skulle faktiskt kunna hålla på i 12.500 år innan atmosfären blir giftig för oss, vid 5% CO2. De fotosynterande växterna skulle fortfarande må utmärkt.

Men halten skulle inte alls bli så hög, av flera anledningar:

4A. Med ökande halt i atmosfären ökar den rent fysiska ingasningen i haven som täcker 70% av Jordens yta. Det beskrivs av de allmänna gaslagarna .

4B. De fotosynterande organismerna i haven, främst cyanobakterier, kommer att bli rikhaltigare. Dessa är kortlivade och sjunker sedan ner till havsbotten som sediment. Stora mängder kol tas bort från atmosfären den vägen.

4C. Bildande av Karbonater är en abiotisk process som sker i haven. Den mineraliserar kolet i koldioxiden. Det ger en mycket hård fastläggning av kolet och skapar ständigt ett underskott av kol i haven som underhåller ingasningsprocessen enligt 1. Varken hav eller atmosfär blir alltså någonsin mättade.

4D. Bombprovskurvan visar att koldioxidens uppehållstid i atmosfären är relativt kort. Detta visar att tillskott av CO2 till atmosfären tas upp i haven där den sedan ombildas, upptas och fastläggs i ett antal tillgängliga processer.

Man kan på goda grunder hävda att vårt tillskott till atmosfärens innehåll av CO2 är av godo. Kanske är det rent av så att vi räddar planeten från ett katastrofalt underskott av CO2. Det skulle vara situationen om de ovan nämnda naturliga mekanismerna som tömmer atmosfären på CO2 är så starka så att balansen inte sköter sig själv. Filosofiskt skulle man då kunna hävda att människans uppgift i universums historia är att bidra till energins entropi för att upprätthålla livet på Jorden.

Uppgifterna i exempelvis Wikipedia är motstridiga. I inledningen till avsnittet om Kolsyra står att kolsyra är en mycket svag syra som inte kan koncentreras för att gasen koldioxid avgår när det blir för lite vatten runt den. Men på slutet har Greenpeace lagt till att förbränningen av fossila bränslen skapar koldioxid som tas upp i haven (nästan korrekt så långt) som bildar kolsyra vilket försurar haven på ett sätt som hotar ekosystemen (och där blev det fel, en lögn!).

Denna fotnot från Greenpeace går ju inte ihop med inledningens påstående att kolsyra inte kan koncentreras. Haven är alltså redan mättade och koldioxiden antingen avgår som gas eller bildar karbonater som håller koncentrationen och pH konstant. En buffrad lösning med andra ord. Det gäller att vara källkritisk. När Greenpeace påstår något ska man vara extra misstänksam.

Det här inlägget postades i Klimatbluffen och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

20 kommentarer till Koldioxidens egenskaper

  1. Ivar Andersson skriver:

    katastrofal global uppvärmning av planeten. På engelska förkortat CAGW. Jag har ändrat från AGW till CAGW eftersom katastrofal ingår i beskrivningen

    • mats skriver:

      Du menar att jag borde ändra i inledningen?
      Jag övervägde det, men det är tillräckligt svårt att få svenskar i allmänhet att hålla betydelsen av AGW i minnet. Det kan de ofta fås att komma ihåg att de hört talas om. Att då lägga till C-AGW, blir svårt att få till att fastna och dessutom att det inte skymmer budskapet.
      Men det är bra att du påpekar skillnaden, förändringen i attityd från alarmistiskt håll!

  2. Göran skriver:

    Vi människor har ett livspann där koldioxiden i atmosfären är 0,0180-5,0000 %. Nu är den 0,0400 %. Vad ska vi oroa oss för?

    • mats skriver:

      Man kan förtydliga att under 0,018 % dör de gröna växterna och då dör vi. Över 5% förgiftas vi till döds.

  3. Rikard skriver:

    Hej.

    Det sades av allvarliga vetenskapare, tolkat av journalister i sedvanlig ordning, att oljan skulle ta slut före år 2000.

    Man sade att dricksvattnet skulle ta slut i Sverige på grund av bad och vattenklosetter.

    Man var tvärsäker på att en ny stor istid var på väg inom blott ett par årtionden.

    Man hävdade med emfas att all regnskog skulle vara borta före år 2000.

    Man ansåg sig ha bevisat att atomvinter skulle slänga upp så mycket stoft att vi fick Fimbulvinter.

    Man ansåg sig också ha bevisat att allt stoft som släppts ut av mänsklig verksamhet skulle skapa ett lock och ge en växthuseffekt.

    Man har upprepade gånger varnat för globala pandemier.

    Man har stressat upp föräldrar till vansinne så att de inte ens törs ge kokosmjölk till laktosallergiker.

    Man börjar från IPCC:s och medias håll inte så litet påminna om Förintelseförnekare, månlandningskonspiratörer och kreationister i hur man resonerar.

    Man har ställt sig med ena foten i ren Lysenkoism.

    Visst har diverse mänskliga aktiviteter förgiftat och förorenat, men inget blir bättre av hysteri. Förnuft, eftertänksamhet och vetenskap utan politik – och framförallt utan att det skall tolkas av journalister, dessa mänsklighetens motsvarighet till stadslevande fiskmåsar.

    Alltid kul med en genomgång med en förnuftig ton för övrigt, tack för det; den som framstår som hysterisk och alarmistisk är oftast ute efter att få en att fatta beslut utan eftertanke är min erfarenhet.

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, fd lärare

    • Åke Sundström skriver:

      En underbar utskåpning av en hel grupp vetenskapsmän, majoriteten bland de så kallade klimatforskarna. Plus ytterligare en utmärkt kommentar av kamrat Rikard. Görans inpass är också avslöjande om det är korrekt (vore det felaktigt skulle förstås Mats genast ha hört av sig).

      Alla tre gör dessutom narr av annan yrkesgrupp: vetenskapsjournalisterna. För visst undrar man varför dessa så nogsamt förtigit de naturvetenskapliga fakta som ”amatörer” som Mats och Göran här beskriver? Man låtsas inte heller känna till den historia om ständiga misstag och felbedömningar som Rikard påminner om, när han på goda grunder drar en parallell till en annan välbekant kamrat: den beryktade ryske genetikern Lysenko.

      För egen del vill jag bara tillägga, att klimatpolitiken är total galenskap ÄVEN OM Al Gores och andras skrämselpropaganda vore sann. Därför att de åtgärder som FN förespråkar är helt verkningslösa, som jag tidigare skrivit om i detta forum.

      I den mycket speciella meningen kan korrekta naturvetenskapliga fakta, konstigt nog, sägas vara av sekundär betydelse, utom som bevis på en förödande intellektuell prostitution. Dock inte lika förödande som motsvarande etiska sönderfall inom de samhällsekonomiska disciplinerna, vars korrupta ”forskare” har det största konkreta medansvaret för klimatnojan och de oerhörda ekonomiska förlusterna i dess spår.

      • Rikard skriver:

        Hej.

        Tack för det.

        Eftersom jag inte har mitt fokus inom naturvetenskap kan jag inte kommentera sådant utan får gå på lekmannakunskaper och trovärdighet.

        Min erfarenhet av naturvetare och även forskare i bekantskapskretsen gör mig än mer skeptisk mot klimathysteriker, eftersom de förra tenderar att uttrycka sig ytterst försiktigt och snudd på aldrig tvärsäkert om det inte rör sig om mycket välkända och klara sammanhang.

        Kängan åt samhällsvetenskaperna (och humaniorafältet) är tyvärr välförtjänt. Särskilt inom pedagogik och didaktik är okunskapen ledstjärna, och någon tillstymmelse till vetenskap finns inte (inom Sverige). Något bland andra prof. Inger Enqvist i Lund larmat om. hennes artiklar om skola och utbildning på SvD och Kvartal, samt i Axess (tror jag det var) rekommenderas varmt.

        Själv har jag mer än en gång fått veta av utbildare vid Lärarhögskolan att jag har en ”felaktig kunskapssyn”.

        Kamratliga hälsningar,
        Rikard, fd lärare

        • Bengt Eriksson skriver:

          Tråkigt att du är fd.

        • Rutger skriver:

          Hej Rickard
          Kul att du med din lärarerfarenhet är med och diskuterar. Måste hålla med dig om vad du säger om samhällsvetarna men jag måste tillägga att många NO-lärare är influerade SNF, WWF och Greenpeace och har ett alarmistiskt synsätt. Dessa lobbyorganisationer som gärna bidrar till skolan med sitt gratismaterial som är betalt mha skattepengar.

          Ann Löfving-Henriksson som ibland skriver på klimatupplysningen har också varit läroboksförfattare i Naturkunskap på gymnasiet. När det sista nya gymnasiet började uppdaterades många läroböcker, i ett flertal fall var det mest en ny framsida på läroboken. Hennes bok uppdaterades inte och hon fick aldrig reda på varför. Jag hade kontakt med detta bokförlag, Liber och lyckades få reda på varför. Jo hennes bok hade inte sålt så bra berättade den ansvarige för mig. Den var inte tillräckligt alarmistisk. Tom hade detta bokförlag fått klagomål från lärare på hennes bok för att hon höll en balanserad syn på framtiden med tanke på klimatet.

          Lärare som pratar mycket om källkritik läser gärna vad tidningarna säger och är påverkade av detta och påverkar eleverna. Ett exempel från sådan påverkan i skolan var detta med president Trump. Strax innan han blev vald frågade eleverna mig vem jag tyckte var bäst, Clinton eller Trump. Trump blir nog bäst sa jag och dessa elever blev så förvånade. Trump som pratar så mycket skit fick jag höra. Då sa jag till dem att det är bättre med en som pratar skit än en som startar krig vilket Clinton hade varit med och gjort. Obama var ju populär bland eleverna men jag sa han släppte ju så många bomber, 100 000 bomber i sju länder under sin sista period sa jag. Då visste de inte vad de skulle tro. Trump pratar om att ordna en avspänning mot Ryssland och det tycker jag är bra för jag vill inte ha krig i vårt närområde sa jag till dem.

          Mina muslimska elever var väldigt upprörda en dag då nyheten om att Trump skulle stoppa muslimsk invandring o besök till USA. Jag förklarade för dem att Trump bara använde lagar som Obama hade instiftat och det gällde bara 7 länder och att det fanns över 40 muslimska länder därifrån man fortfarande kunde resa till USA. Detta att Obama hade stiftat dessa lagar var en svår nöt för dem att smälta.
          Nåväl Trumps installationsdag kom, en fredag. Jag köpte tre tårtor som jag satte på personalrummet och skrev att det var dags att fira att USA fick en ny president. Alla var inte glada över detta fick jag höra och senare vid ett utvecklingssamtal med rektorn kom till sist en fråga om mina tårtor. En del kollegor hade gått till rektorn och uttryckt sitt missnöje på något sätt, hur många vet jag inte. Varför detta var frågan. Jag sa att en ny amerikansk president kan ju vara något stort och det kan man ju fira och jag hoppas på avspänning men så sa jag också att jag ville vara lite provocerande för vi diskuterar ju sådana här saker alldeles för lite i skolan. Rektorn tyckte ju då att vi klarar oss utan sådana små provokationer i skolan. En sak som visar hur ensidigt tänkandet är i skolan.

          Läroböcker är ju normalt sett alarmistiska. Nu går NE, Nationalencyklopedin på bred front in i skolvärlden med många digitala läromedel och på vår skola ska vi pröva dessa under en viss tid och jag är med bland de lärare som ska pröva dessa. Klart att jag titta på vad de skrev om klimatet.
          Samma gamla visa med ökande orkaner, ökenspridning och en framtid som inte är så bra.
          Reagerade direkt och har nu lagt ut en kritik om detta på min sida. Vi hade en person från NE som gav oss lite synpunkter på hur vi kunde använda detta läromedel och han fick min hemsideadress och jag sa helt kort att det var kritik och att jag reagerade på denna skrämselpropaganda till våra elever.
          För den som vill läsa vad de skrev och min kritik så finns det här. http://www.lagmansnatursida.se/dbarkiv/2017/vecka38/db17v3818.htm
          Om jag inte får höra från dem ska jag kontakta dem igen.

          Kamratliga hälsningar
          Rutger
          PS får väl ta över Rickards trevliga avslutning 😊

          • Rikard skriver:

            Hej.

            Tack för svar.

            Själv ‘ruttnade’ jag på läromedlen i samhällsämnena så till den grad att jag i praktiken använde kurslitteratur från universitetet istället. Inte direkt till eleverna, utan som underlag för kursens planering och som komplement och motvikt mot skolans böcker, som håller en stadigt sjunkande nivå.

            En stående punkt för mig, tack vare lärare jag själv haft, har varit text- & kommunikationsanalys: ”Vad vill texten få mig att tycka, tänka, och känna?” har diskuterats i salen med exempel ur läromedel och nyhetsmedia.

            Jag känner tyvärr igen det du skriver om NO-kollegorna men min egen erfarenhet är att det är en fråga om huruvida den enskilde är utbildad i sin ämnen vid universitet och sedan har kompletterat detta med ‘peddan & meddan’ eller om personen har gått program via lärarhögskola. De förra brukar vara betydligt mer sansade än LHS:s gråterskor.

            Jag minns särskilt en incident när jag fick gå in som assistent i en mellanstadieklass (varken min åldersnivå eller mitt ämne) i NO där det handlade om energiproduktion. När jag visade kollegan en rapport från USA om utsläppen av radioaktiva partiklar samt växthusgaser där man jämförde de olika energislagen och där kärnkraft naturligtvis placerade sig på topp tre i grad av mängden energi producerad per enhet miljöpåverkan (bland andra mått) blev reaktionen märklig.

            Eleverna som redan snappat upp av sin lärobok att sol, vind & vatten var goda och kol, olja, gas och särskilt kärnkraft var onda (kärnkraft beskrevs som enda energislag med hänvisningar till olyckor) undrade då vad vi diskuterade varpå jag sade: ”Det här är en sammanfattning av en amerikansk jämförelse, där kärnkraft är överlägset bäst” och kollegan omedelbart fyller i med: ”Nu skall ni inte bry er om det utan lära er det som står i boken”.

            Det är skrämmande.

            Skolan är i min erfarenhet en kult, där batikhäxor, Gambiakärringar och Gudrun Sjödén-svepta övervintrade Maoister har fritt spelrum.

            Att som jag blev lärd i verkstadsindustrin förra årtusendet hänga in sina åsikter i skåpet på morgonen är få lärare förunnat att inse eller anse som självklart.

            Fast nu drar vi nog i väg ut i OT-land – det där med tårtorna skall jag pröva om jag någonsin sätter min fot i en kommunal skola igen.

            Kamratliga hälsningar,
            Rikard, fd lärare

          • akesundstrom skriver:

            Lärorik kommentar om att t o m NE numera engagerat sig i klimatalarmismen. Då kan inte förfallet bli så mycket djupare och därmed är vändpunkten nära.

            Men jag vill upplysa dig om att Lennart Bengtsson som du också citerar i länken är en s k kameleont, en person som anpassar sig efter omgivningen och därför inte lever upp till sanningsetiken i detta forum.

            LB var under sina aktiva år en av de många alarmisterna, men har nu som emiritus ”kommit ut” som skeptiker. Men han vägrar att ta avstånd från den IPCC-hyllande smörja har var medansvarig för i egenskap av ledamot i KVA (vetenskapsakademin). Det är sådant som håller etablissemangets ljugande vid liv. Våra ”miljövänner” har därmed fortfarande möjlighet att åberopa honom och KVA som stöd för sina åsikter, medan han själv skriver raka motsatsen i sina inlägg på Antropocen – och även där avstått från att bemöta de kritiker som kommenterat hans etiska akrobatik.

            Inget ideal att se upp till, med andra ord, för en sanningssägare som du.

          • mats skriver:

            Jag kom inte till att läsa din länk förrän nu. Att läroböckerna säger fel var ingen överraskning.

            En av de saker som fick mig att tvivla på AGW i stort sett från start var påståendet att varmare klimat skulle sprida sig norrut och resultera i fler och svårare stormar.
            Det går ju helt på tvärs mot vedertagen kunskap om termodynamik. Rörelse (vind) orsakas av skillnader i temperatur. Ju större skillnad desto mer vind.
            Detta bekräftas på din sida av Lennart Bengtsson.

            Den andra minnesvärda noteringen är prof Pedersen som visar att den lägsta temperatur som proxydatan från Grönland ger för de senaste 10.000 åren inträffade cirka 1875, alltså ungefär den period som IPCC hävdar att människans utsläpp av CO2 börjar resultera i global uppvärmning.
            Ännu har ingen kunnat visa på den mänskliga signaturen i de globala temperaturerna.

    • Stefan Eriksson skriver:

      Jag hörde ett uttryck på radions ring P1 idag som kan passa in i sammanhanget där domedagsprofetior får ”luft under vingarna”:
      ”Tvärsäkerhet går hand i hand med okunskap”.

    • mats skriver:

      Bra med lite vidare perspektiv på larmen. Mycket av detta larmande drivs av karriärjournalister vars enda önskan är att hamna på ”ettan” och löpet, alltså tidningens förstasida och löpsedeln. Varför är det så viktigt, kan man undra? Jo, för dessa magnifika exemplar av journalister bevisar det nämligen att de är bättre och finare än sina kolleger och det är det enda som räknas.
      Hackordningen bland idioter är inte ett dugg skonsammare än i andra kretsar.

    • Jan Andersson skriver:

      Skilj noga på miljöförstöring och klimatförändring. De har nästan inga beröringspunkter förutom MP. Miljöförstöringen skall bort, och vi har kommit långt i Sverige men det finns en hel del kvar att lösa. Klimatförändringar kan vi inte göra något åt överhuvudtaget, bara att se på när de eventuellt inträffar. Just nu verkar vi på väg in en ny liten istid, och i inledningsskedet till en sådan påstås det att vädret blir mera instabilt och oförutsägbart. Någon som känner igen sig?

  4. Rutger skriver:

    Dags att ställa frågan hur mycket växthusgaserna har ökat sedan slutet av 1800-talet.
    Svaret är ca 1 %,

    Det finns omkring 10 000 ppm växthusgaser i genomsnitt i atmosfären, ökningen av CO2 är drygt 100 ppm. I tropikerna finns det uppemot 40 0000 maximalt men mera normalt mellan 20 000 och 30 000 ppm, 2-3 % vattenånga.

    Kan vi då bunta ihop dem på detta sätt. Otvivelaktigt. I alla sammanhang glömmer man bort att vattenångan är den viktigaste växthusgasen. Vattenånga och koldioxid är överlappande i de våglängdsband där de genom sin absorption av värmestrålning fördröjer utstrålningen av långvågig infraröd strålning. Det är därför IPCC skriver att en ökad mängd CO2 i tropikerna har i stort sett ingen betydelse. Vattenångan är redan absorberande i de våglängdsband där CO2 är absorberande.

    Största delen av växthuseffekten kanske ca 70 % är dessutom knuten till området mellan 30 grader norr och 30 grader syd. Mest vattenånga och mest solinstrålning mellan dessa breddgrader.

    Kan då vattenångan variera så att det påverkar växthuseffekten? Javisst!

    Två exempel.
    1.
    Ökningen av vattenånga i stratosfären anges förklara ca 30 % av uppvärmningen under 80- och 90-talen enligt en känd forskare som Susan Solomon. Hon och hennes medförfattare påstår http://www.noaanews.noaa.gov/stories2010/20100128_watervapor.html att minskningen av vattenånga i stratosfären är en förklaring till att temperaturen stått ungefär stilla sedan 1998. 30 % av temperaturuppgången under 90-talet skulle enligt dessa forskare kunna förklaras med ökningen av vattenånga i stratosfären. Orsaken till dessa förändringar var inte kända då och kanske inte nu heller. Eftersom stratosfärsvattenångan minskat trots ökad CO2-halt i atmosfären kan det väl inte vara människors fel. Kanske är det brist på vulkanutbrott sedan Pinatubos utbrott, vulkanerna spyr upp vattenånga i stratosfären enligt AR5.

    2.
    Minskningen av vattenånga i atmosfären ovanför Stilla Havet påverkar växthuseffekten i hela världen. ”

    The atmospheric and surface greenhouse effect over the tropical monsoon-prone regions is found to contribute substantially to the global total. Furthermore, the downward tendency of cloud activity leads to a greenhouse effect hiatus after the early 1990 s, prior to the warming pause. Additionally, this pause in the greenhouse effect is mostly caused by the high number of La Niña events between 1991 and 2014. A strong La Niña indicates suppressed convection in the tropical central Pacific that reduces atmospheric water vapor content and cloud volume. This significantly weakened regional greenhouse effect offsets the enhanced warming influence in other places and decelerates the rising global greenhouse effect. http://www.nature.com/articles/srep33315#Fig2

    Vattenångan är så viktig att lite extra CO2 har ingen större betydelse. Vi kanske kan säga att det är volymerna som gör det.
    Så tycks det vara över Stilla havet som täcker ca en tredjedel av jordens yta. Mindre vattenånga i atmosfären på denna plats får konsekvenser för hela jordens växthuseffekt.

    • mats skriver:

      Jag antar dessutom att effekten av ökade halter av ”växthusgaser” (som jag föredrar att kalla dem) är logaritmiskt avtagande. Så att procentökningen från 99 till 100 har större effekt än ökningen från 100 till 101.

    • Jan Andersson skriver:

      Om koldioxid är en växthusgas eller inte tvistar de lärde om. Det var Svante Arrhenius som framkastade den misstanken på 1800-talet. Vattenånga är däremot en synnerligen verksam växthusgas, och skall så vara. Men hur mäter man den? Alla vet hur luftfuktigheten varierar dag för dag. Just nu blir det kalla nätter eftersom det är ganska molnfritt, men i morgon drar vi täcket på oss och nattemperaturen stiger avsevärt. Att hålla på och diskutera detaljerna om detta leder ingen vart. Variationerna är slumpmässiga och kan inte härledas, men experterna ger sig inte men letar efter nyckeln under lyktstolpen. Andra saker vi inte vet är vad gravitationen beror på, eller varför joner i en elektrolyt uppstår. Snart kanske vi får flygplan utan vingar, drivna av oändligt effektiva batterier (vi kan inte trolla bort massan). Andas medan du väntar på dina krukväxter, de behöver din CO2.

  5. Gösta Walin skriver:

    Hej Mats. Detta var ett dåligt inlägg. Tråkigt med tanke på dina vanligtvis utmärkta blogginlägg som jag nästan alltid läser.
    Gösta

    Koldioxidens egenskaper
    Postat den 2017-09-21 av mats
    IPCC och klimatalarmisterna hävdar att mänskligt utsläpp av koldioxid till atmosfären kommer att orsaka en katastrofal global uppvärmning av planeten. På engelska förkortat AGW. De är nu så säkra på sin teori, eller desperata inför motbevisen, att de hävdar att modellerna som inte lyckats förutsäga någonting alls korrekt, visar med övertygande säkerhet att de har rätt. Vilket naturligtvis är en lögn.
    Kom ihåg att förindustriell luft, Jordens atmosfär, antas ha innehållit 3 CO2-molekyler för varje prov av 10.000 molekyler (300 ppm). Nu kan vi räkna till 4 molekyler CO2 av 10.000 kontrollerade luftmolekyler. Det är inte ens en rimlig gissning i något känt universum att det skulle kunna påverka planetens temperatur på ett mätbart sätt. Men vi ska titta på vad mer de sagt eller vad som påstås som följd av deras teori. Minns att Kol är det fjärde vanligaste grundämnet i universum, efter väte, helium och syre.
    Alarmistiskt påstående: Koldioxiden lägger sig som ett lock i den yttre atmosfären eller stratosfären, där den fungerar som ett värmande täcke. Om det skulle stämma måste minst en av följande fysikaliska förutsättningar vara uppfyllda.

    XXX
    Kommentar: Detta verkar vara en så kallad halmgubbe. Jag brukar likna koldioxiden vid ett florstunt täcke som gör kliomatet lite varmare och jämnare. Jag har aldrig hört någon påstå att det skulle lägga sig ett lager av ren koldioxid i den övre atmosfären! Punkterna 1-3 är nonsens – du bemöter påståenden sosm inte hävdas ens av dåliga forskare.
    YYY

    1. Koldioxid är en lättare gas än de två dominerande gaserna, Kväve (N2) och Syre (O2). FEl! Koldioxid är tyngre än dessa två gaser och bör därför inte kunna sväva upp till troposfären i ren form.
    2. Koldioxid behåller värme i CO2-molekylen. FEL! CO2 kan inte lagra värme. En exiterad elektron i en CO2-molekyl faller omedelbart tillbaka och emitterar då lika mycket energi som gick åt för exiteringen. Läs gärna vad Håkan Sjögren skrev här på Frihetsportalen för 4,5 år sedan.

    Kapacivitet betyder lagringsförmåga och används mest om lagring av elektrisk laddning, tänk kondensator. Men det skulle även kunna gälla ett ämne som kan ta emot och lagra värme för att släppa den ifrån sig endast långsamt, vatten och täljsten skulle kunna vara exempel på det. Men CO2 är inte ett sådant ämne. Värmekonduktivitet är det motsatta, förmågan att leda värme. Koldioxidens värmekonduktivitet är god. Den släpper alltså fram värmen utan att nämnvärt bromsa dess väg.

    3. Koldioxidskiktet i troposfären är så tydligt avgränsat mot övriga gaser i atmosfären att där finns en yta mot vilken den sub-infraröda strålningen kan reflekteras och studsa tillbaka mot Jorden. FEL! Detta kräver en tydlig skiktning av gaserna. Men enligt gaslagarna måste gaser för att separera till en stratifiering av den typen vara stilla, inte röras om. Som vi kan observera rör sig hela lufthavet, hela atmosfären blandas extremt väl. Det kan således inte finnas någon reflexion tillbaka mot Jorden enligt Maxwells eller Fresnells ekvationer om reflektion. Brewstervinkeln är den vinkel vid vilken en del av oordnat ljus reflekteras som polariserat ljus från en yta, medan resten av ljuset passerar ytan som opolariserat. Också här krävs en tydlig skiktning med ett gräns-ytförhållande mellan CO2 och övriga gaser i atmosfären, vilket vi alltså inte har. Därför är även sådan reflexion omöjlig.

    XXX
    Kommentar: Vad innebär dettta babbel? Entropi?! Det är klart att koldioxid kan påverka strålningsbalansen precis som vattenånga påverkar. En helt annan fråga är om denna påverkan är stark tillräckligt för att leda till en märkbar temperaturhöjning.
    YYY

    4. Solljuset når Jorden med en temperatur av 5760 Kelvin (°K) och en effekt av 238 Watt per kvadratmeter. Värmeutstrålningen från Jorden är också 238 W/m2, men med en temperatur av endast 255°K. Det som händer däremellan kallas entropi och betyder energikvalitetsförsämring. Hela universum befinner sig i ett tillstånd av pågående entropi. Det som händer däremellan är att Jorden hålls vid liv. Man beräknar att människan tillgodogör sig 0,04% av instrålad energi för sin levnad. AGW- teorin går ut på att vårt tillskott av 8,5‰ av atmosfärens totala innehåll av 0,4‰, det vill säga att en årlig ökning med 0,0034‰ (promille!) CO2 skulle kunna rubba balansen mellan in och utstrålning så att atmosfärens temperatur stiger. Vi skulle kunna hålla på i 120 år med samma utsläpp innan vi fördubblat CO2-halten i atmosfären och det skulle inte heller vara skadligt, varken för oss eller temperaturen. Vi skulle faktiskt kunna hålla på i 12.500 år innan atmosfären blir giftig för oss, vid 5% CO2. De fotosynterande växterna skulle fortfarande må utmärkt.
    Men halten skulle inte alls bli så hög, av flera anledningar:

    XXX
    Kommentar: Havets upptag av koldioxid är lite mer komplicerat än ”de allmänna gaslagarna”. Det som händer när havet berikas med mer koldioxid är att kalk löses upp från havsbotten. Detta balanserar pH liksom kolsyretrycket i havsvattnet som bestämmer kolsyretrycket i luften (lite mer komplicerat dock). Deposition av organiskt material innebär förlust av koldioxid från hav-atmosfär-systemet. ”Bildande av karbonater” är inte en abiotisk process; bildningen sker som skal till diverse plankton i havet. Deposition av kalk höjer kolsyretrycket och innebär icke att kolsyra tas ur systemet. Mängden plankton kommer inte att påverkas annat än marginellt eftersom denna mängd bestäms av tillgången på näring i havet. Bombprovskurvan visar inte hur mängden koldioxid skulle avklinga om tillförseln upphörde. Utredning av detta kräver lite mer ansträngning och utrymme.
    YYY

    4A. Med ökande halt i atmosfären ökar den rent fysiska ingasningen i haven som täcker 70% av Jordens yta. Det beskrivs av de allmänna gaslagarna .
    4B. De fotosynterande organismerna i haven, främst cyanobakterier, kommer att bli rikhaltigare. Dessa är kortlivade och sjunker sedan ner till havsbotten som sediment. Stora mängder kol tas bort från atmosfären den vägen.
    4C. Bildande av Karbonater är en abiotisk process som sker i haven. Den mineraliserar kolet i koldioxiden. Det ger en mycket hård fastläggning av kolet och skapar ständigt ett underskott av kol i haven som underhåller ingasningsprocessen enligt 1. Varken hav eller atmosfär blir alltså någonsin mättade.
    4D. Bombprovskurvan visar att koldioxidens uppehållstid i atmosfären är relativt kort. Detta visar att tillskott av CO2 till atmosfären tas upp i haven där den sedan ombildas, upptas och fastläggs i ett antal tillgängliga processer.

    XXX
    Kommentar: Helt rätt; mycket sannolikt så är mer koldioxid en välsignelse för alla. Detta enkla budskap fördunklas av dina missvisande försök till naturvetenskap.
    YYY

    Man kan på goda grunder hävda att vårt tillskott till atmosfärens innehåll av CO2 är av godo. Kanske är det rent av så att vi räddar planeten från ett katastrofalt underskott av CO2. Det skulle vara situationen om de ovan nämnda naturliga mekanismerna som tömmer atmosfären på CO2 är så starka så att balansen inte sköter sig själv. Filosofiskt skulle man då kunna hävda att människans uppgift i universums historia är att bidra till energins entropi för att upprätthålla livet på Jorden.
    Uppgifterna i exempelvis Wikipedia är motstridiga. I inledningen till avsnittet om Kolsyrastår att kolsyra är en mycket svag syra som inte kan koncentreras för att gasen koldioxid avgår när det blir för lite vatten runt den.

    XXX
    Kommentar: Mer snurrigheter. Mättade med koldioxid?? Koldioxiden i havet innebär en viss påverkan på pH dock inte ”försurning” eftersom havsvattnet är basiskt med pH över 8 i allmänhet. Havet blir alltså något mindre basiskt.
    YYY

    Men på slutet har Greenpeace lagt till att förbränningen av fossila bränslen skapar koldioxid som tas upp i haven (nästan korrekt så långt) som bildar kolsyra vilket försurar haven på ett sätt som hotar ekosystemen (och där blev det fel, en lögn!).
    Denna fotnot från Greenpeace går ju inte ihop med inledningens påstående att kolsyra inte kan koncentreras. Haven är alltså redan mättade och koldioxiden antingen avgår som gas eller bildar karbonater som håller koncentrationen och pH konstant. En buffrad lösning med andra ord. Det gäller att vara källkritisk. När Greenpeace påstår något ska man vara extra misstänksam.

    • mats skriver:

      Hej Gösta, det blev lite svårt att följa dina påpekanden när du ibland placerar dem före och ibland efter de textavsnitt du refererar till. Jag gör dock försök att svara, jag avser att svar efter dina svar.

      XXX
      Kommentar: Detta verkar vara en så kallad halmgubbe. Jag brukar likna koldioxiden vid ett florstunt täcke som gör kliomatet lite varmare och jämnare. Jag har aldrig hört någon påstå att det skulle lägga sig ett lager av ren koldioxid i den övre atmosfären! Punkterna 1-3 är nonsens – du bemöter påståenden sosm inte hävdas ens av dåliga forskare.
      YYY
      Det må vara en halmgubbe, men den är vanlig i debatter med vanligt folk. När du dessutom själv säger att du liknar koldioxiden vid ett florstunt täcke, så uppmuntrar du alarmister och andra till att misstolka det som ett tjockt täcke.
      Jag bemöter påståenden som hävdas av amatörer och okunniga. Kanske i onödan, men man bör vara medveten om att dessa resonemang finns där ute bland allmänheten.

      XXX
      Kommentar: Vad innebär dettta babbel? Entropi?! Det är klart att koldioxid kan påverka strålningsbalansen precis som vattenånga påverkar. En helt annan fråga är om denna påverkan är stark tillräckligt för att leda till en märkbar temperaturhöjning.
      YYY
      Varför skulle resonemang om entropi vara babbel?

      XXX
      Kommentar: Havets upptag av koldioxid är lite mer komplicerat än ”de allmänna gaslagarna”. Det som händer när havet berikas med mer koldioxid är att kalk löses upp från havsbotten. Detta balanserar pH liksom kolsyretrycket i havsvattnet som bestämmer kolsyretrycket i luften (lite mer komplicerat dock). Deposition av organiskt material innebär förlust av koldioxid från hav-atmosfär-systemet. ”Bildande av karbonater” är inte en abiotisk process; bildningen sker som skal till diverse plankton i havet. Deposition av kalk höjer kolsyretrycket och innebär icke att kolsyra tas ur systemet. Mängden plankton kommer inte att påverkas annat än marginellt eftersom denna mängd bestäms av tillgången på näring i havet. Bombprovskurvan visar inte hur mängden koldioxid skulle avklinga om tillförseln upphörde. Utredning av detta kräver lite mer ansträngning och utrymme.
      YYY
      Visst är dessa processer mer komplicerade än vad jag beskrivit. Långt ifrån alla havsbottnar har kalk som kan lösas. De flesta havsbottnar är vad jag förstår täckta av slam-sediment. Där finns naturligtvis kalkhaltigt skal från olika organismer, men dessa löses ingalunda upp i samma takt som de deponeras. Stora mängder täcks med mer slam och blir sålunda inte tillgängligt för syranedbrytning.
      Vi tycks ha olika uppgifter om hur karbonaterna bildas, eller möjligen kan bildas.
      Jag skrev cyanobakterier, inte plankton. Planktons tillväxtpotential bestäms i haven av mängden tillgängligt kväve.
      Vad menar du att bombprovskurvan visar?

      XXX
      Kommentar: Helt rätt; mycket sannolikt så är mer koldioxid en välsignelse för alla. Detta enkla budskap fördunklas av dina missvisande försök till naturvetenskap.
      YYY
      Tack för att vi kan nå samsyn om koldioxiden nyttiga bidrag till livet på Jorden!

      XXX
      Kommentar: Mer snurrigheter. Mättade med koldioxid?? Koldioxiden i havet innebär en viss påverkan på pH dock inte ”försurning” eftersom havsvattnet är basiskt med pH över 8 i allmänhet. Havet blir alltså något mindre basiskt.
      YYY
      Jag visar på att uppgifterna i Wikipedia på en och samma sida är motstridiga och då anklagar du mig för snurrigheter. Det vore väl bättre om du instämde i kritiken mot Wikipedia?

Kommentera