Favorit i repris – Trafikpsykologi

MP vill bötfälla fordonsägaren istället för fordonsföraren vid hastighetsöverträdelse. Snacka om att missa både mål och person. Självklart ska straffansvar följa av en persons handlingar, inte av vad man äger eller vad man heter. Istället för sådana dumheter bör MP medverka till att höja hastighetsgränserna eller ta bort dem helt på motorväg.

Enligt en debattartikel i SvD vill Karin Svensson-Smith, Lorentz Tovatt och Daniel Helldén göra förändringen för att skydda oskyddade trafikanter och för att avlasta polisen. Men då kommer ju polisens uppklarningsstatistik att sjunka katastrofalt. Har ni tänkt på det?

Om bilägarna tvingas betala för andras trafikbrott kommer ingen att vilja låna ut sin bil. Följden måste då bli att fler skaffar bil, för att klara sina transportbehov. Det är ju raka motsatsen mot vad MP vill. Det är också oekonomiskt både privat och för riket att det investeras mer än nödvändigt i bilar som inte körs.

Det hela andas att miljöpartisterna som vanligt hatar bilar och bilister samt personlig frihet. Alla ska tvingas in i kollektivtrafikens hjärndöda lunk.

Det finns nästan inga fartkameror i stockholmsområdet, de finns på landsbygden. Så hur är det tänkt att detta ska hjälpa trafiksäkerheten i Stockholm? Fler kameror även där?

Enkel matematik för alla system med genomströmning av enheter visar att ju högre hastighet varje enhet kan hålla, desto kortare tid uppehåller den sig i systemet och desto högre kapacitet får systemet. Sänkt hastighet ger den motsatta effekten, dålig kapacitet. MP motsätter sig vägbyggnadsprojekt, vill de verkligen öppet redovisa att de vill försämra utnyttjandet av redan befintliga vägar?
Jo, man kan faktiskt misstänka att de vill det. För då kan de säga att de fått vatten på sin kvarn och att det finns för många bilar. Men egentligen är det deras politik som skapar problemen. Lösningar har de inga, för de har en bakvänd beskrivning av eventuella problem. Det gäller dessutom i stort sett oavsett vilken fråga vi undersöker. Miljöpartisterna har nog otur när de tänker.

Framför allt i Stockholm har man problem med att bilmålvakter, som inte äger något som kronofogden kan ta, står som ägare till bilar som samlar på sig parkeringsböter och trängselskatt. Med detta förslag riskerar vi att systemet med bilmålvakter sprider sig över hela landet och ännu färre trafikböter kommer in till övervakningsmyndigheten. Är det vad MP vill?

Ett av mina mest återbesökta gamla inlägg heter Trafikpsykologi, 2010 hade jag inte släppt fram kommentering ännu. Därför återger jag inlägget här så att det kan kommenteras.

Frågan om vårt uppträdande i trafiken är till 99% en fråga om psykologi och pedagogik, inte en fråga om teknik eller statistik, som tycks vara Vägverkets och många politikers, polisers och andra debattörers åsikt. Bland andra har Cecilia Jakobsson, doktorand i psykologi vid Göteborgs universitet visat tydliga psykologiska samband.

Därför kan man inte få folk att köra saktare genom att kasta siffror och statistik eller teknik i ansiktet på dem. Till på köpet på ett helt opedagogiskt sätt. Påståendet att farten dödar inser alla trafikanter med en gnutta erfarenhet är helt befängt. Det är mänskligt, felaktigt handlande som resulterar i trafikolyckor. Men det tycks vara svårt att dels informera om och dels övervaka och beivra. Därför tar trafikmyndigheterna den enklaste vägen och kastar sig över hastigheterna. Detta felaktiga beteende från myndigheternas sida skapar bara motvilja hos trafikanterna att följa lagar och påbud. Förmodligen ger det med tiden även en spridningseffekt av sämre laglydnad till andra områden. Snyggt jobbat staten! Bra handlag med folket!

En mycket stark psykologisk effekt och därför så förvånande ofta förbisedd, är den att när man kör längre sträckor på landsväg är det viktigt att enkelt kunna beräkna sin restid och ankomsttid. Att det finns utrymme för att hålla snittfart av cirka 100 kilometer per timme är därvid en utomordentligt viktig psykologisk faktor. Detta stöds bland annat av forskning som Norska Vegdirektoratet gjort och som visar färre olyckor vid höjd hastighetsgräns på god landsväg.
Kontentan av detta borde vara att Vägverket så snart som möjligt bygger 110-vägar på alla större landsvägsavsnitt (Europavägar och riksvägar med nummer lägre än hundra), samt att 70-korsningar på dessa vägar tas bort. En huvudled är en huvudled är en huvudled!
Om Vägverket tydligt deklarerar en sådan avsikt och även genomför den, kommer deras visade respekt för trafikanterna att återgäldas med ökad respekt från trafikanterna mot både Vägverket och trafikreglerna. Det är god psykologi.

Det här inlägget postades i Trafik och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

22 kommentarer till Favorit i repris – Trafikpsykologi

  1. Jan Andersson skriver:

    När jag fick mitt körkort 1964 rådde fri fart i Sverige! Körläraren inpräntade istället: ”Hastigheten anpassar man efter trafiken, väglaget och bilens och förarens kondition”. Lysande! När fartgränserna kom innebar det att denna ramsa förlorade all betydelse eftersom det bara nu var hastighetsskylten som gällde, det hade ju förståndigare människor redan bestämt och avgjort. Men nu har de flesta erfarna bilister återgått till det förstnämnda igen, efter att många vägsträckor på landet helt enkelt har skyltats med löjligt låga maxhastigheter. Ingen ligger i åttio på en utmärkt bra landsväg med få utfarter under åtskilliga mil och där trafiken oftast är gles, för att säga obefintlig under en stor del av dygnet. Det är stor skillnad på vinter- och sommarväglag, men på vintern förekommer aldrig några fartkontroller. Polisen åker bara ut när det är fint väder och riskerna med att köra för fort nästan har minskat till noll. Fartkameror har inget alls att göra med trafiksäkerhet, tvärtom brukar ovana bilister tvärnita och några sekunder senare kan seriekrocken vara ett faktum. De som pendlar på en fartkamerasträcka lär sig efter en vecka exakt var man skall sakta in och var man kan dra på igen, oftast kör de ännu fortare efter kameran för att ta igen den förlorade tiden.

    • mats skriver:

      Då ska man komma ihåg att din trafiklärare egentligen bara citerade Vägrafiklagens portalparagraf; ”envar trafikant skall hålla en med avseende på rådande förhållanden lämplig hastighet, till undvikande av olycka”. Så vill jag minnas att min egen trafiklärare upprepade gånger påminde oss.

      I svenska ”nord-korea-tv” kallar de fartkameror konsekvent för trafiksäkerhetskameror. Men precis som du beskriver borde de kallas för trafik-osäkerhetskameror. Man blir ju tvungen (för sin egen säkerhet) att köra om de fega ögontjänare som håller på och tvärnitar varenda gång de blir skrämda av en dylik tingest.

    • dolf skriver:

      ”Hastigheten anpassar man efter trafiken, väglaget och bilens och förarens kondition”.
      Precis just det jag brukar argumentera för. Det vore också önskvärt att bli av med alla pekpinneskyltar och bara ha informativ skyltning. En skylt som säger ”skola” är informativ, som förare vet man när man kommer på onsdag vid lunchtid en vanlig arbetsdag att det man bör ta det lugnt för att det finns barn där. Klockan åtta på kvällen under sommarlovet vet man att den saknar betydelse. Till skillnad från en idiotisk skylt som beordrar dig med ”30”.

  2. Tege Tornvall skriver:

    På Dagens Industris stora bildag för några år sedan frågade jag MP:s dåvarande språkrör Maria Wetterstrand om det inte vore vettigt att minska stopp och köer i trafiken för att minska skadliga utsläpp och förbättra framkomligheten.

    Men det örat ville hon inte lyssna på. Tvärtom menade hon att störningar i vägtrafiken skulle få folk att åka mer kollektivt.

  3. Tege Tornvall skriver:

    På Sveriges utmärkta större vägar borde man kunna hålla en faktisk snittfart över 100 km/h som effektiv transport. Men på senare år tycks medelhastigheten snarast ha minskat.

    I Tyskland får man ofta men kan sällan köra fort. I Sverige kan man men får inte. Absolut lättast som åtgärd för säkrare trafik är att mäta och kontrollera hastigheten. Många ”uppklarade brott” förgyllde statistiken. Den säkraste farten är förstås 0 – men då dör man av svält. Livets villkor!

    • Jan Andersson skriver:

      På åttiotalet brukade vi räkna med 100 km/h i snitt när vi kalkylerade faktisk restid. Och det höll ganska ofta. Nu går det inte längre, och jag vet inte varför, kanske alla rondeller överallt?

      • dolf skriver:

        Rondellerna är väl inte så mycket att orda om. Åtminstone inte så länge det är riktiga rondeller och inte sådana där fuskrondeller dom i princip bara är att man placerat någon liten grej i mitten av en korsning och satt upp rondellskyltar. (Jag vet inte hur ofta Mats brukar vara inne i Mariestad, men på vägen in från Skövde i slutet av affärslängan som börjar med Willys och sen har Dollarstore, Coop osv. där de tidigare var en vanlig avfart/påfart till huvudleden har de nu gjort om det till en ”rondell”, och make till fuskrondell lär det vara svårt att hitta. Åtminstone när man skall in mot stan så skulle man kunna hålla 200 igenom rondellen. Man kan köra spikrakt utan att vrida på ratten. Åt motsatta hållet, då ”rondellen” har avfarten till höger är det omöjligt att följa regeln om att man skall blinka när skall ut ur rondellen eftersom ingång, avfart och utgång alla tre befinner sig på en sträcka som inte är längre än ett par meter.)
        Något annat som retar mig är jävla fartbubblor överallt. På en jävla skogsväg mellan Mariestad och Lugnås (en sträcka på under 1 mil) är det inte ens bubblor utan 5 jävla trottoarkanter de satt tvärs över vägen så det riktigt smäller till i bilen även om man har en hastighet på bara 10-20 km.

        • mats skriver:

          Jo, Mariestad har väl en trafikingenjör som snarare borde kallas trafiksabotör. De är ganska vanliga i svenska kommuner. Är de dessutom miljöpartister och småbarnsföräldrar, då finns det inget farligare än bilar och bilister.

          • dolf skriver:

            Finns en sådan där irriterande fuskrondell också när man kommer Stockholmsvägen från Törebodahållet, precis i slutet av backen där mackarna ligger. Den är inte riktigt lika patetisk som den tidigare nämnda borta vid snabbköpslängan, men nästan. Och jag får nästan utbrott av dem varenda gång.

        • Jan Andersson skriver:

          När jag skall åka ett par km till ”återvinningsstationen” dvs. soptippen måste jag enkel resa bromsa till 10 km/h ÅTTA gånger. Samt likadant tillbaka hem. Småbarnsföräldrarna jublar och jag har mycket riktigt varit ytterst nära att köra på barn inom denna ”skyddade” zon ett par gånger eftersom de kommit på cykel rakt ut på genomfartsleden bakom en hög häck i full fart utan att se sig för. Jag har hävdat att det är kanske bättre att lära barnen att alltid se sig för eftersom resten av världen inte är en inbillat säker plats, men möter förstås ingen förståelse.

          • dolf skriver:

            Ja, det är fruktansvärt irriterande. Och jag undrar hur fasiken det skall vara för utryckningsfordon att ta sig fram på sådana vägar när det behövs.

          • mats skriver:

            Det är hemskt med de där som försätter bilförare i en chanslös situation.

  4. mats skriver:

    Såg på motorväg i Örebro häromdagen att civil polisbil stoppat en bil. Kan det vara en person som begått den grovt kriminella handlingen att hålla i en mobiltelefon medan han körde? Trafiksäkert och bra att stoppa bilister på motorvägen, eller hur?

  5. Sten-Arne Persson skriver:

    Det som irriterar mig när jag åker på motorväg är att man inte kan göra processen kort när man gör omkörning och trycka till på gaspedalen lite rejält för att underlätta omkörningen för alla utan att bli drabbad av fartböter. Jag försöker att se till att dra isär köerna för att ha så långa avstånd som möjligt både framåt och bakåt även om jag överskrider hastighetsgränsen med 20 km/timme. Om man prompt håller på hastighetsgränsen då blir man en trafikfara med korta avstånd både framåt och bakåt mellan bilarna i höga hastigheter som oftast är det som orsakar olyckorna på just motorväg. Jag tar hellre fartböter än en nackskada och en kvaddad bil både bak och fram.

    • Jan Andersson skriver:

      Den som har kappseglat vet att fri vind får man bara om man håller sig så långt från alla andra båtar som möjligt (en annan båt stjäl alltid vind oavsett om den ligger på lä- eller lovartsidan). Samma regel bör gälla i trafiken – håll dig så långt från alla andra bilar som möjligt. En omkörning är en risksituation som kan göras mindre riskabel om man får köra om snabbt och effektivt. Det gäller i högsta grad också på flerfiliga motorvägar.

  6. dolf skriver:

    När jag kom tillbaka till sverige 2008 hade jag inte kört på närmare 20 år, när jag hade fått mitt körkort förnyat och började köra igen runt 2010 störde jag mig oerhört på alla fartkameror. Dels så upplevde jag det störande att de tvingade mig att fästa uppmärksamhet på hastighetsmätaren istället för på vägen, dels så tvingar hastighetsbegränsningarna (om jag följer dem) att köra i en lägre hastighet än jag finner bekvämt. Jag blir rätt och slätt uttråkad och får svårt att koncentrera mig på körningen för att det går för sakta. När jag får köra efter mitt eget tycke får jag ett naturligt samspel med bilen där den blir som en del av mig själv istället för ett främmande föremål.

  7. Stefan Eriksson skriver:

    Borås stad och trafikplanerarna där innehar förmodligen en föga hedrande första plats i listan där vansinnigheter rankas.
    Till deras försvar skall sägas att helt lätt är det inte att ”få till det” med Viskan och Rv 40 (motorväg) som ”skär” rätt igenom staden. Borås ligger dessutom i en ”håla”, som gör kringfartsmöjligheter svårare att iscensätta.
    Men, där har samtidigt en ”hyperinflation” uppstått i ivern att stävja framkomligheten för bilister och servicenäring.
    De framstår som ”världsrekordinnehavare” i byggandet av vägbulor, ”timglas” och schikaner, ofta då på delar av gatunätet som ändock måste betraktas som ”genomfart”.
    Följden blir att genomfartstrafiken söker sig till gator i bostadsområden som löper i ungefärligt samma riktning, där trafikplanerarna ej ännu hunnit fullborda sitt verk.
    I Borås råder ett ”lågintensivt krig” hantverkare, varutransportörer och stadens trafikplanerare emellan.

  8. Jan Suhr skriver:

    Fri fart på svenska motorvägar fungerar inte förutom på ett fåtal sträckor. Vägarna är helt enkelt i för dåligt skick med marksättningar som ger livsfarliga gupp on man kör över 150kmh.

    Själv har jag runt 150 i marschfart på motorvägen, och jag är inte ensam om att hålla den farten. Det farligaste är de som ligger i 82kmh och ska köra om en lastbil, de tittar inte i backspegeln och ser att man kommer i högre fart utan svänger ut precis när man kommer.

    Eller så har vi dom som inte ser till att få upp farten när de ska ut på motorvägen utan bara svänger ut i cirka 70kmh, det råder ju faktiskt väjningsplikt när man ska ut på motorvägen men det verkar de inte tänka på längre eftersom nästan alla på motorvägen väjer och lämnar plats.

    Det känns säkrare att åka i 180 på Autobahn än i 120 på svenska motorvägar.

    • Stefan Eriksson skriver:

      Då jag har en del erfarenheter av autobahn dristar jag mig till att påstå att bilens ”leistung” har en hel del med att trafiksäkerhet att göra.
      Kan man snabbt och smidigt komma förbi ett avsnitt som inbjuder till ”elefantenrennen” (då lastbilarna tar upp två körfält med att köra om varandra) , har man bättre förutsättningar att klara sig ”helskinnad” den resan.
      200 hk. eller därutöver på autobahn är trafiksäkert.

Kommentera