Egendomsskyddet

En av statens viktigaste uppgifter, dess i konkret betydelse raison d’être (existensberättigande, skäl att finnas) är att skydda privat egendom. Det är mot löftet om detta skydd medborgarna underkastar sig beskattning och andra begränsningar i sin frihet. Men vad händer när staten direkt och indirekt urholkar egendomsskyddet och dessutom struntar i medborgarna när dessa påtalar att staten svikit sitt löfte?

Vad är skogsmark värd? Man kan värdera skogsmark på flera olika sätt. Värdet kan delas upp i markvärdet, timmervärdet, värdet av annan växtlighet, mineralvärdet, jaktvärdet, eller andra värden som ägaren själv bestämmer. På taxeringsbeskedet kan man se ett schablonvärde på den rena marken med tillägg av ett schablonvärde för tillväxten av timmerskog sedan senaste slutavverkning. I jord- och skogsbrukets tidningar redovisas med jämna mellanrum utvecklingen av skogsmarkens värde. Men då ges inget värde på marken, det är endast antalet kubikmeter skog på marken som ger värde. Som om någon skulle vara intresserad av att köpa skog för att på osäkra grunder byta pengar mot skog som sedan omgående måste säljas för att ge pengarna tillbaks. I vissa lägen köps skog där avverkning ligger längre bort i tid, det innebär inte ett litet mått av spekulation. Men det ger inte det minsta fingervisning av vad skogsMARKEN är värd.

Om det finns en sjöstrand på marken, då är marken upp till 300 meter från stranden värdelös om det inte går att få bygglov där. Är bygglov däremot möjligt, då är marken värd mycket mer än skogsproduktionskapaciteten. Finns det vissa biotoper, fornminnen eller annat på marken är den också i stort sett värdelös. Det finns med andra ord en mängd politiskt beslutade inskränkningar ägarens brukanderätt till sin egendom som påverkar markens värde. Det vill säga att det finns en konfiskation som strider mot det grundläggande samhällskontraktet om egendomsskydd.

Vad är en dieselbil värd? När staten inbillar sig att bilars utsläpp av koldioxid är farligt och något som staten måste motverka, då uppmanades bilisterna via inköpsrabatter att köpa dieselbil hellre än bensinbil, detta på grund av dieselmotorns bättre verkningsgrad med lägre CO2-utsläpp som följd. När sedan fokus flyttas till partiklar och kväveoxider, utsläpp som varit kända långt innan staten började manipulera marknaden för diverse politiska syften, då överväger man i panik körförbud för dieselbilar i vissa städer. Man kallar det miljözoner. Det är en äganderättsinskränkning som vida överstiger den inköpsrabatt bilen fick vid nyköp. Dessutom ger det landsbygdsbefolkningen ytterligare försämrad tillgänglighet till våra gemensamma myndigheter som alla och alltid ligger i sådana städer som blir föremål för tillträdesbegränsningar.

Vad är ett vapen värt? När vi inte hade licenskrav på vapen, kunde vem som helst köpa det vapen som passade intresset. De flesta skaffade ett bruksvapen för jakt eller målskytte. Några hade råd att köpa speciella vapen av samlarintresse. Efter att licenstvång införts har kraven för att få licens hela tiden skärpts. Det har gjort allt fler vapen värdelösa, eftersom de inte längre går att sälja. Det gäller i högsta grad samlarvapen, vapen som ofta är konstfärdiga exempel på hantverksskicklighet, eller av historiskt värde att de blir bevarade. Men det går nästan inte alls att få samlarlicens idag. De samlingar som finns sprids till utlandet när ägaren avlider. Bruksvapen destrueras. Staten konfiskerar värde utan kompensation.

Vad är en bostad värd? Hyresregleringen, som bara skulle vara tillfällig för 70 år sedan, har länge förvridit och skadat bostadsmarknaden för hyreslägenheter och bostadsrätter. Bygglovsregler inskränker brukningsvärde och äganderätt i både stort och smått för alla ägare av fastigheter. Inskränkningarna sänker värdet på egendomen. Det är en konfiskation via andra metoder. Oftast dessutom, en konfiskation som inte ens ger något värde till saten.

Vad är pengar värda? Vi förmodas lita på att staten garanterar våra pengars värde. Jag har i min ägo en hundrakronorssedel från 1960, på vilken det står att Riksbanken vid anmodan betalar sedelns nominella belopp i guld. Denna utfästelse gäller inte längre. Istället för koppling till något beständigt har vi fått vad som kallas fiat-valuta. Fiat är latin och betyder ”bliv till”. Jämför Bibelns latinska text i skapalseberättlesen, där Guds befallning fiat lux! betyder varde ljus (ljus bliv till, i modernare text). Pengarna och dess värde blir alltså till i det ögonblick staten befaller. Bankerna har av staten tillåtits att mångfaldiga sitt eget kapital via en metod som kallas fractional reserve banking. Den går ut på att banken får låna ut mycket mer pengar än de har tillgängligt. De får alltså mångfaldiga statens fiat-pengar ur tomma luften. När vi lånar pengar för att köpa ett hus ger vi alltså bort äganderätten till vår fasta egendom, huset, mot en skuldsättning bestående av luftpengar multiplicerade med andra luftpengar. Som om det inte vore nog vill Riksbanken att vår skuld ska öka med 2 % varje år i penningvärdesförsämring.
(Edit: för den som inte har lön vilken höjs med index eller inflationen, utan måste betala från en fast inkomst, minskar utrymmet att betala på lån med minskad köpkraft på andra och nödvändiga varor. Den minskade köpkraften är naturligtvis en konsekvens av penningvärdesförsämringen. Lite knöligt resonemang där, men jag ville försöka belysa flera sidor av detta allt mindre värda mynt.)

Att försöka värdesäkra genom att sätta in pengarna på banken går inte, för i banken försvinner de i det svarta hålet fractional reserve banking och är alltså inte mer värda än luft. Att spara i andra valutor är nästan inte heller möjligt. Dels är andra valutor i de flesta fall konstruerade på samma sätt. Dels finns de kraftiga begränsningar i rätten att växla pengar.

Är det någon mer än jag som känner sig bedragen av staten?

Det här inlägget postades i Äganderätt, Frihet och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

18 kommentarer till Egendomsskyddet

  1. oppti skriver:

    Visst är statens regler som kan variera ett lurendrejeri. Men hur medvetet det är vill jag ha osagt.
    Men när viljan att fördela äganderätten för att uppnå jämnare fördelning kombineras med viljan att öppna gränserna då reagerar jag.
    S inbjuder till skattesamtal utan att bjuda in SD. Där stängs gränsen för S men kanske inte för deras valmanskår!

  2. Stefan Eriksson skriver:

    Att umgås så vårdslöst med egendomsskyddet som en stabiliserande faktor i ett samhällsbygge, leder till korruption och anarki likt exempel i stora delar av världens stater.
    Denne som genom politiska föreningar lyckats tillskansa sig makten att ”sätta värdet” på enskildas egendom är absolut mottagliga för bestickning av endera formen.
    Jag föraktar denna utveckling och alla som låter sig bli delaktiga i den, vare sig de är ”prostituerade forskare”, ”månglare i mediebranschen”, jurister som förlorat sitt oberoende till politik och näringsliv, eller varför inte demokratiskt valda företrädare i politik och förvaltning.

    Vanligt folks (de som ser dessa missförhållanden) reaktion avfärdas som ”populism” med ingen mer långtgående analys om vad ”populismen” består i.

    Det finns en lång rad länder som gott kunde ge exempel på konsekvenser av ett urholkat egendomsskydd, men för att se detta måste vi titta, och det är ointressant för de som anser sig ha sitt ”på det torra” med den position de lyckats uppnå.

  3. Samuel af Ugglas skriver:

    Min familj har de politiska stölderna in på bara skinnet. Ett stycke mark skulle få påbyggt några bostäder till våra barn var det tänkt. Som i alla andra sammanhang skall X antal myndigheter blanda sig i planerna. Det får man till nöds acceptera men att politikerna har gett sina tjänstemän fria händer att stjäla ca 50% av det byggbara området för politiska ”ändamål” utan ersättning, nämligen av ALLEMANSRÄTTSLIGA skäl, är knappast något uttalat stöd för den enskildes rätt till sin egendom. Som jag tjatat om till tröstlöshet, läs RF Kap. 2 § 15 sista stycket. Kom inte och hävda att vi har något egendomsskydd i Sverige. Det är en myt! Jag vrider mig i vämjelse och vanmakt hur socialisterna behandlar alla som har någon anknytning till framför allt fast egendom. Jag inbillar mig att svenska skogsägare nog är värst utsatta mycket tack vare en viss Hr. Göran Persson till St. Torp i Södermanland.
    Han som lyckats med konststycket att tillskansa sig för utplundrade skattepengar, en vacker egendom vid Båvens strand. Han skänkte i sin tid som lagbas för Sveaskog 80.000ha skogsmark till tjänstemännen på Naturvårdsverket utan motprestation, kan man tänka?

  4. Göran skriver:

    Från Sveriges Riksbanks hemsida: ”Vi ser till att pengarna behåller sitt värde över tid…”

    Om nu någon fick ont av skrattkramper, ber jag om ursäkt!

  5. Göran skriver:

    Det finns bara ett sätt att värdera värdet på en mark och det sker i samma sekund som en överlåtelse av marken sker. Det spelar ingen roll hur många träd som står på en mark. De har bara ett värde när de är nedhuggna och är på väg till ett sågverk.

    Dessutom måste ett visst antal träd huggas ned för att skapa ett ekonomiskt värde, dvs. försäljningen av träden ska överstiga kostnaden för att hugga ned dem och transportera dem till sågverket.

    Det finns således mark som har ett negativt värde om antalet träd på den inte kan ge ett ekonomiskt överskott. Får markägaren tillbaka pengar från staten då?

    Samma sak med mineraler. Det går inte att värdera värdet på mineralerna på en mark. Värdet uppstår den dagen gruvan uppnår punkten där all försäljningen når upp till alla kostnader. Se på gruvan i Pajala. Där beräknar man ett värde, men priserna på malm sjunker och malmen blir hux flux värd noll kronor efter priset på malmen aldrig kan överstiga kostnaderna.

    Om du äger en bit mark och tvingas betala skatt för den varje år innebär det att du varje år lämnar ifrån dig en bit av marken. Tills slut har du ingen mark att lämna ifrån dig. Vad äger du då? Förmodligen anser staten att du ska fortsätta att lämna in en bit av marken till staten.

    Den moraliska frågan är hur vi accepterar att betala skatt för att få skydd av staten när det i själva verket är staten som stjäl vår mark?

  6. Jan Andersson skriver:

    Sveriges landareal tillhör oss alla, det vill säga Staten, det vill säga Socialstaten. Alla pengar tillhör också Socialstaten. Vi får låna land och pengar vår stund på Jorden för att känna på men sen skall allt lämnas tillbaka med tack för lånet. Att de flesta medborgare inte respekterar detta synsätt är en svår nagel ögat på fundamentalsocialisterna i V, MP, S, C, F, M och KD. Det hela fungerar som ett stort lånebibliotek. När det börjar bli tomt i hyllorna därför att folk läser mycket böcker skall allt helst återställas så biblioteket kan visa upp sitt fina utbud igen. Du lämnar väl tillbaka dina lån i tid? Annars vankas böter.
    SD och AFS, var står ni i frågan? Det vill jag väldigt gärna veta.

    • Göran skriver:

      AfS har inget i partiprogrammet om äganderätten. Lite lustigt eftersom precis allt välstånds grund är äganderätt.

    • Samuel af Ugglas skriver:

      Sveriges landareal tillhör oss alla, det vill säga Staten”
      Ursäkta en som frågar, var kan jag läsa mig till detta i den svenska lagstiftningen?
      RF Kap 2 § 15, sista stycket kanske!

  7. dolf skriver:

    Ah, äntligen någon som förklarade vad ”fiatvaluta” betyder. Jag har länge undrat över det. (Alltså själva ordet, mekanismerna för hur det fungerar med fractional reserve och att man skapar pengar ur tomma intet har jag känt till sen ett flertal år …)

  8. dolf skriver:

    … anledningen till att jag har hängt upp mig på fiatvaluta är att jag har haft någon slags vag idé om att ”fiat” betydde något i stil med ”licens” eller ”privilegium”, och det är ju nästan så att det passar (man kan ju t.ex. säga att Federal Reserves har licens eller privilegiet att skapa pengar) så fick jag det aldrig att riktigt gå ihop. Men ”varde stålar” så klickar det på plats.

  9. Kgb35 skriver:

    Lägg till att regimen med ett beslut kan göra en bransch olönsam över en natt. Tex bilskrotar med markföroreningssanering, hönsuppfödare med burstorlekspåbud, grisbönder med spaltbredd och nu strax vedspisbranschen med förbudet och biodlarna med utrotningsfullmakten vid sjukdomsmisstanke i närheten. De stora branscherna, teko, varv och industri är redan borta i princip.

    ”Vi skall inte syssla med sådant här i Sverige”

  10. Niklas skriver:

    Intressant artikel om staten och äganderätten. Tyvärr kan staten ostraffat bryta ingångna avtal efter eget tycke. I samband med omställning 90, så fick ju lantbrukarna pengar för att göra våtmarker på befintlig åkermark. Villkoret skulle då vara att våtmarkerna skulle finnas i 20 år. Sedan skulle ju markägarna ha rätt att återställa den anlagda våtmarken till åkermark igen.

    Så när dessa 20 år börjar gå mot sitt slut och det blir dags för staten att hedra sitt löfte till markägarna.om tillåten återställning. Vad händer? Jo markägarna förbjuds att återställa marken – av staten! Vad sänder det för signaler om statens trovärdighet?

    • mats skriver:

      Att man kan lita på staten, lita på att den bedrar.

    • Göran skriver:

      Det där är en ganska vanlig taktik. Man lovar något och låter tiden ändra på det. Det är därför man aldrig ska ta ens en brödsmula över tröskeln. Kommer en smula in, går det inte att hejda bullen.

      Första momsen i Sverige var på 1 % och skulle bara vara tillfällig och nödlösning. Hur gick det sedan? Och det talas om att höja den ytterligare. Den så kallade Robin-Hood-skatten var också bara vara tillfällig. Hur blev det?

  11. Samuel af Ugglas skriver:

    Läste Mats suveräna inlägg ännu en gång. Du nämnde kronans försämrade köpkraft. Det stora flertalet av medborgarna har genom sin fackförening enligt min uppfattning sällan behövt bry sig om värdeförsämringar av ”fiat-pengarna”, facket har alltid varit kanalen för kompensation för realförlusten. Innehållet i matkorgen har knappast genomgått några kvantitativa förändringar på många år. Har det någon betydelse vad man åsätter för värde på våra livsmedel?

    • Göran skriver:

      Bry sig om och bry sig om? Jag tror inte att de förstår att pengarna bli mindre värda, speciellt inte att sparande blir det. De diskuterar alltid priset på varor.

      De flesta fackföreningar har inskrivet i sina program att de ska stödja inflation. Dessutom förstår inte de flesta människor vad som menas med inflation.

      Riksbanken talar om ett mål på 2 % prisinflation, vilket inte säger det minsta eftersom de manipulerar mätningen hela tiden. Riksbanken pysslar med att se till att priser höjs genom att göra pengarna mindre värda.

      Det finns bara en anledning till att göra pengarna mindre värda, det går att öka skatterna.

  12. Göran skriver:

    Den 27 februari 2018 röstade parlamentet i Sydafrika för att konfiskera vita jordbrukares mark utan någon som helst kompensation.

    Man ska inte endast tro att detta är någon form av återställning av historien, att svarta ska få tillbaka mark som vita har beslagtagit för 300-400 år sedan.

    Regeringen i Sydafrika är en socialistisk regering. Konfiskationen sker i socialistisk agenda som legitimeras genom att hänvisa till någon historia.

    Nu kan vi bara sitta och iaktta hur Sydafrika förvandlas till ett riktigt fattigt land med en svältande befolkning.

    Jag ska inte spåna in på Sydafrika, utan avsikten med inlägget är att visa på hur det kommer att se ut i Sverige med desto mer socialism. Socialdemokraterna har utan tvekan som mål att lägga beslag på allt privat ägande i Sverige.

    När väl förslaget om vinstbegränsning är beslutad i Riksdagen kommer de flesta av de privata bolagen tas över av staten. Många tror att det handlar om begränsning av den rörelseresultatet, men så är det inte. Det är lite knepigt att förklara så att kreti och pleti förstår och jag har svårt att förstå det själv. Den vinstbegränsning som avses gör att de flesta av vårdföretagen kommer att redovisa förluster och därmed måste de upphöra. Kan Sydafrika hitta på lagar hur som helst för att stjäla människors egendom, vad säger att Sverige inte kan det?

  13. Göran skriver:

    En artikel i Nya Wermlands Tidning: ”Varning för aktivister i myndighetsskogen”. Lite konstig rubrik då artikeln handlar mer om privat ägande, brukningsförbud och ersättning.

    https://nwt.se/asikter/ledare/2018/03/19/varning-for-aktivister-i

    Intressant i slutet av artikeln där det redovisas för en byråkrat som är aktivist och inblandad i flera ”konstiga” förehavanden.

Kommentarer inaktiverade.