Klimatet

Vad kan vi säga om klimatet, som inte blivit sagt tidigare? Inte så mycket, det mest har blivit sagt. Men vi kan sammanfatta och därmed göra det enklare att förstå.

Naturliga variationer

De naturliga variationerna spänner över ganska vida ramar. På Jorden är °C –89 lika naturligt som °C +57. Inte på samma plats och inte vid samma årstid, men en spännvidd om °C 146 är alltså naturlig, tills vidare. Fortsatta mätningar vidgar sannolikt ramarna ytterligare. För det vore högst osannolikt att vi på bara de snart 300 år sedan den första termometern uppfanns redan skulle ha registrerat de mest extrema temperaturer som naturligt kan förekomma på Jorden.

Årsmån

Ett sätt att beskriva naturliga variationer över tid, är det svenska begreppet årsmån. Det är väsentligt vidare än bara temperatur, väder och klimat. Årsmån omfattar alla variabler som över tid påverkar livsvillkoren för allt liv på Jorden. Förstår man inte årsmån, utan tror på status quo i naturen, då är det lätt att bli skrämd av domedagsprofeter. Som av en händelse är det idag Urban, ett annat kännetecken för att tolka naturen.

Växthuset

Ett växthus har golv, väggar och tak av fasta material. Dessa hindrar koldioxiden i ett växthus från att transportera bort värmen via strömning, avhängigt den ventilation odlaren tillåter. Koldioxiden är här en växthusgas som odlaren tillsätter den konstgjorda miljön för att växternas fotosyntes och därmed tillväxt, gynnas av den.

Växthusgas

Svensken Svante Arrhenius lanserade i slutet av 1800-talet teorin om att koldioxid kunde fungera som växthusgas och värma Jorden. Men han redovisade inget invändningsfritt experiment som stöd för sin teori. I atmosfären är koldioxid och andra gaser inte instängda som i växthuset. Gaserna blandas via konvektion och utjämnar då temperaturer. Koldioxidens spektralband är så få och smala att de nästan till hundra procent täcks av den i atmosfären mycket mer förekommande vattenångas. Därmed kan CO2 i praktiken inte vara den växthusgas som tillskrivs förmågan att radikalt höja, eller ens påverka, Jordens temperatur.

Teori

Många har tagit fasta på Arrhenius teori och försökt utvinna makt, pengar, försörjning på den. Men ingen har presenterat ett invändnigsfritt experiment som stöd för argumentationen.

Experiment

En som har gjort ett tills vidare invändningsfritt experiment är norrmannen Thorstein Seim. Men hans experiment visar att CO2 inte är en växthusgas på de premisser Arrhenius teori förutsäger.

Kolcykeln

För att förstå koldioxidens roll för livet på Jorden, måste man förstå kolcykeln, eller kanske rättare, kolcyklerna. Kol är ett av de vanligaste grundämnena i universum. På Jorden är nästan allt liv baserat på kol i förening med andra ämnen. Kolet cirkulerar dels i atmosfären, som CO2, där det upptas i växternas fotosyntes och avges i djur och människors utandning. Koldioxid utbyts också mellan vatten, främst hav, och atmosfär. Här är det ett fysikaliskt jämviktstillstånd som naturen eftersträvar. Varje förändring i koncentration i havet eller i luften resulterar i en obalans som ger ett utbyte i ena eller andra riktningen mellan hav och atmosfär. I havet upptas koldioxid, precis som på land av växter och även vissa alger. Detta upptag av CO2 i havet är väsentligt större än det på land. Dessutom binds kol till kalk i skal och skelett hos vattenorganismer. När dessa dör och sjunker till botten kan de dels bilda sediment som sedan dras ned i jordskorpans konvektionszoner. Dels kan skalen lösas upp i sina kemiska beståndsdelar.

Kolväten

Kolväten består av endast kol och väteatomer, de är nonpolära och hydrofoba (skyr vatten). Petroleum och naturgas är kolväten. Hur dessa bildas är inte helt klarlagt, se nedan (fossil). Vid hundraprocentig förbränning bildas endast koldioxid och vatten.

Kolhydrater

Kolhydrater består förutom av kol och väte också av syre eller kväve. De är polära och vissa löses lätt i vatten. Sockerarter och mjöl är de vanligaste beskrivningarna av kolhydrater. Dessa är nära släkt med kolvätena och utgör vårt bränsle istället för kolväten. Det är vår metabolism av kolhydrater och andning som gör att vi andas ut koldioxid.

Försurning

Koldioxiden i havet skapar ingen försurning, eftersom CO2- molekylen lätt omvandlas till karbonatjon CO3 2-  som binder till andra joner, exempelvis innehållande kalcium eller natrium och då bildar basiska ämnen. Havet är med andra ord buffrat och riskerar inte försurning.

Fossil

Med fossil avses inom geologin organiskt material som efter sin död genomgått en mineralisering och alltså blivit förstenat. Att kalla olja och stenkol för fossil är inte helt i överensstämmelse med denna beskrivning. Det finns tyvärr inget annat vetenskapligt begrepp som ger en rättvisande bild av hur dessa material bildas. Det finns olika teorier, med visst stöd i experiment som visat att olja bildas vid högt tryck och värme i jordens inre, utan biologiskt ursprung, kallat abiotiskt. Men inget är helt klarlagt som visar att det bara skulle kunna vara fråga om en enda process. Det kan vara flera processer, kol uppträder som bekant i formerna diamant,  grafit, grafen, fullerener och amorft kol. Stenkol är en oren grafit. Det vore väl osannolikt om en och samma process slumpvis skulle producera så olika resultat.

Geologi

Geologi kan sägas vara läran om jordklotets historia. Studium av geologin har lärt oss att såväl Jordens temperatur som dess atmosfärs sammansättning av olika gaser har varierat kraftigt under årmiljonerna. Livet har påverkats, förändrats med de förändrade villkoren. Men livet har anpassat sig och blomstrat.

Arkeologi

Arkeologi i förening med historiska dokument visar att högkulturer varit vanligare under varma perioder än under kalla. I synnerhet framgår det att det är svårt att upprätthålla en högkultur eller samhällsstruktur över huvud taget, när det blir kallare.

Kosmologi

Är läran om det som ligger utanför Jordens yttre gränser. Att Solen påverkar vår planet, både direkt och indirekt har man vetat länge. Nu vet man att även de andra planeterna i solsystemet påverkar oss, liksom att även hela vår galax gör det. Från studium av våra grannplaneter vet man också att atmosfärens massa är viktigare än dess sammansättning för planetens temperatur. Mer koldioxid i atmosfären påverkar således inte temperaturen, såvida inte massan ökar, vilket genom gravitationen ger ökad temperatur, som i sin tur ger ökat tryck vid jordytan. Denna indikation, ökat tryck, saknas, varför teorin om ökad koldioxidhalt som orsakande ökad temperatur kan avfärdas som falsk.

Vetenskaplig metod

Tes – antites – syntes, brukar kallas den vetenskapliga metoden. Ett annat sätt att beskriva den är att varje ärlig teori måste uppställas så att den kan falsifieras om den inte är sann. En teori som på grund av hur den är formulerad inte kan falsifieras, är inte en vetenskaplig teori. Detta innebär också att all vetenskap är öppen för att den kan vara felaktig. Vetenskap tål att ständigt prövas. Konsensus är inget som förekommer i vetenskap. Det tillhör den politiska sfären.

Skepticism

Med den vetenskapliga metoden följer naturligt att skepticism är en naturlig del av den nyfikne forskarens tänkesätt.

Propaganda

Blir det av alla ansträngningar att övertyga via auktoritet, majoritet eller konsensus. Vetenskap som lånar sig till propaganda mister snart sin relevans.

Beskattning

Är något som makthavare älskat i alla tider. Flera gånger genom historien har det framförts önskemål om att kunna beskatta luften människorna andas in. Men något verkningsfullt argument för att kunna införa en sådan ordning har inte stått att finna. Inte förrän man kom på att titta på det vi andas ut och kalla det för en förorening, potentiellt med en klimatförändrande verkan, fick man ett redskap för oändlig beskattning.

Sock Puppets

Det finns många uttryck för vad sock puppets är, astroturf, GONGO, med mera. Gemensamt för dem alla är att de till synes är organisationer som står utanför makten och kräver rättvisa, bättre maktutövning, säkerhet, eller något annat. Det ska se ut som om de utgör en folklig vilja att hålla makten i tukt och förmaning. Men maktens finansieringen av dessa sock puppets visar att de är av makten betalda samtalspartners som säger det makten beställt att de ska säga. I klimat- och miljöfrågor är Naturskyddsföreningen, Jordens Vänner, WWF, Gröna Bilister och andra, sådana sock puppets.

Hybris

Det var hybris som fick Ikaros att flyga för nära Solen. Hybris är när människan inbillar sig att hon är mäktigare än hon verkligen är. När hon leker Gud. Hybris är att tro att människan vet vad som är optimal temperatur för planeten. Hybris är när människan tror sig kunna styra klimatet på Jorden till optimal temperatur och CO2-halt.

 

Effekter av olika CO2-halter, notera att alla dessa nivåer inträffat naturligt under Jordens historia, utan mänsklig inverkan.

CO2 %                                ppm                                    Effekter                              

80-90                                  800-900.000                         Tidig atmosfär efter enorma vulkanutbrott
8                                            80.000                                 Dödlig dos, människor kan inte ta upp syre
4                                           40.000                                 Halten i utandningsluft
3                                           30.000                                 Folk förlorar medvetandet
1,5-2                                    15-20.000                             Svårt att andas
0,8                                        8.000                                   Övre gräns i ubåtar
0,4-0,8                                 4-8.000                                Värmeperiod Kambrium 542-400 miljoner år sedan
0,1-0,2                                 1-2.000                               Värmeperiod för 270-65 miljoner år sedan
0,08-0,1                               800-1.000                             Optimal halt i växthus
0.041                                   410                                      Nuvarande halt (maj 2018)
0,038                                   380                                      Medelvärde 1940 (Georg Beck
0,0321                                 321                              Medelvärde för 1800-talet (Beck).
0,0315                                  315                        Mätt på Mauna Loa år 1958 (Kealing)
0,03-0,04                              300-400               Efter långa istider för 300 miljoner år sedan
0,028                                   280                        Mätt halt i borrkärnor från Antarktis (missvisande)
0,026-0,036    260-360                                   Växlande halt tiden 800-2000 e. Kr. (Knouwenberg m. fl.)

Under 0,02    <200                                   Sena istiders låga halt

0,015                                   150                  Nedre gräns även för tålig växtlighet

Atmosfärens CO2-halt dels i procent, dels i ppm (miljondelar). Nuvarande halt är 0,4 promille.

Stort tack till Tege Tornvall för sammanställningen av CO2-halter!

Det här inlägget postades i Klimatbluffen och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

21 svar på Klimatet

  1. oppti skriver:

    Kom nyligen in på SMHIs sida om havsnivån. Där konstaterar de att denna legat med en konstant ökningstakt på ca 1,8 mm/år , men på senare tid ökat till 3 mm/år. Ett tecken på att haven blir varmare-tyckte de helt enligt propagandan.
    Problemet de bortser från är att de glömmer den periodicitet det finns i sifferserien.
    3 mm/ år kan återfinnas i sifferserien under 4 olika tidsperioder, med lika lång eller längre tidsutsträckning.
    SMHI samlar in data och utvärderar dessa-men är väldigt angelägna om att koldioxidfrågan skall bibehålla sin aktuallitet-bias kallas det!

    • mats skriver:

      Självklart, Riksdagen har ju slagit fast den politiskt vetenskapliga sanningen att CO2 är orsaken till alla onda förändringar i naturen.

    • Åke Sundström skriver:

      Förtydliga, tack. Hur kan en historiskt ”konstant” ökningstakt på 1,8 mm (före ”senaste tid”) innefatta perioder när takten varit 3 procent, annat än väldigt tillfälligt i så fall. Det avgörande bör väl vara den eventuella trendförändringen: ökningstakten före fossil-eran jämfört med det senaste seklet? Hade väntat mig en protest även från Mats eller Clexit.

  2. Göran skriver:

    Tittar man långsiktigt – miljontals år – är trenden för halten koldioxid sjunkande. Det är verkligen något vi borde oroa oss för.

    Jag är väldigt glad att människan inte kan påverka klimatet, för om så vore fallet, då skulle människan verkligen förstöra livsbetingelserna på jorden.

    Ska jag vara konspiratorisk och hitta på att vi kan döda det mesta av mänskligt liv på jorden under en tioårsperiod genom att påverka klimatet och sedan återställa det hela under en tioårsperiod genom att påverka klimatet, då kommer det att ske av en elit som kommer att se till att de överlever under dessa tjugo år av förstörelse och återställande.

    Än så länge kan vi människor bara skapa väder men inte klimat. Jag tror att ni kan förstå vart det skulle gå om vi kunde påverka klimatet. Inte skulle det blir för den stora massan på jorden.

  3. Samuel af Ugglas skriver:

    Tack till Tege och Mats för att ni ger oss fasta punkter i tillvaron.

  4. Åke Sundström skriver:

    Utmärkt katalog! Den enda lilla tveksamheten gäller växthuseffekten, där det, som du vet, finns olika meningar även skeptiker emellan. Prof Gösta Walin, som vi båda respekterar, håller inte med dig när du helt vill avskriva möjligheten att CO2 påverkar klimatet. Just detta tycks fortfarande vara en öppen fråga, vilket med fördel kunde ha funnits med i din nyttiga sammanställning.

    • mats skriver:

      Om jag förstått Gösta rätt så menar han att CO2 kan fungera som växthusgas tills dess värmehållande kapacitet är mättad. Utöver den nivån gör den inte längre någon skillnad. Så som förhållandet är idag.

      • Åke Sundström skriver:

        Den tolkningen känner jag inte igen, men låt honom själv förklara vad han menade. Räta ut frågetecknet, Gösta!

        • Åke Sundström skriver:

          Ingen respons från Gösta Walin, tråkigt nog. Men berätta Mats i vilket sammanhang han har bekräftat att han numera instämmer i ditt totala underkännande av AWG-hypotesen. Och gäller detta även Klimatsans? Ett viktigt genombrott i så fall, fast visst har det dröjt onödigt länge, när vi hela tiden känt till att det var varmare på medeltiden än nu. Då ligger bevisbördan på den som påstår att men det lilla uppvärmningen sen lilla istiden har styrts av CO2-utsläppen. Inte sant?

          • mats skriver:

            Jag fick ett kort samtal med Gösta vid konferensen i Göteborg. Vi resonerade då om kolcykeln, som vi fortfarande inte är helt ense om, det var i den konversationen jag fick uppfattningen att han hyste den åsikt som jag relaterat ovan.

            Självklart ligger bevisbördan på dem som kolporterar AGW, det har jag upprepade gånger hävdat!

            • Åke Sundström skriver:

              Tack, men det vore förstås en fördel om Gösta själv i detta forum bekräftade din tolkning. För visst skiljer den sig markant från den bestämda uppslutning bakom AGW som han gav uttryck för i den interna debattrundan härförleden (som du säkert har i gott minne). Så hör av dig Gösta, det vore klargörande.

  5. Jan Andersson skriver:

    Fortfarande är landhöjningen betydligt större på många håll; vid Vinga i Göteborgs inlopp lär den ha varit 2 cm per år sedan hundratals år. Vid norra Bohuskusten upp till 1 cm per år. Och Höga kusten vid Nordingrå är välbekant – 0,8 cm per år. Så det lär nog dröja innan havet verkligen stiger jämfört med land (vilket vore en fördel eftersom man slipper muddra hamninloppen och göra om bryggfästena. Men om det vore en fördel att haven stiger så kommer väl klimatmupparna att hitta på något annat att skrämma oss med. Är inte Holländarna bekymrade, en tredjedel av Holland ligger under havsytans nivå (poldrar)?

    • Tege Tornvall skriver:

      Landhöjningen efter senaste istid avtar, men ytterst långsamt. Störst anses den vara just vid Höga Kusten med runt 8 mm per år. Gränsen för landhöjning dras ungefär i Stora Bält. I Gbg-trakten 2-3 mm per år. I Sth-trakten 4 mm per år. Med konstaterad havshöjning (rensad från höjt resp, sänkt land) 0-1 mm per år (Mörner) är möjligen Skåne i riskzonen med lågt liggande Kristianstad och Åhus. Globalt sjunker Nederländerna marginellt och anpassar sig till det. Bangladesh ligger på en platta under tryck.

  6. Tege Tornvall skriver:

    Gösta Walin betonar ju koldioxidens gynnsamma verkan. Klart är att varma hav gasar ut koldioxid och att mer värme och koldioxid i förening också gör fotosyntesen effektivare och därmed gynnar växtligheten än mer.

    • Åke Sundström skriver:

      Men Gösta har inte godtagit den syn på växthuseffekten i vädersammanhang, kopplingen med CO2-halten och temperaturen, som Mats redovisar i sin översikt. Den senares tolkning är mer radikal (och fundamental) än andra skeptikers. Du själv hade invändningar i den interna rundan härförleden, vill jag minnas. Även jag ifrågasatte Göstas analys, men han vidhöll sin ståndpunkt. Så här finns två principiellt ganska olika tolkningar, vilket hade varit bra att nämna i en översikt i skeptikerkretsar.

    • Åke Sundström skriver:

      Dessutom är koldioxidens fördelar för jordbruket en perifer fråga jämfört med den vi nu diskuterar: AGW-hypotesen, den som helt styr skrämselpropagandan. Gösta Walin har menat att vi skall tala väl om CO2 och därför fästa mindre vikt vid dess påstådda roll sin temperaturhöjare. Men i propagandakriget är den senare aspekten helt avgörande, så här förstår jag inte riktigt hur vår kunnige klimatkritiker har resonerat

  7. Risto Matinen skriver:

    Olja och stenkol är inte fossil i geologisk mening. Bensin och andra bränslen är inte heller fossila i allmän mening, eftersom de är nyligen framställda i raffinaderier.

    De flesta som svamlar om saken är i regel globalister som vill oss illa…

    • Risto Matinen skriver:

      Blev lite konstigt där ser jag nu:

      Bensin och andra ”gas- och oljebaserade ”bränslen är inte heller fossila i allmän mening, eftersom de är nyligen framställda i raffinaderier.

  8. Samuel af Ugglas skriver:

    Min favorit, om vi får ha sådana: https://youtu.be/tncnWp67wQI

Kommentarer är stängda.