Dagens gästskribent är Bertil Persson
Karbonatiseringssprickor i vindparksbetong med klimatsmart cement
av Bertil Persson, teknisk Dr, docent i byggnadsmaterial, LTH, Bara, 2025-02-08, 3 sid.
I artikeln redogörs för klimatsmart betong och effekten av denna i form av sprickbildning.
För detta ändmål används studier av betong med 450 ppm koldioxid i omgivningsluften.
Karbonatisering är målet med klimatsmart betong följt av karbonatiseringskrympning.
Denna effekt är liten för beständig betong men ansenlig i klimatsmart vindparksbetong.
Bakgrund
Generellt sett sker förändring av cement för att möta det akuta klimathotet. Betongen står för ca 7% av världens industriella utsläpp av koldioxid. Arbetet är frenetiskt i detta syfte med minskad beständighet hos klimatsmart betong jämfört med normal som följd .
Efter mångåriga studier i klimatrum på LTH visade sig karbonatisering av betongen vara ovanligt stor. Kontroll av koldioxidhalten i rummet visade 450 ppm beroende av lågt luftutbyte med omgivningen. Provkropparna visade först viktsminskning, men sedan ökning av vikten, då vattnet hade lämnat provkroppen. Därefter ökade vikten eftersom utbyte av en vattenmolekyl mot en koldioxidmolekyl, av lättförklarliga skäl, ger just viktsökning.
Följande samband kunde konstateras mellan viktökning och karbonatisering , , , , , :
d(wc/w)/dt = 0,25 x [(w/c) – 0,25], där c är cementhalt (kg/m³), t ålder (dygn), w vattenhalten (kg/m³) och wc viktökning (kg/m³). Efter viktstabilitet i relativ fuktighet 60% vid 20 °C erhölls följande för karbonatisering av betong: dc = 0,085 x [(w/c)-0,25] (%).
Material, metoder och resultat
I och med karbonatisering minskas pH i betong från 13,5 till 8,5 varvid armering i betong börjar rosta. Rostprodukter spränger betongen med ytterligare sprickbildning som följd jämfört med den, som fås av enbart karbonatisering. Därtill minskar armeringens funktion med minskad bärighet som följd. Hävdvunnet exempel på denna effekt är Ölandsbron, som fick totalrenoveras efter 10 år. Resultatet är ökad sprickbildning i klimatsmart betong jämfört med betong med god beständighet. Figurer 1-3 visar delar av betongfundament till vindkraftverk, där sprickor framträder . Figurer 2-3 är delförstoringar. Fabrikat: Vestas, typ: V136, turbindiameter: 136 meter, totalhöjd: 190 meter; ålder: 5 år.
Fyra (4) av 10 verk har sprickor i samma väderstreck, nämligen söderut. Söderut sker uttorkningen av betongen snabbare, med tidigare karbonatiseringskrympning, som följd.
Diskussion
Vindkraften har klimatsmart betong med ca 50% större karbonatisering jämfört med beständig betong, som här inte längre finns. Med ökad karbonatisering följer, ca 50% ökad korrosion av betong, då täckskiktet inte har ökats. Då blir det synliga sprickor, som ökar korrosionen än mer. Vindkraftverk håller 13 – 17 år, och så länge även betongen , Figur 4. Betong är enklare att ta bort, sprucken, men jag skulle avhålla mig från klimatsmart i betong i SMR. Dessa skall dock göras i GB eller USA – så då lär det bli beständig betong.
Sammanfattning och slutsats
En effekt av klimatsmart betong är minskad beständighet. Följande slutsatser kan dras:
Karbonatisering minskar livslängden p.g.a. minskad pH och ökad sprickbildning
För kommande stor vindkraft, med kortare livslängd, återställs naturen enklare
Självförstörande, sprickande, klimatsmart betong, torde inte användas till SMR.
- Göran Fagerlund. Förändringar av miljö och cementsammansättning kan minska betongens livslängd. Bygg & teknik 6/25, 42-43.
- https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0008884602007640
- https://lup.lub.lu.se/search/publication/118594
- https://lup.lub.lu.se/search/publication/526643
- https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S000888460000497X
- https://lucris.lub.lu.se/ws/portalfiles/portal/4791159/1398174.pdf
- https://lup.lub.lu.se/search/publication/ed8fa440-fc97-431e-9410-e29d70000bff
- Sprickbildning i vindparksfundament. Jpg-bilder. Personlig information. Sylve Rolandsson. sylve.rolandsson@gmail.com . Storvik. 2026-01-20. 20:14, 8 sid.
Figurer

Figur 1 – Karbonatiseringsspricka i klimatsmart betong.

Figur 2 – Karbonatiseringssprickor i klimatsmart betong.

Figur 3 – Karbonatiseringssprickor i klimatsmart betong.

Figur 4 – Livslängd hos vindkraftverk som funktion av ålder med effekt som parameter.