Svenskarnas val

I YuoGovs senaste opinionsmätning, genomförd 15-18 juni, med 1520 för valmanskåren representativa svarande, fick SD 28,5% av rösterna och blev därmed största parti. S fick 22,0; M 17,3; V 9,3; C 7,1; L 4,3; Mp 3,8; KD 3,1; FI 1,4 och övriga 3,4%.

Det verkar inte just nu finnas en övre gräns för hur stora SD kan bli (ja, ja 100%). Fortsätter gammelpartierna i huvudlös mobbing och vantolkning av SD att frysa dem ute, kan Magdalena Anderssons klarsyn att om man röstar på Jimmie så kan man få Jimmie som statsminister, bli verklighet. Jag utesluter det inte. Tror även SDs breddning av budskapet, när man börjat bli tydligare med att de vill ha en folkomröstning om swexit, att Sverige lämnar EU, bidrar till fler väljarsympatier.

KD och MP faller ur kammaren, ingen större förlust. FI kommer inte in. De tappar rent av i denna undersökning. Liberalerna hänger kvar med en hårsmån. De skulle inte heller vara saknade om de åkte ur.

Centern är det parti som tappat mest från förra mätningen, från 10,1 till 7,1%. Jag kan inte tro annat än att det är den tvåfaldiga effekten av att de dels gick över i S-fållan för att rösta kvar 9000 män och skicka dem till svensk skola, dels att det var just den frågan som de gick till S på. Dröjer sig den effekten kvar och Annie spär på med ytterligare otaktiska dumheter, kan det sluta med att även C åker ur riksdagen. Det vore förmodligen inte heller någon förlust.

Kunde man bli av med V också vore det förnämligt. Men det är väl en utopisk önskan, att så många svenskar samtidigt skulle drabbas av relativt god klarsyn. Om alla dessa önskningar skulle gå i uppfyllelse, skulle S och M ens då inse hur illa de spårat ur? Och i vilket läge skulle svenskarna våga rösta på helt andra partier, som KLP, MED eller AfS?

Glad Midsommar!

Publicerat i Aktuella övriga ämnen | Etiketter , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 4 kommentarer

Kilometerskatt

Miljöpartisterna i EU och Sverige ger sig inte, de vill absolut ha en kilometerskatt. Miljöminister Lövin trodde i vintras att de skulle kunna lägga ett förslag under våren. Men det blev stoppat, dock inte för gott. De som trodde det ropade hej för tidigt. Nu säger minister Bolund att det kommer förslag till hösten och minister Shekarabi säger att det kommer ett förslag innan valet, men det blir ingen omröstning förrän efter valet.

Att Transportarbetareförbundet länge pläderat för en kilometerskatt är ingen hemlighet. Nu säger lite mer överraskande, Åkeriförbundets VD Rickard Gegö att de välkomnar ett GPS-baserat kilometerskatteuttag. När hörde ni senast en näringslivsföreträdare välkomna en skattepålaga?

Löftena om områdesdifferentiering och konkurrenskompenserande åtgärder kan snart ändras till något negativt. Sådant har vi i vart fall upplevt förut.

Det avslöjas också att EU trycker på för att införa kilometerskatt i hela unionen. Självklart motiverat med klimathot, men även att de vill se gemensam policy på område efter område. Toppstyrning kan man kalla det, måste man kalla det. I Altinget rapporteras om motstånd bland svenska aktörer, dock inte Transport och Åkeriförbundet alltså.

Publicerat i Trafik | Etiketter , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 8 kommentarer

Bröd och skådespel

Nu är det fotbolls-VM i Ryssland, och Sverige är med. Statstelevisionen svämmar över med uppmaningar att se matcherna på TV och engagera oss. Denna uppmaning kommer ett valår när SVT inte klarar att hantera valfrågorna. De enda politiska frågor de känner sig trygga med är kritiken att VM hamnade i Ryssland hos den vedervärdige Putin.

SVT-journalisternas världsbild får inte rubbas och den ska tydligen tvingas på folket. På den tid då Tipstjänst skötte hasardspelen i Sverige var det ett uttalat mål från sossarna att de skulle främja fotbollen. För det ansågs vara den riktiga arbetarsporten, en kollektiv ansträngning som förädlar både kropp och själ.

Är det en återväckt sådan drömtillvaro vi får skåda nu? Framställ det som en nationell medborgerlig plikt att titta på fotboll istället för att diskutera migration och integration (ingen säger ens assimilation längre). Dröm om ett folkhemskt Sverige som i kollektiv gemenskap anstränger sig för att mäta sig med de stora. Dröm om 1958. Tänk inte på valfrågorna, rösta på sossarna, som du alltid gjort!

Brödet får du fixa själv via ett besök på den lokala pizzerian.

Publicerat i Aktuella övriga ämnen | Etiketter , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 12 kommentarer

Livegna undersåtar

Det är vad 90 år av socialdemokratisk politik har gjort med svenska folket. När den inte genomförts av sossarna själva har den istället fortsatt administrerats av sossarna C, sossarna L(fp), sossarna KD och inte minst sossarna M. Av partiprogrammet att döma är även sossarna SD redo att bedriva samma politik, om de skulle få makt.

Låt mig förklara. Enligt FN konventionen om de mänskliga rättigheterna ska varje individ ha rätt att lämna sitt land och även komma tillbaka. För att kunna lämna sitt land behöver man pengar. Men svenskarnas pengar är ständigt för lite värda och svenskarnas sparade kapital aldrig tillräckligt. Statens politik gröper hela tiden ur penningvärdet via avsiktlig inflation. Att emigrera kostar för mycket. Sparpengarna räcker för de flesta precis till en kortare utlandssemester.

Med denna inhemska inflation och penningvärdesförsämring utbjuder de svenska arbetarnas parti (SAP) de av svenska arbetare producerade varorna till underpris på världsmarknaden. Man säger att det gynnar exportindustrin, vilket är sant. Men det förvandlar också alla medborgare utom de stora aktieägarna och företagsledarna till löneslavar.

För att dölja denna undersåtefiering hänvisas alla anställda och alla småföretagare till det heliga kollektivavtalet. Löneutvecklingen inom kollektivavtalet sätts alltid så att erhållen lön efter skatt inte kompenserar fullt ut för inflationen. Moroten dinglar ständigt precis utom räckhåll framför nosen på åsnan.

Staten säger sig oroas över svenskarnas skuldsättning. Men den skuldsättningen är egentligen en önskad konsekvens av den förda politiken. Hög personlig skuldsättning bidrar påtagligt till livegenskapen. Statens oro över våra skulder är därför inget annat än spel för gallerierna.

Skulle kollektivavtalet, penningpolitik och räntepolitik inte fungera, kan återstående undersåtefiering regleras via skatterna. Denna politiskt skapade fattigdom medför att den som vill flytta utomlands i de flesta fall saknar det (spar-)kapital som krävs. Vill man som pensionär flytta utanför EU går man miste om en del av pensionen. Men vem skulle vilja flytta från välfärdslandet Sverige? Här är man ju i princip fri att göra vad man vill, utom att klaga på systemet.

Den som vill flytta gör klokt i att låta sina föräldrar bekosta ens universitetsutbildning, så att man slipper studieskulder. Man bör också välja en utbildning som är internationellt attraktiv, läkare, tandläkare, ingenjör, är några av de säkraste. Komplettera med rätt språkkunskaper för destinationslandet. Sedan ska man flytta redan som ung, innan man fastnat i den svenska skuldfällan.

Publicerat i Frihet | Etiketter , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 13 kommentarer

Sprickor i fasaden

EUs energiministrar är oense om målen för förnyelsebar energi. När de träffades nyligen för att diskutera målen för 2030 sa Tysklands energiminister, Peter Altmeier, att Tyskland visst kan tänka sig 15% förnyelsbar energi men att det kommer att kosta tyska folket 25 miljarder euro. Sätter man målet över 30%, fortsatte Altmeier, kommer det att kosta minst det dubbla och Tyskland kommer inte att tåla det.

Lika fullt sätter sig parlamentariker och representanter för medlemsstaterna och förhandlar om målen. Med vilket mandat då, kan man fråga?   Från Sverige deltog Fredik Federley (C). Vid midnatt den 13 juni gick tolkarna avtalsmässigt hem till sig och lämnade parlamentariker och representanter att förhandla med eller utan språkförbistring. Då fortsatte man med nattmangling. Klockan 03.30 enades man om att sätta målet till 32% förnyelsebart år 2030. Den 14 juni kl. 03.38 tog de en gruppbild.

Ett gäng människor med overifierat mandat, oklar gemensam språkförståelse, förhandlar utifrån en gissning om en klimatförändring om godtyckliga mål för en energiomställning där den ledande nationen gjort klart att allt över 15% är ekonomiskt oansvarigt. Lika fullt enas man om målet 32% och de är ense om att det är en bra kompromiss! Hur oansvariga kan våra politiker bli och ändå stå ut med sig själva?

Med sådan dårskap bland politikerna är det inte konstigt att till exempel solcellsindustrin med kringserviceföretag ser en chans att begära särbehandling som tullfrihet för kinesiska paneler och och subventioner för installationerna, liksom vad gäller nätavgifter med mera. De fabulerar friskt om den samhällsekonomiska nyttan.

 

Publicerat i Klimatbluffen | Etiketter , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 17 kommentarer

Fight the good fight

På HBO går en fiktionserie som heter The Good Fight och handlar om en advokatfirma i Chicago med mestadels svarta ägare och anställda. Namnet är avsiktligt valt som en referens till den konservative Judge Andrew Napolitano som är juridisk expert på Fox TV-kanal. Han avslutar alltid sina kommentarer med orden ”fight the good fight”.

Den här TV-serien är tydligt vänster och dryper av PK-ism. Man hånar och smutskastar oupphörligt Donald Trump, även med rena lögner om honom. För att ge illusionen av lite balans så tar man ibland upp teman som nödtorftigt illustreras även med vänstermänniskor som begår brott eller uppvisar dålig moral.

Feminism och white privilege är klara budskap. De illustreras med sexism, rasism och polisbrutalitet. När man tittar med ögon som inte ställer upp på den typen av budskap blir effekten dock ofta den motsatta. Jag tycker att vänsterbudskapet väcker olust och avsmak. De visar precis varför jag inte sympatiserar med vänsterretorik och demagogi. Men sådan reflektion gör förmodligen inte vänstersympatisörer som ser serien.

Samtidigt, i det konstanta flödet av otidigheter mot Trump, delar de ut hårda smällar mot demokraterna. De gör det naturligtvis för att ge sken av något slags balans. Men man kan inte värja sig för tanken att de faktiskt ogillar båda sidor. Som om åskådarna till en fotbollsmatch gillar reglerna (systemet) men ogillar dels spelarna, dels och kanske mest, hur de spelar på fel sätt inom det regelverk som finns. Ser man det så, blir TV-serien en något skev men humoristisk spark i ändalykten på de politiker och partier som ockuperat det demokratiska systemet, mot väljarnas vilja.

Man skulle nog kunna säga detsamma om svenska folkets åsikter om årets riksdagsval. Systemet är någorlunda användbart, borde kunna vara. Men spelarna och hur de spelar spelet, lämnar oerhört mycket övrigt att önska.

Likadant verkar väljarna i UK, Italien, Frankrike, Tyskland och Österriken tycka. Systemet har korrumperat sig självt. De nationella mediehusen har undan för undan, antingen förstört politiska karriärer som de inte gillar, eller sett till att stoppa alla användbara politiker i mediehusens ficka.

Vi måste alltså göra något för att bryta sönder och sätta ihop systemet på nytt. ungefär som när man bryter osten för att kunna tappa av vasslan och och därefter sätta osten i rätt form. Konstruktiv destruktion. Hur gör vi det? Hur ger vi makten, folkets makt, folkets röst, tillbaka till folket? Vi ser till att ta tillbaka makten!

Publicerat i Aktuella övriga ämnen | Etiketter , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 20 kommentarer

Kommunal utpressning

I Vellinge kommun har kommunen försökt ställa villkor som verkar hämtade från en maffiafilm. Makarna Dahlström sökte bygglov på sin mark, men fick som motkrav att ge bort en del av den. Det ville de inte, utan tog hjälp av Centrum för Rättvisa. Nu går saken till domstol. Det ska bli spännande att se hur det går. Kan den svenska rättsstaten skydda dess medborgare från godtycklig expropriation av deras egendom?

Det finns exempel på att liknande fasoner tillämpas i andra kommuner. En prejudicerande dom i Dahlströms favör skulle hjälpa mycket. Att din kommun gillar läget på din mark ska inte kunna innebära att du tvingas gilla läget att bli av med den till kommunen. Du kanske trodde att man var trygg som markägare i en moderatledd kommun som Vellinge? Uppenbarligen inte!

 

Publicerat i Äganderätt | Etiketter , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 9 kommentarer

Kommissionen vill förbjuda all plast

I brist på döda sälar får man marknadsföra plast. Miljöpartiet riskerar att trilla ur riksdagen. De kom in första gången i ett rus av miljöskräck när det dog sälar på västkusten. De visade sig dö av ett valpsjukevirus som förekommer naturligt i miljön. Inte människans fel alltså. Men MP drog en vinstlott på okunskapen.

Nu kämpar MP för att hitta en ny miljöfråga, gärna med anknytning till sol- och badsemester vid våra kuster, för att skrämma upp okunniga väljare hela sommaren fram till valet. Plasten kan bli deras biljett för att än en gång ta plats i kammaren. SVT bidrar villigt genom att visa rörliga bilder på dykare som simmar i plastavfall. Men som vanligt är det inte vi som skapar de problem MP på sina höga hästar pekar ut oss som skyldiga till.

Det senaste halvåret har det bedrivits en intensiv internationell kampanj mot plaster i alla dess former, mest mot engångsplaster. Inte minst sensationsblaskan Daily Mail har skrivit skräckartiklar om plasten, ofta flera om dagen. Då har det också kommit med artiklar med nyktrare perspektiv. Till exempel att 95% av all plast i haven kommer från 10 floder, 8 i Asien och 2 i Afrika.

Artikelförfattarna kan dock inte förstå var plasten i floderna kommer ifrån, än mindre eftersom västvärldens floder inte översvämmas plast. Vi använder ju mer plast än de fattiga länderna. Ledtråd: Kan det bero på vår omsorg om den egna miljön, hantering, återanvändning, teknologi och ekonomi att genomföra våra målsättningar?

Det är inte vi som är syndarna alltså. USA, som är den största västliga förorenaren bidrar med mindre än 1% av plasten i världshaven. Europa med mindre och Sverige med nästan omätbar andel.  Det är inte vi som är problemet och därför får vi svårt att bidra med lösningen. Det är en flerfasetterad fråga om moral, teknologi och ekonomi. Vi tar hand om våra plaster på ett föredömligt sätt. Det mesta går till energiåtervinning.

De länder som tillåter utsläpp och dumpning av plast måste förmås att sluta med det. Men den saken ordnas inte i svenska riksdagsval och inte genom att vi via tvång slutar använda plast. EU-kommissionens ambition att förbjuda plast i unionen är bara ytterligare ett exempel på att politikerna där inte litar på det folk som inte har valt dem.

Publicerat i Miljö | Etiketter , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 9 kommentarer

Ruists halva sanning

Dagens gästskribent är Åke Sundström

Sanningen sparkar, brukar jag påstå.  Det gäller både klimatnojan och mycket annat, som nu i den äntligen uppflammande migrationsdebatten. I maktens korridorer har det väckt förvåning  (snarare bestörtning:  hur vågade dom!) att ESO och deras analytiker Joakim Ruist i en offentlig utredning, ESO: 2018:3, torpederat det mångåriga förnekandet av den kravlösa migrationspolitikens höga kostnader. Nu fastslås att det handlar om hela 74 000 kronor per invandrad person och år.
Men även den utsagan innebär ett partiellt förtigande, troligen som följd av tveksamhet på högre nivå inom ESO (vi har sett sådant förr). Ruist själv hade säkert velat lägga till, att den relevanta summan i själva verket är 4,3 miljoner kronor (74000 x 58 år).  Ett oerhört belopp, motsvarande vad en LO-arbetare tjänar ihop, netto, under cirka halva sitt drygt 40-åriga yrkesliv.
 
ESO och Ruist nöjer sig också med att beskriva kostnaden för den offentliga sektorn (staten, kommunerna och socialförsäkringssystemet).  Mer korrekt hade varit att beräkna förlusten för hela samhället (AB Sverige).  Den är betydligt högre, om än svårare att precisera och mäta, t ex i form av privata förluster på grund av invandrarrelaterad brottslighet. I en samhällsekonomisk bedömning ingår också att beakta icke-pekuniära för- och nackdelar, faktorer som trygghet, trivsel, subjektivt välbefinnande, graden av medinflytande mm. Även Ruist avstår från att nämna den avgörande demokratiska aspekten: att en politik som strider mot väljarmajoritetens åsikter aldrig går att försvara, ens med positiva ekonomiska argument.  
 
Nu räcker det nog i alla fall med ESO:s halva sanning, för att uppvaknandet bland väljarna och i pressen skall leda till politiska konsekvenser.  Det tackar vi för.  Att vänsterekonomer har invändningar lär inte hjälpa den här gången, i synnerhet som de så uppenbart har fel i sak: inte förstår (eller låtsas förstå) hur man gör beräkningar av detta slag. Ändå menar jag att det i första hand är Allianspartierna som har anledning att skämmas, eftersom de av ideologiska skäl borde ha satt ner sina fötter betydligt tidigare än vänsterblocket. Det politiska ansvaret vilar särskilt tungt på Fredrik Reinfeldt och hans bunkergäng.
Publicerat i Aktuella övriga ämnen, Gästlistan | Etiketter , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 17 kommentarer

Samling mot Norra Kärr

Nu verkar det som den lokala politiken har beslutat sig att kraftsamla mot gruvprojektet i Norra Kärr på Vätterns östra sida. Den väsentliga argumentationen mot gruvprojektet går hittills ut på att försvara Vättern som vattentäkt. Lokaliseringen av gruvan till en vattendelare och placeringen av gruvavfallet på samma sätt upprör.

Argumentet att gruvbrytningen efter sällsynta jordartsmetaller ger en stor volym icke önskvärt uran, verkar än så länge inte ge något eko. Uran är kommersiellt säljbart, men med nuvarande globalt återhållsamma kärnkraftspolitik är priserna låga. Vill man komma åt uran i Sverige är det enklare att utvinna den ur redan befintliga slagghögar.

Oroande är lagen om förbud mot uranutvinning i Sverige. Den skulle göra det antingen tvingande att anrika uranet för att sedan lägga det i deponi, eller att lägga uranet obehandlat i gruvans avfallsdeponi. Ingendera lösning känns optimal.

Kan de lokala politikerna stå emot eller påverka besluten på riksnivå, där beslut om brytning eller ej tas?

Publicerat i Miljö | Etiketter , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 4 kommentarer