Dagens gästskribent är Claes-Erik Simonsbacka
USA:s övergång från demokrati till autokrati, närmare bestämt valautokrati, har varit en snabb och oroande utveckling, särskilt framhävd under och efter Donald Trumps presidentperioder. Denna omvandling är inte en plötslig händelse utan snarare kulmen av flera sammankopplade faktorer och handlingar som systematiskt har urholkat demokratiska institutioner och normer.
Den primära katalysatorn för detta skifte, som identifierats av forskare från Varieties of Democracy (V-Dem) Institutet vid Göteborgs universitet, är Donald Trumps syn på samhällsstyrning och hans utmaningar för demokratiska processer. Även om USA fortfarande klassificerades som en ”liberal demokrati” i V-Demokraternas rapport från mars 2025, baserades denna bedömning på data fram till den 31 december 2024, före Trumps andra mandatperiod. Forskarna observerade en snabb försämring i början av 2025, vilket ledde dem till slutsatsen att USA inte längre kunde klassificeras som en demokrati efter sommaren 2025 om trenderna fortsatte. Den kommande V-Dem-rapporten i början av 2026 förväntas officiellt placera USA i kategorin ”valmyndighetsautokrati”.
Ett valautokrati kännetecknas av att val hålls, men att den styrande eliten effektivt kontrollerar makten, och av betydande brister i yttrandefrihet, föreningsfrihet och rättvisa val. Detta skiljer sig från en liberal demokrati, som har fria val, kontroll av den verkställande makten, skydd av mänskliga rättigheter och likhet inför lagen.
Utvidgning av den verkställande makten och underminering av institutioner
Trumps administration har känts för sin ”exekutiva maktövertagande”, där den verkställande grenen utökar sin makt på bekostnad av demokratiska normer och andra statliga grenar. Detta inkluderar att kringgå kongressen, utfärda ett flertal presidentorder och avveckla myndigheter som USAID, vilka vanligtvis kräver kongressens godkännande. Forskare har observerat att Trump-administrationen avsevärt har försvagat ansvarsskyldigheten och koncentrerat makten inom presidentskapet.
Trumps konflikter med universiteten kan medföra en omformning av det högre utbildningslandskapet i USA, med potentiella långsiktiga konsekvenser för finansiering, forskning, mångfald, internationellt utbyte och den akademiska friheten
Utmaningar för rättsväsendet och rättsstatsprincipen
En betydande faktor i USA:s demokratiska nedgång är Trump-administrationens bristande respekt för rättsliga resultat och rättsstatsprincipen. Trump har hävdat att domstolarna saknar jurisdiktion över hans handlingar och har hänvisat till ett beslut från Högsta domstolen från 2024 som gav presidenten total immunitet för officiella handlingar som utfördes i ämbetet, men inte för privata handlingar. Denna hållning har observerats i över 30 pågående rättsprocesser som rör påstådda brott mot den amerikanska konstitutionen. Den enda återstående mekanismen för att hålla en president ansvarig för officiella handlingar, enligt denna tolkning, är riksrätt, vilket har visat sig svårt att uppnå på grund av partipolitiska splittringar i kongressen.
Exempel på inhemsk militär utplacering inkluderar Los Angeles, Kalifornien:
I juni 2025 beordrade Trump 700 marinsoldater och 4 000 nationalgardister till Los Angeles mitt under protester mot immigrations räder, trots guvernör Gavin Newsoms invändningar. En federal domare beslutade senare att denna utplacering bröt mot Posse Comitatus Act och konstaterade att det inte förekommit något uppror eller att civila brottsbekämpande myndigheter inte kunde hantera.
Attacker mot media och yttrandefrihet
Den amerikanska konstitutionen garanterar pressfrihet, som traditionellt sett ses som en hörnsten i demokratin. Under Trump har dock attacker mot media blivit vanliga, och medierna stämplas ofta som ”folkets fiender” eller källor till ”falska nyheter”. Denna retorik har åtföljts av konkreta åtgärder, såsom försök att kontrollera rapportering från Pentagon, kräva förhandsgodkännande av information och begränsa åtkomsten för journalister som inte följer reglerna. Det har också förekommit fall av polisvåld mot journalister under protester. Dessutom har federal finansiering för offentliga radio- och tv-tjänster som NPR och PBS utsatts för attacker, och federala radiotjänster som Voice of America (VOA) och Radio Free Europe/Radio Liberty (RFE/RL) har drabbats av nedskärningar i finansieringen, vilket kritiker menar syftar till att tysta röster som uppfattas som kritiska mot administrationen. USA har sjunkit i ranking av pressfrihet, från ”tillfredsställande” till ”problematisk”.
Erosion av valintegritet och allmänhetens förtroende
Trumps vägran att erkänna valet 2020 och hans upprepade påståenden om ett ”stulet” val, trots brist på bevis, har avsevärt urholkat allmänhetens förtroende för valsystemet. Hans handlingar, inklusive benådningen av individer inblandade i attacken mot Kapitolium den 6 januari 2021, visar ytterligare en brist på respekt för demokratiska normer och ansvarsskyldighet. Den ökade partiska inblandningen i valprocesser och pengars växande inflytande i politiken har också bidragit till ett minskat förtroende för demokratiska institutioner.
Globala implikationer
Det demokratiska tillbakagången i en stor nation som USA har betydande globala konsekvenser. Nedmonteringen av amerikanska biståndsprojekt, såsom USAID, som stöder civilsamhället och utbildning världen över, påverkar de globala demokratifrämjande insatserna negativt. Dessutom skickar USA:s förändring en signal till auktoritära ledare globalt att de kan avveckla demokratiska element utan betydande internationella protester. Detta bidrar till en bredare global trend av ”autokratisering”, där antalet autokratier nu överstiger demokratier för första gången på över två decennier.
Även om situationen är allvarlig tror vissa forskare att en comeback för amerikansk demokrati är möjlig, främst genom val och potentialen för vertikal ansvarsskyldighet. Den nuvarande utvecklingen visar dock en betydande avvikelse från dess historiska roll som en ledande liberal demokrati.
Handelsimplikationer
Trumps handelspolitik har omformat internationella relationer, handelsmönster och den globala ekonomiska ordningen samt skapat en mer osäker, fragmenterad och potentiell konfliktfylld global miljö, där ekonomiska och geopolitiska intressen är täta sammanflätade och hot om repressalier, ofta benämnda som ekonomisk protektionism och unilateralism. Detta har även medfört flera globala implikationer som sträcker sig bortom enbart ekonomiska effekter såsom försvagning av multilaterala institutioner, ökad geopolitisk spänning, erosion av förtroende och allianser, spridning av protektionism och påverkan på demokrati och mänskliga rättigheter.
Tullar, tillsammans med USA:s ekonomiska och militära styrka, används också som påtryckningsmedel för att nå ekonomiska fördelar. Administrationen förefaller ha en plan att ändra nuvarande regelbaserade världsordning till en maktbaserad dito.
Trumps hot om att intervenera gällande kritiska mineraler och sällsynta jordartsmetaller (RRE) har medfört betydande globala implikationer, särskilt med tanke på USA:s historiska och potentiella framtida roll i världsekonomin och geopolitiken. Dessa hot, som ofta manifesteras genom protektionistiska åtgärder, tullar, exportrestriktioner eller till och med direkta statliga ingripanden, kan omforma globala leveranskedjor, påverka internationella relationer och accelerera strategiska ompositioneringar bland nationer.
Men Trumps hot om interventioner har även fungerat som en katalysator för en global omprövning av strategier för råvaruförsörjning. De har accelererat trender mot diversifiering, teknologisk innovation och ett ökat fokus på nationell säkerhet, samtidigt som de har bidragit till en mer spänd och oförutsägbar global handelspolitisk miljö.
Om protektionism blir etablerad politik i USA är risken stor att den smittar av sig på många fattiga länder utan djupare erfarenheter av exportledd tillväxt, frihandel och marknadsekonomi. Den fattiga delen av världen riskerar då delvis på grund av USA:s nya handelspolitik att fastna i fattigdom.
En lärdom av Trumps tid vid makten är att det för framtiden, och för resten av världen, är viktigt att USA:s kongress återtar det lagstiftande mandatet på handelspolitikens område.
Vill som avslutning nämna ”No Kings”-rörelsens demonstranter nu mot Donald Trump och hans administration, där deltagarna uttrycker oro över vad de uppfattar som hans auktoritära tendenser och handlingar som utmanar konstitutionella normer. Rörelsen ser alltså Trumps agerande som en förstärkning av hans ”anspråk på absolut makt och utplånandet av konstitutionella begränsningar som är avsedda att säkerställa att kungar inte styr Amerika” och lockar miljontals människor från olika bakgrunder, inklusive lärare, advokater, militärveteraner och pensionärer, i alla 50 stater och till och med internationellt.
Källor:
DEMOCRACY REPORT 2025
25 Years of Autocratization – Democracy Trumped?
https://www.v-dem.net/documents/60/V-dem-dr__2025_lowres.pdf
USA – Demokrati och rättigheter. (Utrikespolitiska institutet).
”Texten är uppdaterad/granskad 16 oktober 2025”
https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/nordamerika/usa/demokrati-och-rattigheter/
TRUMPS TULLAR OCH INDUSTRINS KONKURRENSKRAFT
https://www.industriradet.se/wp-content/uploads/IER-rapport-2025.pdf
Claes-Erik Simonsbacka