Dagens gästskribent är Bernd Stymer
Den politiska kuppen med vilken Svenska folket gjordes rättslös genom att partival ersätter det gamla personval ur befolkningen.
Staten Sverige styrdes efter Romarrikets fall precis som alla andra stater i Europa av en person som kallades kung och som var beroende av att ha stöd av rika och därför mäktiga i staten. Kungen styrde även med lag i form av regler som han med makten att styra och med de rikas hjälp tvingade alla att följa.
I Riksdagar där aven präster, borgare och bönder var närvarande styrde en kung och hans förvaltning, senare kallad Kungligt Majt.
Vid dessa möten tvingades all adel att närvar för att ge kungen stöd medan präster, borgare och bönder valdes dit som enskilda personer från hela Sverige som representanter för resten av befolkningen. Genom det urvalet kunde makten hävda det för maktutövning nödvändiga stöd av hela befolkningen.
Detta styre, med val av enskilda personer, brukades sedan av valda kungar och av kungar som ärvt makten fram till det obetydliga andrakammarvalet 1911 där det första gången ersattes med partier och inte av valda personer. Det var också det första val vid vilket valsedlarna påbjöds att ha en partibeteckning. Det anmärkningsvärda med denna förändring är sättet att ersätta ett enskilt urval av hela befolkningen med medlemskap i s.k. parti, en liten grupp där medlemmar gillar varandra och som sedan skickar vem de vill till Riksdagen. Så ändrades mångtusenårig svensk historia utan att någon tycks ha lagt märke till det och utan att någon protesterade. De nybildade partierna såg det naturligtvis som att de nu hade tagit all makt att berika sig utom kungamakten, men den tvingades Kungen att lämna över till partierna efter hot om folkligt missnöje och Ryska revolutionen.
Naturligtvis är denna enastående förändring en följd av den halverade och efterblivna svenska staten, som med Statskyrkans hjälp trakasserade den fattiga befolkningen med bl.a. Husförhör så illa att nästan tredjedelen flydde Sverige. Samtidigt var endast ett ringa urval av de rika valbara på det gamla sättet till Riksdagen, vilket ledde till att allra största delen av befolkningen saknade intresse för hur den lilla gruppen urvalet kunde sko sig på det med allt sitt politiska dribblande.
Fattigt folk som inte hade rätt att väljas försökte bara överleva den senaste dödliga missväxten och hungersnöden vars elände ökades av de styrande kungamakternas vanvett att kriga i hela Europa. När sedan allmän rösträtt infördes efter kriget hade partiväsendet växt sig så starkt, genom att ständigt konfrontera den gamla kungamakten, så att den kunde ersätta det gamla personvalet ur befolkningen med partival utan att befolkningen märkte detta gjort dem maktlösa.
Nuvarande första paragrafen i gällande Regeringsform är vilseledande felaktig då all offentlig makt hädanefter utgår från partier och inte från folket, den svenska folkstyrelsen är endast partistyrelse, den allmänna och lika rösträtten gäller enbart val av partier. Den svenska styrelsen är inget parlamentariskt statsskick eftersom folk inte väljs direkt till Riksdagen och förverkligas heller inte kommunalt med partipolitiskt valda personer.
I sak har nu svenska folket endast samma fri och rättigheter som folk i alla diktaturer där bara diktatorn är valbar.
Nu har partierna beslutat att deras makt är evig då den bara kan ändras av 2/3 majoritet i Riksdagen, vilket är omöjligt i nuvarande valsystem.
B.Stymer