Politiker av alla kulörer i Sverige har visat fruktansvärd arrogans mot medborgarna i alla slags trafikfrågor. Tydligast kommer det till uttryck i trängselskatten. Vägens idé är att underlätta kommunikation, såväl fysiskt som kostnadsmässigt. Denna funktion hos vägen är obestridligen en av, kanske den allra viktigaste faktorn för ett samhälles utveckling.
När man från politikerhåll börjar försvåra trafiken på redan befintliga vägar, när man underlåter att utveckla vägnätet, då har man svikit sina medborgares berättigade krav på att ge grundläggande förutsättningar för en gynnsam utveckling. Vägbulor, enkelriktningar, återvändsgator, gågator, märkliga låghastighetszoner, 700 fasta hastighetskameror och nu trängselskatter är alla exempel på att politikerna har missuppfattat sitt uppdrag och fattat kontraproduktiva beslut.
Bilisterna betalar redan mer i skatter och avgifter än vad vägarna kostar att bygga och underhålla. Varför byggs då inte vägarna ut i takt med efterfrågan? Jo, politikerna tror att de ska fostra bilisterna till att bli kollektivtrafikanter. Så att de alla reser med politikernas ständiga förlustverksamhet. Då kanske förlusterna kan minskas eller motiveras med att det ändå är så många som utnyttjar/är beroende av kollektivtrafiken. Varför låter man inte kollektivtrafiken också bära sina egna kostnader? Jo, för att då skulle folk göra revolt och kräva bättre samhällsplanering.
Denna ”von oben” syn på medborgarna härrör från tiden då offentliga planerare visste bättre än människorna själva hur de ville leva. Då skulle boende, arbete, handel och nöjen separeras fullständigt, så att varje område kunde bli enhetligt och stereotypt. Detta krävde resor hit och dit i aldrig tidigare skådad omfattning. PBL är en huvudorsak till att dagliga resor blivit så nödvändigt för så många.
Men politikerna svär sig fria. ”Folk okynneskör med bil.” Vilken grov förolämpning! ”Bilarna förstör miljön, de orsakar klimatförändringar och naturkatastrofer, blablabla.” Det är möjligen sant att bilar påverkar miljön. Men vad som är förstörelse kan man tvista om. Vetenskapen är fortfarande djupt oense om hur stor påverkan är. Några naturkatastrofer kan man rakt inte skylla bilismen för.
Fler lögner spottas fram. ”Bilismen kräver så många liv.” Ifjol 440, lägsta talet på 60 år. Självmorden tar 3-4 gånger så många liv varje år. När har man tänkt lägga 4 miljarder kr på att förhindra det? Av trafikens 440 döda är kanske 100 egentligen självmord, enligt beräkningar, ingen vet exakt. Men det betyder att inte något enda av dessa dödsfall kunnat förhindras med åtgärder mot trafiken. Dessa dödsfall har helt andra orsaker. Ytterligare dödsfall i trafiken kan förklaras med sjukdom, onykterhet och gravt åsidosättande av enkla säkerhetsåtgärder, tex bilbälten. Kanske är så mycket som hälften av alla dödsfall av sådan art att åtgärder mot trafiken, andra än fullständig utrotning av densamma, inte är verksam mot dem.
Alla dessa lögner och vilsna idéer om vad trafik är, samt om hur samhället borde vara tillrättalagt för folket och att det är politikernas uppgift att lägga det till rätta utgör grunden för den arrogans och det översitteri med vilket politikerna möter väljarna.