Det påstås att varje organisation inom sig bär fröet till sin egen undergång. Det är kanske sant även om varje organism. Vi bär alla på fröet till vår egen undergång. För männens del tror jag att det i så fall är tendensen att skada eller förbruka sin kropp, genom att ta stora risker. Ibland faller riskerna ut med kroppsskada eller död som resultat. Män fortsätter att ta dessa risker, för att det är sådana män är. Män lever genom att leva ut risktagande med sin kropp.
För kvinnor skulle det kunna vara andra risker eller frön till undergången som är aktuella. Till exempel en viss underordning, inte total, endast delvis. Bara tillräckligt för att bli lämnad ifred att vårda avkomman.
När kvinnor hävdar att de inte klarar att bryta igenom patriarkala strukturer, står männen oftast mycket frågande till detta. För männens del får väl kvinnorna göra som de vill. Däremot ser männen tydligt att kvinnor lägger strukturella hinder för varandra och därmed för sig själva. Det är inomkvinnliga, kanske matriarkala, strukturer som begränsar kvinnornas tankehorisont, som lägger krav på utseende, klädkod, godkända sysslor med mera.
När kvinnorna går under av dessa krav, är det fröet till undergång inom dem som vuxit för starkt. Alla kvinnor går inte under som följd av sitt inneboende frö. Precis som inte heller alla män gör det av sitt.
Tillspetsat kan man säga män är redo att offra sitt liv för friheten, medan kvinnor är redo att offra sin frihet för livet. Sammantaget har det varit ett framgångsrikt koncept för arten. Det jämlika mellan könen ligger inte i att båda offrar samma saker, utan i att båda gör för arten avgörande uppoffringar.
De flesta individer av respektive kön har relativt lätt att anamma de förutsättningar som är förenat med deras könstillhörighet. Somliga individer har svårare med detta. I en modern värld där arten dominerar utan egentlig konkurrens från andra arter, finns det ett visst utrymme för att låta individerna transcendera de biologiska ramarna för sitt köns uppförande. Men det finns definitivt inte plats för att tvinga alla att göra det, varken biologiskt, moraliskt eller ur artbevarande synvinkel.