De flesta som engagerar sig i natur- och miljöfrågor utgår från det felaktiga antagandet att status quo är det naturliga tillståndet. Trots att forskningen tydligt visat på en ständig förändring, allt ifrån geologer till biologer med Charles Darwin i spetsen. Ändå tycks den bibliska skapelseberättelsen, vilken underförstått hävdar status quo, styra deras tänkande.
Man kan undra om det är människans, i naturperspektiv, korta liv som gör att de inte inser att förändring är det naturliga tillståndet. Eller är det människans, i förhållande de flesta andra arter, långa liv som får oss vilja upphäva förändringen för att den är smärtsam ibland.
Själv tillhör jag dem som vuxit upp i ett landskap i ständig förändring. En förändring som människan inte kan stoppa eller påverka. I Norrbottens flacka kustlandskap är landhöjningen så påtaglig att det räcker med en halv mansålder för se skillnaden och rent av påverkas av den. I detta landskap har varje generation tvingats anpassa sig till nya och förändrade förutsättningar för sina dagliga liv. Det har hela tiden påverkat bosättningsplats, fiske, jord- och skogsbruk.
På samma sätt har människor i områden med jordbävningar och vulkanism tvingats anpassa sig efter naturens inverkan och förändring. Det är en del av livet. Det är också relevant att hävda att denna anpassning består i ett slags opportunism. Att utnyttja de möjligheter naturen bjuder på, är opportunistiskt. Men också livsnödvändigt, eftersom en del, eller ibland, alla de gamla möjligheterna gått förlorade.
När nu naturmupparna hävdar att vi ska försöka upprätthålla status quo utgör de en fara för vår existens. Vi måste fortsätta vara opportunistiska, anpassa oss och utnyttja de möjligheter naturen bjuder på. Det innebär bland annat jakt, skogsbruk, jordbruk och fiske. Till och med accepterandet att en del arter försvinner ingår i detta utnyttjande. Sådan är naturens gång och har så varit sedan urminnes tider, vilket bland annat mängder av fossil vittnar om. Det är därmed också orätt att fördöma de människor som bor i områden där arter försvunnit. De har ju endast följt naturens lagar och förutsättningar.