En fråga för beslut?

Klimatfrågan handlar inte alls om naturvetenskap, som så många tycks tro. Ett visst beslutsunderlag kan naturvetenskapen ge. Men ett visst naturvetenskapligt faktum kan aldrig sägas implikera ett absolut respons. En vetenskaplig upptäckt kan inte per automatik resultera i ett politiskt beslut.

När kan man vara säker på att förändringar i väder är klimatförändringar? Kan de vara årsvariationer? Extremer inom det ”normala” klimatet? Redan under Egyptisk forntid noterades att extrema vädervariationer ofta kom i klump. Sju feta år kunde följas av sju magra. Vad finns det då för bevisvärde i att de varmaste tio åren som uppmätts under senaste 150 åren inträffat under de senaste 30 åren? (Uppgifterna varierar beroende på vem som lämnar dem och vilket område som avses.)
Är klimatförändringen naturlig eller är den antropogen? Det är en sådan faktabit som kan anses vara rimligt att väga in vid ett beslut. Men för övrigt är klimatfrågan och de miljökonsekvenser ett förändrat klimat för med sig, först filosofisk, sedan politisk och slutligen och helt avgörande, ekonomisk.
Naturliga förändringar kan vi inte påverka. Då är det mer lämpligt att satsa våra resurser på att anpassa vår verksamhet efter verkligheten istället för att försöka förändra densamma.
Är förändringen skapad av människan måste vi ställa den filosofiska frågan om vi ska bejaka förändringen eller försöka motverka den? Har vi ett moraliskt ansvar att försöka behålla status quo? Eller har vi kanske ett moraliskt darwinistiskt ansvar att inte ifrågasätta förändringen, utan istället hela tiden sträva efter att vara de bäst anpassade?
Människan är inte det enda djur som påverkat miljön, insekter, fåglar och andra däggdjur har i olika grad påverkat allt från biotoper till hela kontinenter. Människan har redan påverkat Jorden i betydande grad. Med vilken auktoritet kan någon säga att just nu är det lagom? Nu ska vi sluta påverka Jorden?
Klimatförändringar påverkar oss olika dels globalt, men även lokalt är skillnaden hur vi påverkas olika mellan individer. Vilka ska få bestämma åtgärder? Varför ska just de få bestämma? Ska deras beslut få gälla även om konsekvenserna främst drabbar andra? Hur ska vi hantera konflikten mellan beslut och icke beslut?
Delar av världen, en minoritet, är demokratiskt styrd. Men måste det betyda att majoritetsbeslut på lösa grunder, inom en minoritet, ska ha rätt att besluta över alla? Kan ett majoritetsbeslut peka ut de mest lämpade? (Åtgärderna, strategierna, beslutsunderlagen) Kan ett majoritetsbeslut upphäva det naturliga urvalet?
Om en majoritet U.P.A. fattat ett beslut, vem ska då betala för dess verkställande? För dess konsekvenser? Är det säkert att en så stor fråga som klimatfrågan ska lösas planekonomiskt? I Sverige har vi valt en borgerlig regering som ska försöka lägga tillbaks ansvar och initiativrätt till enskilda individer och entreprenörer. Varför skulle det vara fel att lämna klimatfrågan till marknaden? Det brukar ju vara den rakaste vägen att få rätt jobb utfört till lägsta kostnad.
Somliga människor har tydligen spekulerat (satsat sina pengar) på status quo. Andra har spelat på någon sorts förändring. Varför ska de som chansat på oföränderlighet i en garanterat föränderlig värld ha rätt att tvinga dem som satsat annorlunda att betala för att status quo ska upprätthållas?

This entry was posted in Klimat & miljö, äldre text and tagged , , , , , , , , , , , , , , . Bookmark the permalink.