Högfartsparadigm

TSV, trafiksäkerhetsorganisationer och trafikforskare räknar alla med risken för att råka ut för en olycka som en funktion av hastigheten, verkar det som. De postulerar att förhållandet är sådant att ju högre hastighet desto högre risk. De flesta lägger också in en exponent med vilken risken ökar med ökad hastighet.

Ingen tycks värdera framkomlighet eller utfört trafikarbete som en värdefull effekt av fenomenet vägtrafik. Och absolut inte förhållandet ökad hastighet – större trafikarbete – större nytta!
Ett sätt att ge ökat trafikarbete, alltså trafikens nyttoaspekt större vikt i förhållande till hastighet och olycksrisk är att se varje resa som en nyttighet och försöka ge den nyttigheten ett värde i förhållande till olycksriskerna i trafiken. Om vi utgår från det antal olyckor som faktisk inträffar varje år, så kan vi sätta ett visst värde på det. Det kan uttryckas i antal olyckor per minut trafikarbete. Då inser man raskt att ju färre minuter man befinner sig i trafiken, desto mindre risk att råka ut för en trafikolycka.
Nu förhåller det sig så med trafikarbete att det såvitt jag vet aldrig handlar om vistas en viss tid i trafiken. Istället handlar det alltid om ett transportarbete, resa från A till B. Båda är fysiska platser belägna på något avstånd från varandra. Om man kan göra den resan på kortare tid så befinner man sig också en kortare stund i trafikmiljön. Därmed är det också mindre risk att man befinner sig i en viss trafikmiljö samtidigt som någon annan. Med andra ord minskar risken för att man hamnar i konflikt med andra trafikanter. Konflikt kan här förstås som olycka eller tillbud.
Av detta kan vi se att ökad hastighet kan vara ett sätt att öka trafikapparatens arbetskapacitet och en möjlighet att minska trafikolyckorna. Frågan om hastighetens betydelse för olycksfrekvensen är alltså fel ställd. Och svaret, minskad hastighet, alltså kontraproduktivt. Vad vi rimligen borde göra är att verka för en ökad hastighet på vägarna och därmed ökad säkerhet. Något som även stämmer bättre överens med hur man hanterar trafik- och säkerhetsproblem i andra system, exempelvis flyg, järnväg, data- och telekommunikation.

This entry was posted in Trafik, äldre text and tagged , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bookmark the permalink.