I SVT:s Studio 24 pressklubben 17/11 säger en representant för Fi, med hänvisning till att kvinnor får de högsta betygen i skolan och att kvinnor är flest av dem som läser på högre utbildningar, att kvinnor vill arbeta. Det visar att kvinnor vill arbeta, påstår hon.
Nej, jag ser inte kopplingen. Kvinnor vill läsa, ja det ser jag och det visar många undersökningar. Läsa, läsa, läsa. Tantsnusk, skvallertidningar, skola och utbildning, kurser, böcker och avhandlingar. Det vill uppenbart kvinnorna. Men var finns kopplingen till att de generellt sett vill arbeta heltid? Vill de inte hellre ha mycket tid till att fortsätta läsa? Det brukar kvinnor nämna som den främsta lyx de vill unna sig, gott om tid att läsa så mycket de vill.
Som jag ser det hamnar läsandet därmed i en viss motsatsställning till arbete. Hårddraget kan man säga att läsandet blir en flykt från arbete (hemma eller på jobbet), vardag, krav, livet. Läsandet som ett ställföreträdande liv?
Som konsekvens till detta resonemang hamnar man i frågan om det kan vara så att det generellt är så att män av naturen är aktiva subjekt och kvinnor passiva objekt. Till och med för sig själva och inför sig själva alltså. Det vore en revolutionerande, men inte ny upptäckt. Samtidigt vore den en aning skrämmande, även för mig som man.