Marknadsekonomiska trafikslagsval

All utveckling av samhällen och civilisationer har drivits av ekonomiska incitament där handel varit den viktigaste metoden. Handeln i sin tur har alltid varit beroende av transportlösningen som redskap. Ju billigare och effektivare transport, desto större utrymme för en affärsuppgörelse som gynnar både säljare och köpare.

Varje gång nya transportsätt uppfunnits har samhällena omdanats. På vatten, från kanoter och flottar, via roddbåtar och segelfartyg till dagens supertankers och containerfartyg. På land, från den egna ryggen till klövjedjur, dragare, järnväg och bil. I luften slutligen, också flyg. Varje kvalitativt nytt steg har lett till förändringar inom samhällena och även mellan samhällen och stater, ja till och med kontinenter.
Vägtrafiken har genom sin flexibilitet blivit den lösning som de flesta människor och företag kan dra direkt egen fördel av. Fordon konstruerade för vägtrafik klarar även av kortare sträckor vid sidan av vägen, vilket gör att trafikområdet är betydligt större än själva vägen. Så är inte fallet med sjöfart som kräver vatten med dels tillräckligt djup och bredd, dels kräver kaj- och brygganläggningar. Flyget kräver speciella landningplatser. Järnvägen kräver spår.
Denna egenskap hos vägfordon gör planeringen enkel när det gäller vägval, rangering, uppställning, lastning och lossning, samt ändrad rutt vid behov. Enkelhet, tillgänglighet och flexibilitet sänker kostnaden för användaren. Vägtrafik är kostnadseffektivt för de flesta användare. Det finns idag inget annat trafikslag i sikte som erbjuder samma kostnadseffektivitet. Det vill säga att det finns inget annat trafikslag som gynnar handel och därmed uppbyggnaden av ekonomiskt välstånd så som vägtrafiken.
Över stora avstånd på vatten finns fortfarande inget alternativ till sjöfart. På kortare, men ökande avstånd, bygger vi broar och tunnlar för att hjälpa fram den praktiska och ekonomiska vägtrafiken. För vissa industriella transporter av massor från punkt A till punkt B liksom för vissa masstransporter av människor kan järnväg fortfarande vara ett ekonomiskt alternativ. Notera dock att järnväg till sin struktur är sådan att den kräver mycket sträng central planering och dirigering. Därför har EU börjat fundera på att centralstyra all järnvägstrafik inom unionen. Vägtrafiken är en helt och hållet decentraliserad aktivitet.
Vi har i Sverige accepterat marknadsekonomin som huvudsakligt verktyg för utbytet av varor och tjänster. Politisk styrning och fördelning av skattemedel till vissa aktörer på en marknad anses som icke önskvärt och stridande mot våra principer. Trots detta slussar politikerna mångmiljardbelopp till en sektor som valts bort av de flesta av marknadens aktörer, till järnvägen. Vi måste låta järnvägstrafiken operera på marknaden på sina egna meriter. De som anlitar järnvägen ska betala vad priset på järnvägstransporten är. Staten och kommunerna ska inte gå in och manipulera marknaden. Låt marknaden själv avgöra sitt val av trafikslag.

This entry was posted in Trafik, äldre text and tagged , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bookmark the permalink.