Sverige hade en till synes ambitiös plan för motorvägsutbyggnad i början av 60-talet. Märkligt nog avbröt man denna i samma veva som trafikvolymerna började öka rejält. På 70-talet var centern lokalt i Skåne på krigsstigen mot motorvägsbyggen på jordbruksmark. Det är delvis förståeligt eftersom så stor del av Skåne är jordbruksmark. Å andra sidan har det visat sig att just Skåne var i stort behov motorvägar och nu finns de där på många av de nödvändiga sträckorna.
När man tittar på en karta över Sveriges euorpavägar och viktigaste riksvägar och jämför den med dels aktuell vägstandard och dels med tillväxtområden och avfolkningsbygder i gamla industriregioner så slås man av hur väl det hänger ihop. Framför allt där det finns motorvägar är tillväxten positiv. Där vägstandarden är dålig är också tillväxten dålig, till exempel stora delar av Bergslagen. Detta leder mig till att tro att vi måste upprätta en nationell plan för ett motorvägsnät som når ut till regioner och orter med potential om bara kommunikationerna vore goda. Ofta har dessa orter sedan länge järnväg. Men den har ju inte fungerat som ett modernt transportmedel på många decennier. Kanske har man stirrat sig blind på järnvägen och inte sett att det är vägarna som är framtiden.
Jag skulle exempelvis vilja upprätta en 25-årsplan under vilken man bygger motorväg från Göteborg till Mora, från norska gränsen till Örebro, från Karlstad till Hudiksvall, från Gävle till Sundsvall, från Jönköping till Malung. Naturligtvis måste det bli motorväg hela biten i triangeln Stockholm, Göteborg, Malmö. Kanske måste man också tänka sig en ostlig sträckning Kristianstad?Kalmar?Stockholm och kanske även Kalmar? Jönköping?Göteborg. På många ställen kring Stockholm finns redan motorväg. Dessa ska naturligtvis utnyttjas och anslutas till de nya som byggs.
Några av dessa sträckor kanske ter sig underliga för somliga. Men redan för 30 år sedan talade man om att skapa ett rundare Sverige. Då var det mest subventioner av frakttaxor det handlade om. Sådant är mjukvara som förlorar sin verkan så fort den upphör. Vägar är hårdvara som verkar under lång tid efter anläggandet. Vi måste också hjälpa till att överbrygga de hinder som naturen begåvat oss med. Jag tänker då i första hand på Vänern, men även på de andra stora sjöarna i mellansverige. Idag är det så att allt norr och väster om Vänern hamnat på baksidan av Sverige, kommunikationerna och tillväxten utvecklas inte bra. Bergslagen och länken mellan norrlandskusten och västkusten är andra sådana hinder som måste byggas bort om vi ska få till en bra utveckling av landets ekonomi.
Tag fasta på det som vägtrafikens belackare ofta rackar ned på, ”bygger man större och snabbare vägar blir ju de också fulla med trafik.” Just det. Det är det som historien har visat att industri, handel och affärsliv drar nytta av. Så låt oss ge tillväxten i Sverige en god start genom att satsa på bra vägar. Motorvägar är bra vägar eftersom de är säkra och de medger blandning av tung och lätt trafik med olika hastigheter på ett bra sätt. Alla kommer fram i sin takt.
Jag nämnde tidigare särintressen kring vägfrågorna. NTF är ett sådant. De värnar om trafiksäkerheten, punkt slut. Nyligen gick de ut och kritiserade vägverket för sina planer på att bygga motorvägar. Det är onödigt dyrt, tyckte NTF. Man kan nå samma säkerhetsnivå med billigare metoder. Att man inte kan nå samma trafikeffektivitet med andra åtgärder, det tillhör inte NTF:s intresseområde. Vadderade betongklotsar tvärs över alla vägar skulle naturligtvis minska antalet dödade ännu mer. Men det skulle definitivt inte lösa våra trafikproblem.