I miljödebatter hörs nu allt mer argumentet att 90% av forskarna är överens om att gissningarna om framtiden är sanna. Nej de säger inte så. Men innebörden av det de säger för att övertyga med höga statistiska värden blir just sådan. De vill att alla ska tycka likadant för att en stor majoritet tycker på ett visst sätt. Kritiskt tänkande och ifrågasättande av givna uppgifter skall till varje pris undvikas. Att just sådant kritiskt tänkande är vetenskapens främsta redskap bortses med avsikt ifrån. Här gäller det ju att skapa politisk enighet, makt för det egna lägret.
Ett annat argument som brukar kastas fram är att vi är moraliskt förpliktigade att göra något åt klimatförändringen. Varför det?
• För det första. För att göra något åt ett problem, måste vi först veta att är ett verkligt problem och inte ett inbillat. Vet vi verkligen att det pågår en klimatförändring? Nej.
• För det andra. För att det ska vara motiverat att lägga pengar och energi på åtgärder måste vi veta att det har någon effekt. Om det är en klimatförändring på gång, vad är det som säger att det finns något som människan kan göra? Argumentet att det eventuellt är vi som bidragit till förändringen bevisar inte att vi har möjlighet att ändra tillbaks det hela.
• För det tredje. Här kommer vi in på spåret med moralfrågor. För att det ska finnas ett moraliskt imperativ måste det finnas ett moraliskt system av uppfattningar som vi är ense om. Om det finns konkurrerande moraliska system så bör de väl lämnas fria att konkurrera även på detta område.
• För det fjärde. För den som anser att människans påverkan jorden bara är en naturlig del av en darwinistisk evolution, på gott och ont, kan det inte vara ett rationellt moraliskt beslut att gå in och störa denna utveckling.
• För det femte. Det finns de hävdar någon sorts kreationistisk moral. Att allt är skapat av en gudom som står över människan och att människan har fått i uppgift av denna gudom att förvalta jorden utan att ändra något. Tyvärr har hela mänskligheten redan förbrutit sig mot detta gudomliga påbud. Varför det skulle vara moraliskt korrekt att försöka upprätthålla ett slags gudomligt status quo just nu, har ingen lyckats förklara. Än mindre har någon bevisat att denna gudomlighet som vi ska förmås att lyda faktiskt existerar.
• För det sjätte. Om det finns något moraliskt imperativ nedärvt i människan så kan det lika gärna vara det att aldrig se sig om, att alltid köra den inslagna vägen tills alltihop brakar samman eller resulterar i något nytt, tidigare ej skådat. Varför det skulle vara mer moraliskt korrekt att bryta med denna fina mänskliga tradition har ingen förklarat. Kör så det ryker! Går det så går det! Och går det inte, så kvittar det! Det låter som en fullgod och traditionell mänsklig moral.
• För det sjunde. Anta att vi skulle vara moraliskt förpliktigade att göra något. Vad är det som säger vi skulle vara förpliktigade att göra precis så som till exempel Greenpeace eller Miljöpartiet vill?
• För det åttonde. Fullgoda, effektiva åtgärder mot globala klimatfenomen måste med naturnödvändighet vara mycket kraftfulla sett ur ett socioekonomiskt perspektiv. Vad är det för moraliskt gott att kasta samhället huvudstupa in i ett gigantiskt och högst osäkert experiment, där ingen kan garantera utgång för vare sig samhälle eller miljö?
• För det nionde. Moral, är det något man ska kräva av andra i första hand, eller är det något man först ska besitta själv innan man ger sig på andra?
• För det tionde. Det förekommer många overifierade, spekulativa och ibland motstridiga påståenden som alla prognostiserar en klimatkatastrof. Att svänga sig med falska uppgifter på det viset för att få sin vilja igenom, är det tecken på god moral?