Trängselavgifter

Hur stor blir succén när dessa fördyringar gör det dyrare att bo och arbeta i London, att köpa och sälja i London? Tål affärslivet och londonborna dessa fördyringar? När de ökade kostnaderna ska vältras vidare på nästa led, väntar en recession då? Kommer man att nöja sig med att låta dem som bor och verkar i London få betala, eller kommer man att försöka sprida kostnaden till hela Great Britain?
All erfarenhet säger att storstadsborna kommer kräva betalt för sina dyra kostnader även av dem som inte bidrar till att driva upp priserna. Hur blir det i Sverige om vi inför trängselavgifter i Stockholm, ska alla svenskar tvingas betala detta?
Hur ska centerpartiets viktigaste väljargrupper ha råd att bo kvar på sina småorter om bilåkandet blir kraftigt fördyrat? Alla affärer, all business, bygger på möjligheten till kommunikation mellan två kontrahenter. Ju billigare och enklare kommunikation, desto lägre tröskel för att avtal skall komma till stånd.
Förutom fördyringen för de rena transporterna av varor, drabbas alla de arbetstagare som kör bil till och från arbetet. De människor som åker bil till och från jobbet gör inte det av okynne. De gör det för att det gör deras arbetsdag effektivare, kortare eller något annat. Om man genom att införa trängselavgifter, beskattar parkeringsplatsen eller något annat som fördyrar arbetet, minskar effektiviteten etc. Så minskar man incitamentet till att göra affärer. Det kan yttra sig på olika sätt, till exempel att arbetstagaren byter arbete till ett, eller en arbetsplats på en ort, som inte bestraffas. Arbetsgivaren kan då ha svårt att finna en fullgod ersättare och förlorar pengar. En annan möjlighet är att arbetsgivarens, alltså företagarens, omkostnader ökar, vilket antingen minskar vinsten eller i värsta fall gör hela affärsområdet olönsamt.
Det finns säkert flera sätt på vilket detta försvårande av affärer bidrar till minskad produktivitet. Även prisbilden på fasigheter och fördelningen av dessa kostnader mellan dem som verkar inom straffområdet och de som inte gör det, påverkas av trafikavgifter. De frågetecknen finns också kvar. Jag har inte sett någon utredning som angett något värde på detta. Men rimligtvis är det lika stort som den samlade intäkten av avgifterna. I värsta fall sker det med en utväxlingsmekanism så att till exempel 1 kronas avgift minskar affärerna till exempelvis ett värde av 2 kronor. Skulle det vara fallet blir samhällseffekterna förödande.
Detta är anledningen till att jag är så skeptisk till allt som hindrar trafiken. Eftersom marknaden, som alltid letar efter lägsta pris, valt vägtrafiken, är vägtrafiken den viktigaste faktor som håller affärerna igång. Det är dessa affärers vinster som kan beskattas antingen direkt eller på de löner som betalas ut. Med dessa skatteintäkter driver vi all offentlig verksamhet. Att strypa marknadens effektivaste kommunikationer är att såga av den gren som den offentliga ekonomin sitter på. Innan man undersökt dessa effekter är det alldeles för tidigt att utropa Londonförsöket som lyckat.
Jag har besökt och även kört bil i många av världens stora städer. Ingen av dem är så uselt trafikplanerad som Stockholm. Väger man dessutom in Stockholms relativa litenhet i jämförelsen är det rent katastrofalt dåligt. Är det denna brist på vilja och förståelse i Stockholm för hur trafik ska planeras och underlättas som gör att hela Sverige fått en dålig trafikpolitik?

This entry was posted in Trafik, äldre text and tagged , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bookmark the permalink.