Saker att rätt göra

Ska vi göra saker rätt, eller ska vi göra rätt saker? I debatten och arbetet med klimatfrågan finns en hel hoper ovetenskapliga grundantaganden som inte redovisats och självklart inte heller diskuterats. Dessa premisser har således inte kommit till allmän kännedom och frågan kan därmed sägas ha kidnappats av dem som konsekvent utesluter dessa frågor ur debatten. Därmed löper såväl debatt som beslutade åtgärder risken att bli helt felaktiga. Kanske rent av kontraproduktiva. Till dessa ovetenskapliga grundantaganden hör bland annat följande:
1. Klimatet har alltid varit sådant som vi vant oss vid att det ser ut som när man betraktar medelvärden från de senaste 150 åren. Alltså den i sammanhanget försvinnande korta epok när människan varit på plats med mätinstrument för att göra observationer. Eller nu levande personers “mannaminne”.
Invändning:
a) Men andra och i högsta grad vetenskapliga undersökningar visar att klimatet alltid varierat. Under människans tid på jorden har bland annat Medelhavet torkat ut och norra halvklotet drabbats av istid. Dessa fenomen har med säkerhet inte orsakats av människan. Antagandet att klimatet ska var stabilt, är lika infantilt som det lilla barnets tro världen skapades när det föddes.
b) Därutöver har klimatet alltid varierat under alla undersökta tider före människans tillblivelse. Det är alltså ett fullständigt felaktigt antagande att det finns ett normalt och stabilt klimat att bevara.

2. Klimatförändringar rubbar den naturliga balansen mellan och arter och deras respektive utbredning.
Invändning:
a) Ja och nej. Ja visst, klimatförändringar tillhör de mekanismer som gör att arters utbredning och till och med existens påverkas. Men det finns även andra faktorer. Någon naturlig och statisk balans mellan arter finns inte och har aldrig funnits.
b) Viktigast av allt är dock att inse att dessa förändringar är de mest naturliga vi kunnat iakttaga bland levande varelser. Det var detta Charles Darwin påpekade och som han just på senare år så rättvist hyllats för.
c) Desto märkligare då att denna insikt inte alls finns med i debatten om klimatförändring, inte ens hos vissa biologer som uttalar sig. Ett utslag av bristande bildning bland debattörerna, eller bara ironiskt?

3. Det är människans moraliska/gudsgivna plikt att upprätthålla ett klimatiskt status quo. Det finns flera olika argument föregivna för denna inställning.
A) Gud vill inte att vi ändrar hans skapelse;
B) Människan är den enda art som kan ändra klimat och miljö. Därför får vi inte skilja ut oss från den övriga naturen genom att göra det;
C) Åtminstone inte om vi är medvetna om att vi kan påverka miljön, vilket vi är den enda art som är;
D) Det finns ett kategoriskt imperativ som tvingar oss att välja det goda, nämligen att bevara status quo;
Invändning:
a1) Gud, mja, guds vilja är dunkelt angiven om den ens finns. Såväl Bibeln som Koranen anvisar att vi inte får försöka utröna guds avsikter och på egen hand genomdriva dessa. Guds vilja är i vart fall inte vetenskapligt fastslagen.
a2) Alla evolutionära argument mot guds-vilja-teorin.
b1) Dels är det för sent påkommet. Vi har redan, sedan årtusenden påverkat och ändrat miljön.
b2) Dels är vi inte alls den enda art som påverkar miljön. Faktum är alla arter påverkar sin miljö, från bakterier till elefanter och blåvalar. Inte minst de blågröna algerna har haft stor, för att inte säga avgörande betydelse för livet på Jorden. Drivet till sin spets, kan man konstatera att det är det som är liv, rörelse, förändring.
c1) Nej vi är inte den enda art som är medveten om att vi ändrar vår miljö. Bävern är väl tydligaste exemplet.
c2) Men även om vi vore den enda arten, varför skulle det ändra vår darwinistiska rätt att utnyttja vår förmåga till överlevnad på denna planet? Jag har ännu inte, trots andras hänvisningar till moral och etik, sett något väl utfört resonemang kring detta. Moralargumentet förefaller därför främst vara ett sätt att skjuta ifrån sig bevisbördan. Att framställa den som inte samtycker som omoralisk. Ett klassiskt exempel på det som brukar kallas härskarteknik.
d) Nej, något sådant imperativ finns inte. Däremot säger oss Humes lag att det inte finns något fakta sådant att det pekar på en viss åtgärd, eller ens någon åtgärd alls, som ett bör eller skall.

4. Vi måste satsa en ofantlig summa pengar på att förhindra en klimatförändring så att vi har råd att fortsätta med nuvarande livsstil(A), som vi å andra sidan måste förändra radikalt(B), för att jorden inte ska gå under.
Invändning:
a) Det låter på mig som om det vore bättre att satsa de pengarna på sådant sätt att vi ger oss själva bästa möjliga chans till ett gott liv oavsett vilka eventuella klimatförändringar som inträffar.
b) Hittills har vi alltid fått acceptera de klimatförändringar som skett. Det kanske är den bästa strategin även nu.
c) Särskilt när motiven för att ge sig på klimatförändringen istället för att ordna för en anpassning är så luddiga och motstridiga.
d) Det är väl inte bara jag som uppfattar de motstridiga signalerna i argument A respektive B. De är ju rent av oförenliga.
e) Jorden kommer inte att gå under av något av dessa skäl. Däremot kommer Jorden att gå under om 5 milljarder år, när Solen blir en röd jätte. Men då har livet redan upphört på Jorden och det finns inte ett smack vi kan göra åt saken.

This entry was posted in Klimatbluffen and tagged , , , . Bookmark the permalink.