Hur ska vi försvara oss mot alla dessa välvilliga do-gooders? Det finns journalister som erkänner att de ofta utnyttjas av företag som vill sälja produkter. Företagen skapar nyheter eller händelser kring sina produkter som journalisterna sedan i allmänintressets namn rapporterar om. Det kan väl accepteras om alla, inklusive läsarna är införstådda med att marknadsföring och journalistik fungerar så.
Men när företag tar fram produkter som övervakar medborgarnas förehavanden eller ännu värre, förhindrar medborgarna att göra egna val, antingen de är positiva eller negativa och sedan marknadsför dessa produkter som lösningar på politiska problem blir det värre. Om journalisterna okritiskt förmedlar den tekniska lösningen som en politisk lösning på ett beteendeproblem hos medborgarna, om detta budskap sedan okritiskt anammas av väljarna, hur ska då våra i bästa fall allmänbildade men sällan specialkunniga politiker kunna säga nej till lagstiftning. Sådan lagstiftning ger alltid en garanterad marknad och ofta näst intill monopol. Vilken lyckad affär för företaget! Det må sedan gälla alkolås, spärrar eller övervakningsmoduler av vilket slag som helst. Företagaren tjänar storkovan och kan vanligtvis köpa sig fri från de negativa sidorna av sin egen produkt, ty så fungerar vårt samhälle. Vi andra blir kvar med en massa begränsningar och inskränkningar i vår frihet, även för sådant som vi egentligen har rätt att göra.
Det är inte heller bara en sådan produkt som uppfunnits. Vi har bara sett början. Med modern it-teknik kan snart sagt varje beteende, till och med varje tanke på ett visst beteende registreras med en politiskt beslutad godtagbar säkerhet (sannolikhet) och omedelbart korrigeras av en manick. Fahrenheit 451 är så skrämmande nära.