Det måste erkännas att de kontrollmekanismer som alliansen i den elfte timmens sista minuter införde i FRA-lagen är en förbättring jämfört med det ursprungliga förslaget. Men det eliminerar inte följande farhågor.
FRA kommer att upprätta databaser där de sparar den promille eller mindre av den information de anser vara värdefull. Alla databaser läcker har det visat sig. Visst, läckage från denna databas kommer att vara olagligt. Men det kommer likväl att ske. Det kommer att innebära skada för oskyldiga.
Även en lång kedja med övervakare som kontrollerar varandra är en risk. Ibland blir risken större ju fler de inblandade är. Ibland går risken vidare genom systemet oupptäckt om det passerat första kontrollen. Ibland, i värsta fall multipliceras risken med antalet kontrollanter i kedjan.
Snöd personlig vinning hos någon av de inblandade kan få dem att bryta mot lagen och använda tillgänglig information på icke avsett vis. Eller de kan använda systemet för att på egen hand söka efter information som intresserar dem.
FRA får inte användas för spaning mot svenskar eller polisiär verksamhet. Likväl kan det ske på omvägar. I enklaste fall uppstår myndighetskollegialitet mellan personer inom FRA och polisen. De beslutar förbättra resultaten av sin verksamhet genom att utbyta information.
Det kommer garanterat att finnas utländska intressen som vill ta del av FRAs information rörande personer i det utländska intressets hemland. Samtidigt vill svensk polis eller myndighet ha information om svenskar som de inte får leta efter. Det blir inte särskilt svårt att utbyta sådan information via tredje och fjärde part.
Med den uppståndelse som nu varit kommer vi garanterat att så småningom få höra ”avslöjanden” hur viktigt FRA varit för att avvärja vissa hot. Men vi kommer inte att få höra om deras misslyckanden, om inte någon utnyttjar meddelandeskyddet och tipsar media.
Sverige har inte mycket att förhandla med mot stormakterna. Vi har avvecklat stora delar av vårt försvar och den egna försvarsindustrin. När får vi första gången höra att regeringen eller FRA utsatts för utpressning att till en stormakt utlämna känslig information om ett tredje lands människorättsorganisationer eller liknande, i ett land där vi officiellt stöder utvecklingen?
Pär Ström har på ett föredömligt sätt kämpat mot denna lag. Kanske gjorde alla vi andra som också var emot lagen en grov felbedömning av hur väl regeringens företrädare lyssnar till Pär via de tankesmedjor som omhuldar hans kamp mot storebror. I värsta fall gjorde hans lysande stjärna oss andra allt för passiva just när vår aktivitet behövdes som bäst.